Den nya grundskolan i Finland

I våras skrev jag om digitaliseringen av den finska skolan och de steg som tas för att komma vidare i utvecklingen. Från och med höstterminens början gäller nya läroplaner för grundskolan (LP 2016) och för gymnasiet (GLP 2016), och det krävs en mängd olika insatser för att allt ska fungera. Införandet av digitala ämnesprov har inletts och mot slutet av 2019 ska studentexamen vara helt digital.

På gymnasiet arbetar man med utvecklingsnätverk för att ge stöd åt det fortsatta arbetet. För grundskolans del är Finland igång med att genomföra ett helt utvecklingsprogram: Den nya grundskolan.

Utvecklingsprogrammet presenterades den 9 september och innebär en satsning på 90 miljoner euro till och med 2018. Syftet är både att ge stöd åt införandet av den nya läroplanen och att underlätta för grundskolans undervisning att möta krav och behov i dagens och morgondagens samhälle.

Den nya grundskolan ingår i regeringens spetsprojekt inom kompetens och utbildning. Det övergripande målet för spetsprojektet är att utveckla pedagogik och didaktik, att skapa nya lärmiljöer och att verka för en digitalisering av utbildning och undervisning.

Under hösten kommer en bred grupp av sakkunniga, där även elever och lärare ingår, att samlas i Grundskoleforumet. Här ska de tillsammans och under ledning av Utbildningsstyrelsen utveckla en vision och en koncis målbild för den finska skolans utveckling. Visionen kommer att presenteras när höstterminen börjar nästa år, då det även är hundra år sedan Finland blev självständigt.

Utvecklingsprogrammet Den nya grundskolan har tre mål:

  1. Utbildning och undervisning utgår ifrån eleven och dennes ansvar och frihet att påverka sitt eget lärande. Undervisningen ska stärka allas lärande och den ska vara likvärdig.
  2. Lärarnas kompetens och ständiga kompetensutveckling är en avgörande grundsten. De ska både utveckla sin egen yrkesskicklighet och bidra till det kollegiala lärandet och den kollegiala utvecklingen.
  3. Grundskolan ska ha en öppen verksamhetskultur som präglas av samhörighet och där målen utvecklas interaktivt, nerifrån och upp. Verksamhetskulturen ska utvecklas genom ett lokalt nätverksarbete, samtidigt som man deltar i internationella samarbeten och diskussioner. Samverkan mellan hem och skola är också en viktig del av utvecklingsarbetet. En öppen och interaktiv verksamhetskultur ses som den bästa vägen att utveckla och förnya den finska grundskolan.

Lärarens kompetens och fortsatta yrkesutveckling under hela karriären ses som den drivande kraften i arbetet med att förnya den finska grundskolan. Den 13 oktober kommer Lärarutbildningsforumet att lägga fram sitt förslag till en utveckling av lärarutbildningen.

Lärarutbildningen ska ses som en helhet, som omfattar grundutbildning, introduktion och fortsatt kompetensutveckling. Nätverk och samarbete är en avgörande del i det fortsatta arbetet med att utveckla lärarutbildningen. Här är det även viktigt att främja samarbete som överskrider ämnesgränser och vetenskapsområden.

Kompetensutvecklingen ska baseras på kollaborativt och kollegialt lärande, och här kommer öppna webbkurser (MOOC) att utgöra en viktig del av insatsen. Lärarutbildningar, lärare och företag ska bidra till att utveckla läromedel och lärresurser som kan användas i fortbildningarna. Arbetet kommer att ske utifrån gemensamma modeller för fortbildning och kollegialt stöd. Totalt satsar regeringen 40 miljoner euro på fortbildning av lärare under de närmaste tre åren.

Elevernas behov ska sättas främst i undervisningen. Därför är det centralt att forskningsbaserade, elevorienterade arbetssätt används i undervisningen och att man drar nytta av mångsidiga lärandemiljöer.

Inom kort kommer det att inrättas ett försökscenter i anslutning till Utbildningsstyrelsen, som ska samordna utvecklings- och förnyelsearbetet runt om i landet. Utgångspunkten är att man ska använda och bygga vidare på aktuella analyser och resultat från den internationella utbildnings- och lärandeforskningen. Försökscentret kommer även att samla och sprida de bästa erfarenheterna från de olika projekten. Redan nu är det möjligt för skolorna att söka anslag för projekt som utvecklar undervisning och lärande.

Det pågår sedan förra hösten ett frivilligt förnyelsearbete i Fyren (Majakka), ett nationellt nätverk för utveckling av grundskolan som leds av Utbildningsstyrelsen. Här deltar 211 skolor från 43 av Finlands 313 kommuner. 22 svenskspråkiga skolor från 9 kommuner finns med i nätverket. Inom det nationella nätverket finns det 6 regionala nätverk. Utvecklingsarbetet omfattar 10 delområden.

Det är av stor betydelse att finska grundskolor deltar i internationella samarbetsprojekt för att bidra till internationaliseringen av skolan. Utbildningsstyrelsen ska tillsammans med andra aktörer kartlägga de internationella nätverken och sträva efter att få igång samarbete med dem som kan bidra till den fortsatta utvecklingen och förnyelsen av den finska grundskolan. Man kommer också att samla finska erfarenheter och sprida dem vidare till andra länder.

I början av året pekade lärarfacket OAJ bland annat på behovet av ”digimentorer” för att skolan verkligen ska kunna ta ”det digitala språnget”. Detta är något som regeringen nu satsar på i och med lanseringen av tutorlärare. Målet är att samtliga 2500 grundskolor ska ha tillgång till varsin tutorlärare, vars uppgift blir att ge stöd åt arbetet att förändra skol- och undervisningskulturen, att använda nya pedagogiska och didaktiska arbetssätt samt att underlätta digitaliseringsarbetet.

I år satsar regeringen 7.5 miljoner euro på införandet av tutorlärare. Under hela regeringsperioden uppgår stödet till 23 miljoner euro. På sikt är målet att det ska finnas en tutorlärare på 220 elever. Aulis Pitkälä, som är generaldirektör för Utbildningsstyrelsen, betonar att pedagogiken ska sättas i första rummet under arbetet med att digitalisera den finska grundskolan.

Tanken är att de lärare som genomgår fortbildningen till tutorlärare, som omfattar tre studiepoäng, ska kunna avsätta två årsveckotimmar till stöd- och utvecklingsarbete på sin skola. Tutorlärarna ska bilda nätverk med varandra för att få igång samarbete och kunskapsdelning.

När utvecklingsprogrammet Den nya grundskolan lanserades för två veckor sedan, konstaterade undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen att den finska grundskolan befinner sig vid ett vägskäl. Nu vill man genomföra en pedagogisk och digital förnyelse för att bättre kunna möta kommande utmaningar.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *