Premiär för digitala ämnesprov i finsk studentexamen

På måndag är det premiär för digitala ämnesprov i den finska studentexamen. Geografi är först ut och två dagar senare är det dags för den långa lärokursen i tyska. Veckan därpå följer filosofi och en vecka senare hålls prov i den korta lärokursen i tyska.

I februari gav jag en kort överblick av det pågående införandet av en digital studentexamen i Finland. Arbetet inleddes för tre år sedan och mot slutet av 2019 ska samtliga ämnesprov vara digitala. Man börjar med de ämnesprov som anses enklast att digitalisera och där det inte är så många som ska examineras. Enligt Studentexamensnämnden (SEN) är det 3045 av totalt 36026 elever (8.5%) som ska examineras, som har anmält sig till ett eller flera av höstens digitala ämnesprov.

Utvecklingen av Abitti, det digitala provsystemet, genomförs av en projektgrupp på SEN. Gruppen ansvarar både för tekniken och för provens innehåll och utformning. Under hösten och våren har det genomförts ett frivilligt och ett obligatoriskt rikstäckande övningsprov. Skolorna uppmanas också sedan en tid tillbaka att använda systemet till sina vanliga prov, så att eleverna vänjer sig vid en digital provsituation.

Det mest grundläggande är förstås att säkerställa att alla elever har samma möjligheter att genomföra provet. Därför har SEN utvecklat DigabiOS, ett operativsystem baserat på Linux-distributionen Debian som körs direkt från en usb-sticka. Det här operativsystemet ersätter elevens eget operativsystem under provet.

Det digitala ämnesprovet utförs på en bärbar dator, och det kan antingen vara elevens egen, en lånad dator eller en som tillhandahålls av skolan. Det finns även reservdatorer tillhands , om problem skulle uppstå. Elevernas datorer är uppkopplade till ett lokalt nätverk som inte är anslutet till Internet, och provsvaren lagras kontinuerligt och automatiskt på nätverkets server. Förutom en dator krävs också hörlurar, eftersom proven innehåller multimediala delar. SEN har tagit fram anvisningar som redogör för de tekniska krav som ställs på datorer och nätverk.

Säkerheten kring de digitala ämnesproven är närmast rigorös. Proven är krypterade och hämtas ut av skolans rektor med dennes bankkoder. Dekrypteringskoden och elevernas nyckeltal och bekräftelsekoder levereras i ett kuvert som rektor överlämnar till den ansvarige övervakaren vid provtillfället. Därför menar SEN att risken för att proven ska läcka ut i förväg är minimal. Det är precis som tidigare också rektor som ansvarar för genomförandet av ämnesprovet.

Eleverna måste legitimera sig och loggar in med namn, personnummer i systemet. Inloggningen verifieras av en av de övervakare som närvarar vid provtillfället. Därefter läser övervakaren upp elevens nyckeltal och bekräftelsekod och säkerställer att eleven kommer in i Abitti. När övervakaren ger klartecken, kan eleverna börja med provet.

Under genomförandet av provet vandrar övervakarna runt i klassrummet och tittar på elevernas skärmar. För att minska risken för fusk, får datorskärmen inte vara större än 17 tum. Elever med nedsatt syn kan få särskilt tillstånd att använda en större skärm.

För ett knappt halvår sedan publicerade SEN en informationsfilm om de digitala ämnesproven där man påpekar att eleverna ska känna till att det alltid finns någon övervakare som ser vad de gör på skärmen. Vid de traditionella ämnesproven är övervakarens främsta uppgift att se till att det är lugnt och att kontrollera vad eleverna gör. Nu handlar det framför allt om att fästa blicken på vad som sker på skärmarna och att inga otillåtna digitala hjälpmedel används. Övervakningen genomförs därför huvudsakligen bakifrån.

I den allmänna debatten är det ofta frågor kring teknik och säkerhet som lyfts fram, men övergången till digital studentexamen och digitala ämnesprov är förstås inte i första hand en teknisk fråga. Från och med höstterminens start gäller en ny läroplan för såväl grundskolan som för gymnasiet.

Syftet med de nya läroplanerna är att skolans verksamhetskultur och undervisning ska utvecklas i en mer digital, undersökande och skapande riktning, så att eleverna förbereds inför de krav som den pågående samhällsutvecklingen ställer. Medier och multilitteracitet, hållbar livsstil, kulturkompetens och internationalism samt teknologi och samhälle är några av de ämnesöverskridande teman som nämns i gymnasiets nya läroplan. Det övergripande målet är att eleverna ska växa både som människor och som medborgare, och att de ska utveckla den mångsidiga kompetens som behövs i ett alltmer digitalt, sammankopplat och komplext samhälle.

I våras konstaterade SEN i en debattartikel i Helsingin Sanomat att det är meningen att det digitala provsystemet ska fungera som en plattform som utvecklar och möjliggör pedagogiska reformer. Avsikten är alltså inte att de digitala proven enbart ska vara en digital variant av de vanliga proven, även om övergången genomförs försiktigt och gradvis. Istället ska elever bland annat visa att de kan tänka kritiskt och analytiskt, och att de kan tillämpa sina kunskaper i praktiska och konkreta sammanhang med hjälp av moderna, digitala hjälpmedel.

I de digitala ämnesproven är det möjligt att använda autentiska, multimediala källor där uppgifterna går ut på att eleverna ska värdera, analysera och dra egna slutsatser. Ämnesproven i studentexamen har länge anklagats för att främst mäta eleverna minnesförmåga, men snart är den tiden förbi.

I det obligatoriska övningsprovet i geografi från i våras, gick till exempel några av uppgifterna ut på att analysera och besvara frågor kring en global väderprognos från Sky News. Ett annat exempel är en uppgift som går ut på att analysera kartor som visar den geografiska spridningen av finska Instagram-användare före och efter midsommarhelgen och att förklara deras positioner och rörelser. En av deluppgifterna går ut på att diskutera möjligheter och risker med tjänster som Instagram. I en annan deluppgift ska eleven förklara vilka typer av teknik och vilka kunskaper som krävs för att skapa den typ av kartor som används i uppgiften.

Ett ytterligare exempel är en uppgift där eleven ska använda geodatamaterial för att planera en vandringsled i en kommun på Finlands sydvästkust som kan underlätta invånarnas möjlighet att röra sig i närmiljön och även öka deras kännedom om områdets natur- och kulturmiljöer.

I det obligatoriska övningsprovet i filosofi från i våras används en video från Helsinki Challenge 2015 i en uppgift där eleven ska genomföra en filosofisk analys av rädsla kring robotar och resonera kring robotar och det goda livet. I en annan uppgift används klipp från Akira Kurosawas film Rashomon i en uppgift där eleven ska resonera filosofiskt kring minne och inbillning.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *