Future Ready Schools lyfter fram skolbibliotekarien

I slutet av mars tog jag upp Future Ready Schools, som är en av de nationella satsningarna i den pågående digitaliseringen av skolan i USA. För en knapp månad sedan aviserades ett nytt projekt inom ramen för den här satsningen: Future Ready Librarians.

Future Ready Schools drivs sedan förra året av Alliance for Excellent Education tillsammans med Office of Educational Technology samt ett femtiotal regionala och nationella partners. Satsningen bygger på Future Ready Pledge, där de skoldistrikt som undertecknar förbinder sig att utveckla sina skolors undervisning och administration i en digital riktning. För närvarande har cirka 2200 av USA:s drygt 13000 skoldistrikt skrivit under.

Future Ready Schools vilar på ett ramverk som består av åtta nyckelområden, och man har tagit fram ett självskattningsverktyg som skoldistrikten kan använda i sin planering och under genomförandet. Future Ready Librarians uppmärksammar skolbibliotekariens och skolbibliotekets avgörande roll i det här arbetet.

USA:s nationella plan för att digitalisera skolan, som publicerades i slutet av 2015, slår fast att det inte räcker att föra in tekniken för att detta ska lyckas. För att eleverna ska bli ”redo att möta framtiden” måste de lära sig att använda it och digitala medier för att lösa komplexa, verklighetsnära problem, på egen hand och tillsammans med andra. Detta kräver att lärarna förstår hur tekniken kan användas för att utveckla elevernas kunskaper och förmågor och att de hjälper varandra att hitta nya vägar för undervisningen. Samarbete och kunskapsdelning är en avgörande pusselbit.

Tanken med Future Ready Libraries är både att lyfta fram skolbibliotekariens nyckelroll i digitaliseringsarbetet och att utveckla professionen i en mer ledande, samordnande och kollaborativ riktning. Det hela påminner både om arbetet med fokusbibliotek i Linköpings kommun och förvandlingen av skolbiblioteket till pedagogiskt lärcenter i Danmark.

Projektet bygger vidare på slutsatserna i rapporten Leading In and Beyond the Library, som Alliance for Excellent Education presenterade i januari 2014. Rapporten visar hur skolbiblioteket och skolbibliotekarien kan fungera som nav och drivande kraft i det pedagogiska utvecklingsarbetet, och understryker betydelsen av att beslutsfattare och skolledare tar fasta på detta.

Det är inte någon slump att Future Ready Libraries presenterades under National Week of Making, som arrangerades av Vita huset 17-23 juni. Syftet var att visa att skolbiblioteket inte enbart förvarar böcker och är ett rum för läsning. Det kan även fungera som ett flexibelt rum för kollaborativt lärande och en plats där elever tillsammans kan förverkliga sina idéer med hjälp av bland annat programmering, CAD och 3D-skrivare.

Future Ready Librarians kopplas samman med Project Connect, som sedan något år tillbaka drivs av samarbetspartnern Follet och som pekar i samma riktning. Follett är ett av USA:s ledande läromedelsförlag, och deras uppgift här är främst att ta fram digitala läromedel, lärresurser och annat material som kan underlätta skoldistriktens och skolornas arbete med digitaliseringen.

I samband med lanseringen av Future Ready Librarians presenterades en modell som ger en bild av hur skolbibliotekarien kan arbeta med de åtta nyckelområden som gäller för Future Ready Schools:

  • Curriculum, Instruction, and Assessment. Skolbibliotekarien ska samverka med lärare för att ta fram undervisningsplaner och bedömningsramar som hjälper eleverna bli aktiva, kritiska användare av it och digitala medier samt att utveckla ett djupare lärande inom de olika ämnena. Det är också viktigt att uppmuntra och att underlätta för eleverna att tänka kritiskt och att samarbeta med andra för att lösa konkreta, verklighetsnära problem. Att bidra till utveckling och användning av öppna lärresurser är en annan viktig uppgift.
  • Personalized Professional Learning. Skolbibliotekarien har en central roll i lärares kompetensutveckling och i det ständigt pågående arbetet med att utveckla deras förståelse av digitaliseringens utmaningar och möjligheter för undervisning och lärande.
  • Technology and Infrastructure. Skolbibliotekarien ska verka för att alla har tillgång till den infrastruktur och de tjänster som är nödvändiga för att skolans och skoldistriktets vision kring skolutveckling och digitalisering ska kunna förverkligas.
  • Budget and Resources. Skolbibliotekarien ska argumentera för och se till att skolan gör strategiskt viktiga investeringar i digitala resurser som är centrala i utvecklingen av elevernas kunskaper och lärande.

  • Community Partnership. Skolbibliotekarien ska främja samarbete med elevernas föräldrar och med civilsamhället för att underlätta motivation, engagemang och livslångt lärande.
  • Data and Privacy. Skolbibliotekarien ska uppmuntra och lära eleverna att skydda och ta ansvar för sin personliga integritet på nätet.
  • Use of Space and Time. Skolbibliotekarien ska utveckla skolbiblioteket till ett flexibelt rum som uppmuntrar och stöder nyfikenhet, utforskande, kreativitet och samarbete.
  • Collaborative Leadership. Skolbibliotekarien ska delta i utvecklingen av skoldistriktets vision och utvecklingsplan samt bidra till att skapa en samarbetskultur som uppmuntrar nytänkande och som stärker lärares och elevers förmågor och möjligheter att hantera den digitala utvecklingen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *