Europeiska skoldatanätet och New Skills Agenda for Europe

10 juni presenterade EU-kommissionen en ny kompetensagenda för EU:s medlemsländer – New Skills Agenda for Europe. En förbättrad ekonomisk konkurrenskraft och en positiv samhällsutveckling i en global och digital värld förutsätter att medborgarnas kunskaper och förmågor stärks, breddas och fördjupas.

Samtidigt lanserades tio åtgärder för att höja kompetensen i Europa. Dels handlar det om att lyfta fram de kompetensområden som blir allt viktigare när samhälle och ekonomi befinner sig i snabb förändring – inte minst digitala förmågor, entreprenörskap och goda kunskaper inom matematik, naturvetenskap och teknik. Det gäller också att göra det möjligt för befolkningen i Europa att utvecklas till engagerade medborgare med ett meningsfullt och självständigt liv.

Såväl medlemsländernas regeringar som näringslivet har en rad viktiga utmaningar att ta tag i för att se till att den allmänna kompetensnivån höjs inom viktiga områden och för att säkerställa att man tar tillvara på den kompetens som finns.

Den nya kompetensagendan betonar skolans centrala roll. Redan i de tidiga åldrarna är det viktigt att lägga en god grund för barns och ungdomars förmåga och intresse för att utvecklas och lära. För att detta ska fungera så bra som möjligt, och för att säkerställa att alla utvecklar digitala och entreprenöriella förmågor, behövs en översyn av ramverket för de åtta nyckelkompetenserna. Det är också avgörande att medlemsländerna delar med sig av sina erfarenheter och hjälper varandra att utveckla och förbättra lärarutbildning och lärarfortbildning.

För två veckor sedan publicerade Europeiska skoldatanätet ett position paper som ger en övergripande bild av de insatser man ser som centrala för skolans del när den nya kompetensagendan ska gå från ord till handling. Här nämns såväl pågående satsningar som kommande insatser för att hjälpa beslutsfattare och skolmyndigheter i medlemsländerna att utveckla skola och undervisning.

I sitt position paper tar Europeiska skoldatanätet upp fyra områden:

1. Implementeringen av ramverket för nyckelkompetenser. Det krävs tydligare riktlinjer och en mer precis vokabulär i ramverket för att hjälpa medlemsländernas beslutsfattare och skolmyndigheter att införa nyckelkompetenserna i sina styrdokument. Det är också nödvändigt att ta fram stödmaterial som ger hjälp och stöd åt lärarna i sin undervisning.

Europeiska skoldatanätet välkomnar både en genomgång och ett förtydligande av ramverket och en undersökning av hur implementeringen har fungerat i praktiken. Utvecklingen av de båda ramverken DigComp (Digital Competence Framework for Citizens) och EntreComp (Entrepreneurship Competence) visar hur detta kan gå till.

Evalueringstjänsten MENTEP, där lärare kan utveckla och bedöma sin förmåga att använda it och digitala medier i undervisningen, pekar på hur man kan ge stöd åt införandet av nyckelkompetenserna i skolan. MENTEP – Mentoring Technology-Enhanced Pedagogy – som jag skrev om förra året, drivs av Europeiska skoldatanätet inom ramen för Erasmus+.

2. Utvecklingen av lärares förmåga att använda it och digitala medier i undervisningen. Det är nödvändigt att alla elever utvecklar sin digitala kompetens och att de både lär sig att förstå hur tekniken fungerar, hur den kan användas i olika konkreta sammanhang och hur den kan komma till nytta i det kreativa skapandet. Detta förutsätter att lärare lär sig det som behövs för att de ska kunna arbeta med detta i sin undervisning.

Det krävs breda insatser inom en rad olika områden för att få fart på utvecklingen. European Schoolnet Academy, Future Classroom Lab och Coding Initiative är tre exempel på satsningar som Europeiska skoldatanätet driver eller medverkar i.

3. Stärk ungas konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Enligt Grand Coalition for Digital Jobs kommer det 2020 att finnas 820 000 arbeten inom it-området som inte kan tillsättas eftersom kompetensen saknas. Man hävdar också att 90% av alla arbeten kommer att kräva digitala färdigheter, om än i varierande omfattning.

Med andra ord behöver EU:s medlemsländer satsa mer på utbildning i matematik, naturvetenskap och teknik. Det gäller också att visa lärare hur undervisningen kan utvecklas och hitta nya vägar.

Scientix, STEM Alliance och Go-Lab Project – Global Online Science Labs for Inquiry Learning at School – är tre exempel på pågående satsningar som Europeiska skoldatanätet medverkar i. Arbetet med att förändra ungas attityder till arbete inom it-området måste också utvecklas vidare. I-LINC och eSkills for Jobs är två exempel på projekt som är igång.

4. Medie- och informationskunnighet och kritiskt tänkande krävs för att vara en aktiv medborgare i ett digitalt samhälle. Europeiska skoldatanätet slår fast att New Skills Agenda for Europe måste blicka bortom arbetsmarknaden och dess behov för att kunna åstadkomma långsiktiga och genomgående strukturella förändringar i samhället.

Parisdeklarationen undertecknade av EU:s utbildningsministrar 17 mars förra året, efter terrorattackerna i Danmark och Frankrike. Här betonas den avgörande betydelse som skolan har när det gäller att förmedla centrala värden som frihet, tolerans och motarbetande av diskriminering. I det här sammanhanget får betydelsen av medie- och informationskunnighet  och kritiskt tänkande inte underskattas, påpekar Europeiska skoldatanätet.

Det digitala medielandskapet är redan en självklar del av barns och ungas vardag, men de måste lära sig att förstå och att hantera de nya möjligheterna på sätt som främjar den fortsatta utvecklingen av ett öppet och demokratiskt samhälle. Europeiska skoldatanätet driver redan flera projekt inom området tillsammans med olika samarbetspartners. Hit räknas bland annat I-LINC, som jag nämnde tidigare, och Better Internet for Kids.

Europeiska skoldatanätet är även är igång med att utveckla en sammanhållen strategi för det fortsatta arbetet. Höstens eTwinning-konferens kommer att fokusera på digitalt medborgarskap. Detsamma gäller för årets upplaga av EMINENT – Experts Meeting in Education Networking – där experter, tjänstemän och beslutsfattare tillsammans kommer att resonera kring möjligheter och utmaningar när det gäller att fostra medborgare i ett digitalt samhälle och en digital värld.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *