Programmering som tillval i Norge

När höstterminen startar i Norge, inleds ett treårigt försök med programmering som tillval i grundskolans tre sista år: 8, 9 och 10. Utbildningsdepartementet meddelade sina planer på ett försök för ett år sedan. Då påpekade utbildningsminister Torbjørn Røe Isaksen att försöket ska ses som en del av Tett på realfag, strategin för hur förskola och skola ska arbeta med matematik, naturvetenskap och teknik fram till 2019.

Det handlar både om att förbättra elevernas kunskaper och att stärka lärarnas kompetens. Norges digitala agenda, som presenterades i april, lyfter även fram behovet av att väcka elevernas intresse för yrken inom de här områdena.

Det krävs ett tydligare teknikperspektiv i skolan och ett ökat fokus på digitalisering för att stärka Norges konkurrenskraft på längre sikt, konstaterar regeringen. Samtidigt vill man satsa på mer djuplärande i ämnesundervisningen och tanken är att skolans bildningsuppdrag ska få en större roll i den kommande förnyelsen av läroplanen.

När försöket med programmering presenterades, sades att ett tjugotal skolor skulle delta. I början av juni konstaterade Utdanningsdirektoratet att 146 skolor i 53 kommuner är med, och sedan dess tycks det ha tillkommit ytterligare ett tiotal skolor och ett par kommuner.

Utdanningsdirektoratet har tagit fram en försöksläroplan för programmering samt en vägledning till läroplanen som ger lärare praktiska tips och råd om hur de kan arbeta. Senter for IKT i utdanningen har utvecklat ProgrammeringsMOOC – en öppen kurs på nätet som ger de lärare som deltar i försöket, och andra intresserade, en introduktion till undervisning i programmering. Några moduler handlar om tillvalet, andra kan fungera som referensmaterial och det kommer att adderas moduler som presenterar olika programmeringsspråk.

Programmering är, precis som övriga tillval, ämnesöverskridande, och har som övergripande syfte att stärka elevernas lust att lära, både på egen hand och i samverkan med andra. Tillvalet ska också bidra till att skapa helhet och sammanhang i undervisningen.

Det mer precisa syftet med programmering är att eleverna ska förstå hur datorer och andra digitala enheter fungerar, och att de ska använda datorkod för att lösa problem och skapa nya lösningar. Utvecklingen av datalogiskt tänkande är en central del av detta.

Med andra ord ska eleverna utveckla de färdigheter, förmågor och förhållningssätt som krävs för att kunna beskriva, analysera och lösa konkreta problem med hjälp av programmering. De ska också lära sig programmeringens grunder och principer genom att använda blockbaserad programmering, exempelvis Scratch, och textbaserade programmeringsspråk som Processing och Python.

Samtidigt som eleverna lär sig programmering, är tanken att de ska utveckla ett analytiskt och kreativt tänkande och träna sig i att lösa problem. Här handlar det om viktiga färdigheter, förmågor och förhållningssätt som behövs i många sammanhang, i skolan, i arbetslivet och i samhället. Eleverna ska även lära sig att dokumentera och förklara sitt arbete, att utvärdera sin egen insats och att ge konstruktiv återkoppling till dem som de samverkar med.

I vägledningen för försöksläroplanen betonar Utdanningsdirektoratet värdet av att läraren använder elevernas kunskaper och intressen i undervisningen. Det är också avgörande att eleverna lär sig att arbeta kollaborativt, precis som man gör i verkligheten. Därför är det viktigt att utveckla en delningskultur i klassen och att träna eleverna i att fungera som mentorer för varandra. Influenserna från makerkultur och liknande strömningar är tydliga.

Lärare rekommenderas i vägledningen att dra nytta av plattformen IKT i praksis, som drivs av Senter for IKT i utdanningen. Här kan de dela med sig av sina undervisningsupplägg och få tips om metoder och arbetssätt. Satsningar som Kodeklubben och Lær kidsa koding kan också fungera som stöd och hjälp.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *