Lärarnätverk i Danmark utvecklade kunskapsdelning och didaktik

Under läsåren 2014/15 och 2015/16 genomförde högskolorna i Danmark projektet Lærernetværket for it i folkeskolens fag. Det var ett samverkansprojekt som leddes av Professionshøjskolen UCC, och som ingick i Digitaliseringsstyrelsens strategi för att digitalisera den offentliga sektorns verksamheter 2011-2015.

Totalt medverkade 450 lärare från olika delar av landet samt lärarutbildare och facilitatorer från högskolor i samtliga regioner under de båda läsåren. Arbetet i nätverket presenterades löpande på deras egen hubb och på en blogg på EMU, där all utbildningsdepartementet försöker samla all information om skolan i Danmark.

I fredags presenterades slutrapporten från projektet av Styregruppen for it i folkeskolen, som ansvarar för att utveckla den pedagogiska användningen av it och digitala medier i den danska skolan. I somras publicerade Danske Professionshøjskoler och Centre for Undervisningsmidler i Danmark tillsammans en fallstudie som ger en inblick i hur samarbete och kunskapsdelning har gått till i lärarnätverket och hur detta både kan bidra till lärares yrkesutveckling och till en didaktiskt genomtänkt digitalisering av undervisningen.

Lärarnätverket hade två övergripande syften. Det ena syftet var att utveckla lärares didaktiska kompetens, så att de bättre kan dra nytta av de digitala möjligheterna i sin undervisning. Det andra syftet var att skapa ny kunskap om hur praktiknära kompetensutveckling fungerar om man organiserar arbetet i nätverksform, i professionella lärgemenskaper.

Arbetet fokuserade på de båda största ämnena i den danska grundskolan: danska och matematik. Med inspiration från TPACK-modellen, fungerade ämnena som en ram för utvecklingen av lärarnas it-relaterade förmågor och färdigheter:

  • Ämnesdidaktiska it-färdigheter – att kunna använda it och digitala medier för att hantera ämnesrelaterade problemställningar.
  • Ämnesdidaktisk kunskap om it i ämnet – att förstå hur it och digitala medier innebär en omtolkning av lärandemål, innehåll och arbetssätt. Det digitala ska inte bara vara något ”som man lägger till”, utan det handlar om att få nya perspektiv på undervisning och lärande.
  • Användningen av it och digitala medier i undervisningen innebär att allt i skolans omvärld kan användas till autentisk och verklighetsnära problemlösning som möjliggör läroplanens mål (Fælles Mål).
  • Metakognitiva it-kompetenser – genom att förhålla sig analytiskt till sina egna förmågor och strategier för att förstå hur it och digitala medier kan användas, blir det enklare att möta eleverna och att hjälpa dem hantera utmaningar och möjligheter.
  • Undervisningspraktiska it-kompetenser – att kunna planera, genomföra och utvärdera en undervisning där it och digitala medier har en central roll.

Efterhand blev det även tydligt att det var viktigt att diskutera och att hantera mer allmändidaktiska och allmänna pedagogiska frågor och problemställningar i lärarnätverket. Detta ledde till att man även resonerade kring begreppet 21st Century Skills, som blivit allt vanligare i internationell utbildningsforskning och debatt under det senaste dryga decenniet. Bland annat innebär det att man lyfter fram förmågan att förstå och kunna hantera teknologin, att kunna kommunicera och samarbeta, att tänka kritiskt och att kunna lösa komplexa problem. Poängen är att läraren behöver tänka och agera på andra sätt i en mer förmedlingscentrerad undervisning, och detta behöver man både diskutera, reflektera kring och pröva i praktiken.

Under projektets gång samarbetade lärarna i lokala nätverk och man sågs även på regionala träffar och nationella konferenser. Utöver de fysiska mötena användes också sociala medier till att skapa ett utvidgat kollegium där man diskuterade och utbytte tankar och idéer. En viktig del av arbetet bestod i att utveckla sin undervisning och att ta fram digitala lärresurser.  Dessa delades och diskuterades med de andra i nätverket. Lärresurserna finns också tillgängliga för alla andra lärare på Materialeplatformen.

Det visade sig att samarbetet och kunskapsdelningen i lärarnätverket fungerade bra och att projektet kan betraktas som lyckat. It-kunskaperna var högst varierande bland deltagarna, men detta bidrog till en dynamik och ett utvecklande samarbete där man hjälpte varandra att komma framåt.

Såväl i slutrapporten som i fallstudien konstateras att man inte kan förvänta sig att den här typen av systematiskt och välordnat samarbete växer fram spontant bland lärare. Det krävs ett fungerande nätverk och ett utvecklat stöd för att kompetensutveckling och skolutveckling i nätverksform verkligen ska fungera. Här spelade facilitatorer och lärare på högskolorna en helt avgörande roll.

Nu när högskolorna har byggt upp en solid bas av erfarenheter och kunskaper i det här projektet, hoppas man att det tas tillvara i det fortsatta arbetet med integrera it och digitala medier i lärarnas undervisning och i den digitala utvecklingen av den danska skolan.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *