I Norge ska skolans digitala lärresurser vara tillgängliga för alla

I förra veckan meddelade den norska regeringen att man vill införa krav på att lärplattformar och andra digitala lärresurser ska vara tillgängliga för alla. Under våren 2017 kommer ett lagförslag att läggas fram i Stortinget.

Lagen om diskriminering och tillgänglighet slår fast att fysiska miljöer samt fysiska och digitala produkter och tjänster ska utformas så att de i så stor utsträckning som möjligt kan användas av alla. Det här kravet gäller för såväl privat som offentlig sektor.

Digitala produkter och tjänster för skolan och resten av utbildningsområdet har hittills varit undantagna för kravet på universell utformning. Nu tänker man alltså ändra på det. Ett inkluderande samhälle förutsätter en inkluderande skola och ett inkluderande utbildningssystem.

Om lagförslaget antas i Stortinget ska alla nya lärplattformar, läromedel och andra digitala lärresurser från och med 2018 vara universellt utformade. 2021 kommer kravet att omfatta alla digitala produkter och tjänster som används i undervisningen.

Framför allt betonas värdet av att digitala läromedel blir tillgängliga för alla. I somras presenterade Proba Samfunnsanalyse en rapport om universell utformning av digitala läromedel, som man tagit fram på uppdrag av kommun- och moderniseringsdepartementet.

Rapporten analyserar de samhällsekonomiska effekterna av ett sådant krav. Trots att det inte går att sätta några mer exakta siffror, slår Proba Samfunnsanalyse fast att lagändringen kommer att vara lönsam för samhället.

Enligt rapporten pekar internationell forskning på att elever med särskilda behov vinner på att läromedlen är universellt utformade. Genom att använda Riktlinjer för tillgängligt webbinnehåll (WCAG) 2.0, som tagits fram av World Wide Web Consortium, kan digitala läromedel i princip användas av alla.

Om innehållet struktureras på ett genomtänkt sätt och formateras med etablerade verktyg, filformat och navigeringssätt, kan det anpassas efter de allra flesta funktionsnedsättningar och behov. Det handlar till exempel om uppläsning, möjlighet att förstora text, textning av ljudinslag, att kunna navigera i innehållet på andra sätt eller att kunna byta bakgrundsfärg. Förutom det tekniska, är det också viktigt att innehållet anpassas till olika elevgrupper.

I rapporten sägs att de stora läromedelsförlagen redan är igång med ett samarbete kring universell utformning, och flera av de mindre förlagen arbetar också med detta. Ett lagändring och ett krav skulle ändå ge förlagen ökade kostnader på mellan 50 och 109 miljoner kroner per år, som under de första åren delvis kan täckas av staten. För statens del uppvägs detta av att Statped inte behöver arbeta lika mycket med utveckling av anpassade läromedel. Behovet av assistenter minskar också när eleverna kan sköta det mesta på egen hand.

För några år sedan visade en utvärdering av Funka att de vanligaste lärplattformarna i den norska skolan inte uppfyllde kraven i WCAG 2.0. Utvärderingen pekade också på att gränsnitten sällan är intuitivt utformade, och att de ibland kan vara svåra att hantera även för dem utan funktionsnedsättning. I takt med att skolans verksamhet i allt högre grad blir digital, är det avgörande att leverantörerna satsar på ökad användbarhet för alla.

Även här i Sverige finns frågan om tillgänglighet på agendan. 2012 tog Specialpedagogiska skolmyndigheten fram vägledningen Att utveckla läromedel i digital form för elever med  funktionsnedsättning, som jag då tog upp här på bloggen. I mars i år kom SIS med en ny version av sin vägledning för digitala lärresurser, som understryker behovet av kunskap om tekniska standarder och lösningar som underlättar tillgången för alla. SIS lyfter också fram att krav på WCAG 2.0 kan komma att inkluderas i lagstiftning och upphandlingskrav framöver.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *