Digitaliseringen av skolan i Finland

Planeringen och genomförandet av digitaliseringen av skolan i Finland är igång – men än återstår det mycket att göra innan lärare och elever kan ta ”det digitala språnget”.

Efter sommaren börjar LP 2016 och GLP 2016 att gälla, de nya läroplanerna för grundskolan och gymnasiet, som ska förändra verksamhetskultur och undervisning i en mer digital, undersökande och skapande riktning. Målet är att eleverna ska växa både som människor och som medborgare och att de ska utveckla den mångsidiga kompetens som behövs i ett alltmer sammankopplat och komplext samhälle.

Den digitala kompetensen är en av sju generativa delkompetenser som ska ingå i all ämnesundervisning. Här gäller det både att lära sig hur it och digitala medier fungerar, att tillämpa sina kunskaper i praktiken, till exempel genom att programmera, samt att använda program och tjänster på ett ergonomiskt, tryggt och ansvarsfullt sätt. Eleverna ska utveckla den medie- och informationskunnighet som de behöver för att kunna hantera dagens medielandskap i sitt lärande och i sin vardag. De ska också träna sig i att kommunicera, samarbeta, skapa nätverk och lära tillsammans med hjälp av digitala medier.

I handlingsplanen för regeringen Sipiläs regeringsprogram är Nya lärmiljöer och digitala material i grundskolan ett av spetsprojekten. Tanken är att reformera grundskolan under de kommande åren, så att Finland kan bli ett av världens ledande länder inom modernt och inspirerande lärande. För att genomföra detta, vill regeringen bland annat satsa på kompetensutveckling, förändra lärarutbildningen och genomföra systematiska försök som ger konkreta exempel på hur undervisningen kan dra nytta av tekniken. Tidsplanen sträcker sig till och med 2018.

I början av maj presenterade Undervisnings- och kulturministeriet en rapport som beskriver hur läget ser ut idag när det gäller den finska grundskolans digitala utveckling. Uppföljande undersökningar kommer att genomföras 2017 och 2018.

Det framgår att 70% av lärarna är positiva till den pågående utvecklingen och tre fjärdedelar menar att de skulle vilja använda it och digitala medier mer i sin undervisning. En knapp tredjedel av lärarna anser att de har mer än grundläggande kunskaper och färdigheter inom it-området, runt hälften av dem har kunskaper och färdigheter på grundnivån och nästan 20% menar att de inte kan tillräckligt.

Rapporten visar att det framför allt är läraren som använder it och digitala medier i klassrummet. Knappt hälften av dem gör det varje vecka, ungefär en tredjedel gör det varje dag och en femtedel gör det mer sällan än varje vecka. Det framgår också att programmering är väldigt sällsynt i undervisningen och eleverna arbetar inte heller särskilt mycket med att söka, hantera eller själva skapa medieinnehåll.

Ungefär 60% av lärarna i undersökningen pekar på att det finns brister när det gäller infrastrukturen. Hälften anser att internetanslutningen är otillräcklig och en tredjedel är missnöjda med skolans trådlösa nät. Det framgår också att många skolor fortfarande inte har något trådlöst nät.

Enligt rapporten är det viktigt att lärarfortbildningen är behovsanpassad och att den är vardagsnära samt genomförs i lärarens dagliga miljö. Rapporten pekar också på att digitaliseringsarbetet behöver genomföras på olika sätt och att det krävs en cyklisk utveckling där alla parter kan vara delaktiga.

I början av året gav OAJ, Undervisningssektorns Fackorganisation, sitt svar på hur det går med digitaliseringen av den finska skolan och vad som behöver göras för att få fart på utvecklingen. Deras utredning konstaterar att utvecklingen går ojämnt framåt på olika utbildningsstadier, och trögheten på grundskolan är särskilt oroväckande. OAJ konstaterar att inte mer än en femtedel av eleverna använder it dagligen på något sätt (det framgår inte hur) och en tredjedel gör det nästan aldrig.

Utredningen säger att såväl lärare som skolledare positiva till den digitala utvecklingen, men det krävs ett gediget fortbildningsarbete för att förändringarna ska ta fart på allvar. Än så länge har fortbildningarna mest handlat om att lära sig använda datorn eller plattan och några grundläggande program, medan den pedagogiska tillämpningen av teknikens möjligheter nästan inte alls berörts. Mer än hälften av lärarna saknar fortbildning i hur it och digitala medier kan användas för att utveckla och förändra undervisningen. Den knappa tillgången på datorer, som ofta måste bokas i förväg, och de långsamma näten är andra faktorer som hindrar ”det digitala språnget”.

OAJ pekar på fyra insatser som man anser nödvändiga för att få fart på digitaliseringen av skolan i Finland:

  1. En nationell strategi för digitaliseringen av skolan med bindande kvalitetskriterier för alla stadier.
  2. Satsa på pedagogisk fortbildning för lärare och skolledare med lokala ”digimentorer” och kollegialt lärande.
  3. Förbättra infrastrukturen och det tekniska stödet samt se till att det finns tillräckligt med datorer och trådlösa nät som kan hantera skolans dagliga behov. Alla lärare ska ha en egen dator eller surfplatta som arbetsgivaren står för och även eleverna ska i möjligaste mån ha varsin dator.
  4. Tillgången till digitala läromedel av hög kvalitet måste förbättras.

Häromveckan berättade Yle i ett reportage att Finlands regering kommer att satsa 50 miljoner euro på lärarfortbildning som en del av spetsprojektet Nya lärmiljöer och digitala material i grundskolan. Det är sannolikt ett viktigt steg för att skapa grundförutsättningar för ett lyckat utvecklingsarbete.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *