Möjliga vägar och viktiga mål för skolans digitalisering

Ifous har under tre år drivit FoU-programmet Digitalisering i skolan tillsammans med sju kommuner och en stadsdel. Programmet avslutades vid årsskiftet, och igår arrangerade Ifous och SKL en heldag kring temat. Förmiddagen ägnades åt kommunernas insikter och erfarenheter.  Under eftermiddagen tog man upp skolans digitalisering ur ett nationellt perspektiv.

I det här inlägget tar jag upp eftermiddagens seminarium, som kan ses i efterhand.

Erik Nilsson, statssekreterare åt gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström, gav en inblick i det pågående arbete med nationella strategier för skolans digitalisering. Förra våren presenterade Skolverket sina förslag på strategier för grundskolan, förskolan och fritidshemmen samt för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Nu pågår en beredning av ärendet på Regeringskansliet och ett regeringsbeslut är på gång.

Det har skett en mognad i diskussionerna kring skolans digitalisering under de allra senaste åren, konstaterade Erik Nilsson. Tidigare lyftes ofta frågan om det verkligen är värt och rimligt att integrera it och digitala medier i skolans verksamhet. Nu handlar det istället främst om kvalitet och innehåll i skolans undervisning, hur undervisningen ska organiseras samt hur samhället bäst kan få utdelning på de stora investeringar som görs.

En uppdatering av skolans styrdokument är i full gång. Just nu arbetar man med att beskriva digitala kompetenser och förmågor på ett tydligare sätt i ämnesplanerna, berättade Erik Nilsson. Finansieringen av en del av förändringarna är en viktig nöt att knäcka, tillade han. Om ämnesplanerna sätter nya kvalitetskrav, till exempel genom att programmering ska bli en del av undervisningen, måste staten, enligt finansieringsprincipen, ge bidrag till kommunerna för att möjliggöra detta.

Tanken är att kurs- och läroplaner ska revideras med jämna mellanrum, för att få en bättre anpassning till den pågående samhällsutvecklingen. Här kan vi till exempel lära av Singapore, där man engagerar lärarna i det regelbundet återkommande arbetet med översynen av läroplanen, nämnde Erik Nilsson. Skolverket kommer att få ett större ansvar för att bestämma vilken slags skolutveckling som behövs, och detta arbete kommer att bedrivas inom ramen för uppdraget med nationella skolutvecklingsprogram. Läs mer om vilka insatser som är aktuella just nu inom nationella skolutvecklingsprogram.

Det krävs en mer aktiv stat och en regionalt och lokalt närvarande struktur som ser till att förändringarna verkligen genomförs och som håller ihop den nationella utvecklingen, menade Erik Nilsson. Här har staten en viktig roll för att skapa arenor för samverkan och lärande mellan huvudmän och för att se till att inga huvudmän halkar efter. Detta är en av de frågor som Skolkommissionen tittar närmare på och ska ge förslag kring när de överlämnar sitt slutbetänkande i april. Det gäller också att kvalitetssäkra och att tänka nytt kring innehållet på lärarutbildningarna samt att försöka säkerställa att det inte uppstår a- och b-lag bland Sveriges 28 lärarutbildningar.

Digitaliseringen av skolans verksamhet ger framför allt möjlighet att öka likvärdigheten, betonade Erik Nilsson. Bland annat är det avgörande att alla elever utvecklar kritiskt tänkande, medie- och informationskunnighet och digital kompetens. Annars finns det risk för att det uppstår klyftor som blir svåra att överbrygga. Det är också viktigt att undersöka vilka grundläggande förmågor som har en längre livslängd och som gör det möjligt att ställa om när samhället förändras. Här gäller det samtidigt att titta närmare på hur de digitala möjligheterna kan användas för att utveckla och förbättra undervisningen inom de områdena.

Teknikutvecklingen kan användas för att ge elever med syn- och hörselnedsättning och neuropsykiatriska hinder en mer anpassad undervisning. Digitaliseringen kan även underlätta arbetet med progressionen för sent anlända elever. Ett sätt att göra detta är att arbeta parallellt med svenskan och modersmålet i undervisningen, och här kan man till exempel dra nytta av digitala läromedel och studiehandledning på nätet.

Den digitala utvecklingen skapar också nya vägar att hantera den växande lärarbristen och de logistiska problemen kring kompetensförsörjningen i glesbygden, påpekade Erik Nilsson. Genom en mer utvecklad och systematisk användning av distans- och fjärrundervisning, kan man använda och dra nytta av kompetens som inte är på plats rent fysiskt. Just nu lägger lagen hinder i vägen, men det pågår en utredning som ska slutredovisas senast 30 maj. Därefter kommer frågan att remitteras innan det kan bli fråga om en lagändring.

I paneldiskussionen tog Carl Heath, forskare på RISE, bland annat upp att digitaliseringen är ett multibegrepp som borde hanteras på en mer finmaskig nivå än vad som görs idag. I skolans värld handlar det om allt ifrån strukturella förändringar till den enskilde elevens utveckling och hur undervisning och lärande ser ut i klassrummet. För drygt hundra år sedan pratade vi om elektrifiering på ungefär samma sätt som vi talar om digitaliseringen idag. Än så länge är digitaliseringen inte lika självklar, men en större särskiljning av frågorna skulle behövas.

Synen på den digitala utvecklingen skiljer sig inte nämnvärt mellan partierna, tillade Carl Heath. Däremot finns det stora skillnader bland beslutsfattarna på myndigheterna när det gäller både kunskaper och perspektiv. Hur ska man kunna genomföra förändringar om chefstjänstemännen inte förstår? Kanske behöver svensk offentlig sektor en motsvarighet till engelska The Beavioural Insights Team, som använder beteendevetenskaplig analys för att hjälpa beslutsfattare att utforma riktlinjer och beslut så att de lättare kan tillämpas som det är tänkt.

Det är inte särskilt många som arbetar med den här typen av frågor, om vi jämför med våra nordiska grannländer, påpekade Carl Heath. Dessutom flyger många viktiga frågor under radarn på de flesta håll. Här finns till exempel frågan om federerad identitetshantering (single sign-on), som är en av de mer centrala, liksom oligopolen när det gäller skolans administrativa system. Frågan om hur lärarna bäst kan få hjälp att hantera den digitala utvecklingen i undervisningen har också lämnats därhän under alltför lång tid.

Carina Wutzler (m), kommunstyrelsens ordförande i Vellinge kommun, menade att vi måste höja nivån på samtal och diskussioner kring den digitala utvecklingen. Hur samhället ut om tio år? Vilka visioner har vi kring detta? Vilka kunskaper och förmågor behöver barn och unga utveckla? Här gäller det också att se till att lärarutbildningarna hänger med i utvecklingen, tillade hon.

Det är också viktigt att de kommuner som är igång med utvecklingsarbetet delar med sig av sina erfarenheter, påpekade Carina Wurtzler. Det gäller även att vi vågar acceptera misslyckanden och kan lära av dem. Vi måste ompröva gamla arbetssätt och försöka utveckla nya. Detta är en nödvändig utveckling som är till godo för samhället, menade hon. Vellinge kommun har tagit fram en digital agenda för kommunen, och i den är skolan en stor och viktig del.

Khashayar Farmanbar, oppositionsråd för (s) i Nacka kommun, lyfte fram skolans värde och behovet av att tänka ”innanför boxen”, fast på nya sätt. Det handlar fortfarande om bildning och kunskapsutveckling, men det gäller att dra nytta av teknikens möjligheter att göra detta på nya och bättre sätt. Utvecklingen inom maskinlärande och artificiell intelligens kommer snart att göra det möjligt för eleverna att ha en digital hjälplärare som ger dem individuellt anpassad hjälp. Den här typen av system finns redan för läkare, så det är bara en tidsfråga, menade han.


Foto: J-O Yxell/Chalmers

Samtidigt är det avgörande att undervisningen hjälper eleverna att bli kritiskt tänkande individer, tillade Khashayar Farmanbar. Detta står redan i styrdokumenten, men teknikutvecklingen behöver tas med i beräkningen på ett bättre sätt. Risken med fejknyheter kommer bara att växa efterhand som holografi och VR utvecklas och förbättras. Vi måste också acceptera att mer innehåll behöver komma in i skolans undervisning. Bildning och allmänbildning ökar med varje ny generation i samhället, och här måste förstås även det som hör till den digitala utvecklingen finnas med.

Ing-Marie Rundwall, utbildningsdirektör i Helsingborgs stad, menade att vi måste bli bättre på att utnyttja de nya möjligheter som den digitala utvecklingen ger tillgång till. Det är inte heller alltid nödvändigt att vänta på politiken och juridiken. Mycket kan sjösättas i den nuvarande strukturen. För att detta ska bli möjligt, måste vi bli bättre på att se de behov, möjligheter och utmaningar som vi står inför. Ett sätt att underlätta detta, är att huvudmän går samman. Här är digitalisering i skolan ett bra exempel. Detta är ofta ett smärtsamt förändringsarbete, men det måste göras för att kunna ge barn och unga de kompetenser och livsmöjligheter som de behöver.

Utvecklingen går trögt när det gäller kommersiella digitala läromedel och andra lärresurser, konstaterade Ing-Marie Rundwall, men det innebär inte att det inte sker någon utveckling. Här måste vi bli bättre på att dra nytta av dela-kulturen och göra den till en naturlig del av arbetet i skolan. Detta kräver förstås en mental omställning, men det är nödvändigt. Digitaliseringen påverkar både vardag och arbetsliv på ett genomgripande sätt, och det måste vi lära oss att hantera så bra som möjligt.

Eftermiddagen avslutades med att Anna Carlsson från SKL gav en kort sammanfattning av hur man arbetar med skolans digitalisering. Veckan före jul förra året gjorde SKL en framställan till statsråden Gustav Fridolin och Ardalan Shekarabi om en nationell kraftsamling för skola och lärande i en digital värld. En nationell samsyn och gemensamma initiativ är nödvändiga inom flera områden, sägs det i SKL:s framställan. Bland annat behövs en samverkansplattform kring skolans digitalisering för de myndigheter och organisationer som arbetar med detta. Det krävs också en nationell samsyn och gemensamma initiativ kring skolans it-arkitektur och grundläggande digitala lösningar.

Alla aktörer behöver samlas för att det ska kunna ske en ordentlig utväxling, menade Anna Carlsson. På STIL i Danmark är det trehundra personer som är igång med skolans digitala utveckling och på Senter for IKT i utdanningen i Norge rör det sig om ett sjuttiotal personer. En svensk utväxling är nödvändig för att få till stånd en förstärkning av skolans digitala ekosystem, så att det verkligen fungerar som det ska och inte stjäl tid från verksamheten.

I det pågående förändringsledningsprogrammet LEDA för smartare välfärd är skolan en viktig del. Plattformen Dela Digitalt, som jag skrev om för en dryg månad sedan, gör det enklare för organisationer och anställda inom offentlig sektor att dela kunskaper och få igång samarbete. Här kan alla ställa frågor och se om någon är intresserad. Nyligen undrade SKL om det finns intresse av att utveckla LIKA för pedagoger. Skolverket och 25 kommuner har anmält intresse, så kanske blir det något av detta, berättade Anna Carlsson.

Att peka på väl fungerande arbetssätt och modeller är också en del av SKL:s arbete med skolans digitalisering. Rapporten och webbinarierna om flippat lärande är ett exempel på detta. Fortbildningssatsningen STL – Skriva sig till lärande, som bygger vidare på en framgångsrik modell i Sollentuna kommun, är ett annat exempel, som jag också tagit upp tidigare här på bloggen.

Allra sist nämnde Karin Hermansson från Ifous ett nystartat och ett kommande FoU-projekt: Fjärrundervisning – bättre utsikter för fler elever och Leda för likvärdighet.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *