Danmark söker nya vägar för fjärrundervisningen

I början av februari beslutade folketinget att inleda en försöksverksamhet inom fjärrundervisning.  Syftet är att ta reda på om detta är en möjlig väg att höja kvaliteten på undervisningen i delar av Danmark där det är svårt att rekrytera behöriga lärare samt på mindre skolor där det finns få elever i varje årskurs. Satsningen är en del av avtalet för tillväxt i hela Danmark, som ingår i årets statsbudget (finansloven).

Förra månaden aviserade Styrelsen for It og Læring att försöksverksamheten snart ska inledas, och igår publicerades vilka kriterier som gäller för de kommuner som vill vara med. Ansökningarna ska vara inlämnade senast 30 november och i januari nästa år inleds förarbetet.

Försöksverksamheten kommer att genomföras under läsåret 2017/18 i samarbete med forskare från Center for Undervisningsudvikling og Digitale Medier (CUDiM) vid Århus universitet. CUDiM ska leda och driva försöken med fjärrundervisning. I juni 2018 arrangeras ett avslutande seminarium där en utvärdering presenteras.

Fjärrundervisning är synkron, till skillnad från distansundervisning som är asynkron. Lärare och elever är med andra ord närvarande samtidigt på olika platser och kan kommunicera med varandra i realtid över nätet. Försöket i Danmark går ut på assisterad fjärrundervisning. Det innebär att eleverna inte sitter ensamma och enbart får undervisning av läraren över nätet. De har även tillgång till stöd från en lärare eller en fritidspedagog i sitt eget klassrum.

I våras genomförde Teknologisk Institut en förundersökning, där man intervjuade forskare och experter samt redovisade erfarenheter från tidigare projekt i Danmark och utomlands. Bland annat intervjuades George Siemens, som var en av dem som skapade MOOC, och Henrik Bengtsson på Skolverket, som ansvarar för den försöksverksamhet som pågår i Sverige fram till juni 2018.

Förundersökningen ger en bild av tidigare erfarenheter, lyfter fram hinder och möjligheter och ger rekommendationer inför den kommande försöksverksamheten. Bland annat pekar den på att det handlar om att skapa en undervisningssituation som är likvärdig med den som bedrivs i ett fysiskt klassrum. Därför är det bland annat viktigt att man drar nytta av teknikens möjligheter för att skapa interaktivitet i undervisningen. Den fjärrundervisande läraren och resurspersonen i klassrummet ansvarar för att planera en varierad och utvecklande undervisning, som tar hänsyn till ämnet, undervisningens mål och elevernas förutsättningar.

Värdet av att använda välkända och beprövade tekniska lösningar som både elever och lärare känner sig trygga med, exempelvis Wikispaces, Google Docs och Skype, understryks i förundersökningen. Tekniken ska inte stå i förgrunden, utan den ska möjliggöra och underlätta undervisningen. Betydelsen av att deltagande kommuner och skolor har en tydlig strategi samt en utarbetad plan för löpande ändringar och justeringar betonas också.

Det övergripande målet med försöksverksamheten är att höja kvaliteten på undervisningen på skolor där det inte finns tillräckligt med behöriga lärare på plats. De lösningar som tas fram kan även användas för att utveckla och förändra undervisningen på andra skolor. Det är viktigt att se till att alla elever får en undervisning som motsvarar de krav som ställs i ett globalt kunskaps- och nätverkssamhälle.

Ett annat centralt mål är att utveckla och utforska nya sätt att använda it och digitala medier i undervisningen. Här finns det flera viktiga delmål. Bland annat är det avgörande att se till att det finns tillgång till en så bred undervisningskompetens som möjligt på alla skolor. Det är också viktigt att stärka elevers samverkan och relationer med jämnåriga och att koppla samman eleverna med andra delar av samhället. Dessutom behöver både lärare och elever stärka sin digitala kompetens och andra förmågor och färdigheter som är viktiga, till exempel entreprenörskap och innovationsförmåga.

Tanken är inte att läraren ska ersättas av strömmande video, utan det handlar om att tänka i nya didaktiska banor för att använda it och digitala medier så bra som möjligt i en assisterad fjärrundervisning. Försöksverksamheten är både ett utvecklingsprojekt och ett forskningsprojekt, där forskarna genomför undersökningar som nvänds för att utveckla undervisningen. Utvecklingsprojektet Online Education bedrivs sedan två år tillbaka av forskare på CUDiM. Erfarenheter och insikter därifrån kan säkert även komma till nytta i den här försöksverksamheten.

Forskningsdelen utgår ifrån följande frågeställningar:

  • Hur är det möjligt att skapa undervisnings- och lärandeaktiviteter som överskrider den enskilda skolans ramar?
  • Vad krävs för att utveckla läranderum av hybrid karaktär, som integrerar det fysiska och det virtuella rummet?
  • Hur är det möjligt att skapa öppna undervisningsrum med hjälp av it och digitala medier?
  • Hur kan man integrera innovativa och entreprenöriella undervisningsformer i en assisterad fjärrundervisning?
  • På vilka sätt kan övriga samhället involveras och förmås att bidra i undervisningen?
  • Vilka nya roller och funktioner uppstår bland lärare, fritidspedagoger/resurspersoner och elever?

Samtidigt som CUDiM är ansvariga för att driva och genomföra försöksverksamheten, ska forskarna vara experter och sakkunniga som hjälper kommuner och skolor att genomföra projektet. Forskarna ska också bidra till att skapa en dialog och ett fungerande erfarenhetsutbyte mellan de kommuner och skolor som deltar.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *