Danmark satsar på big data och learning analytics

I slutet av förra veckan presenterade Undervisningsministeriet (UVM) en ny datastrategi för den danska skolan, som sträcker sig till och med 2020. Just nu bygger Styrelsen for it og læring (STIL) upp ett data warehouse som ska rymma all tillgänglig information om den danska skolan. Det handlar om att skapa en central plattform som både kan användas som stöd i ministeriets egen verksamhet och ute i landets kommuner och skolor.

Det finns tillgång till mer digital information än någonsin om skolans verksamhet och elevers lärande. Informationen kommer från den centrala insamlingen av statistik och från den data som genereras i kommunernas lärplattformar och i användningen av digitala läromedel. Därför är det nödvändigt att säkerställa att all information som behövs kan samlas in och hanteras på ett användbart och säkert sätt.

Undervisningsministeriet måste också genomföra de åtgärder som krävs för att informationen verkligen ska komma till användning och nytta, på ministeriet och ute i Danmarks kommuner och skolor. Det gäller både att hitta sätt att analysera big data centralt och att få igång arbetet med learning analytics bland lärarna.

Den statistik som Undervisningsministeriet samlar in, finns tillgänglig för alla på nätet genom Åbenhetsinitiativet. Tanken är att den ska fungera som underlag för en öppen och konstruktiv dialog kring skolans utveckling. Här går det att se nyckeltal, bland annat kring betyg, frånvaro och trivsel, i hela landet, i regionerna, i kommunerna och på varje enskild skola.

Staten och Kommunernes Landsforening arbetar sedan oktober 2014 med att utveckla en nationell mjuk infrastruktur för den danska grundskolan. Det handlar om att ge skolledare, lärare, föräldrar och elever en enkel och samlad ingång till alla digitala system som används i skolan. Single sign-on och standardiserad metadata ska göra det möjligt att komma åt all relevant information direkt i kommunens lärplattform.

Innan årets slut ska samtliga 98 danska kommuner använda en lärplattform i sina skolor. Från och med augusti 2019 ska den gemensamma plattformen, som nu går under namnet Aula, vara klar att använda.

En central del av den här satsningen är att föräldrarna ska kunna följa sina barns utveckling på ett enkelt och översiktligt sätt. Därför är det viktigt att försöka ordna så att all relevant kvantitativ och kvalitativ data kring elevernas aktiviteter och lärande samlas in, struktureras och görs tillgänglig. Detta är förstås av ännu större betydelse för lärarna, eftersom det kan underlätta den formativa bedömningen. Det blir enklare att följa varje enskild elev och att se vilken form av stöd eller stimulans som behövs.

Informationen kan också analyseras och användas för att förändra och förbättra undervisningen. En ökad tillgång till och en bättre användning av den här typen av information är därför värdefull för den fortsatta pedagogiska utvecklingen av de enskilda skolorna och av hela skolsystemet.

Det finns sedan flera år tillbaka ett stort intresse för learning analytics på många håll i världen. Tidigare har jag bland annat tagit upp EU-projektet LACE och Norges satsning på forskning och utveckling inom området. Nu är det dags för Danmark att sondera möjligheterna.

Våren 2016 inleddes arbetet med Progressionsdataprojektet, som ingår i den pågående satsningen på att digitalisera den danska skolan. Projektet leds gemensamt av Digitaliseringsstyrelsen, Kommunernes Landsforening och Undervisningsministeriet, och pågår året ut.

Progressionsdataprojektet består av tre faser. I den första fasen genomförs en kartläggning och syntes av dansk och internationell forskning samt en undersökning av hur data om elevernas utveckling används i danska skolor idag. Den andra fasen går ut på att prova hur learning analytics kan genomföras i praktiken och att ge rekommendationer för det fortsatta arbetet. I den tredje fasen ska erfarenheter och resultat från projektet spridas vidare.

I slutet av januari avslutades den första fasen. Nu finns kartläggningen och undersökningen tillgänglig tillsammans med ett häfte som ger en snabb inblick i hur data kan användas för att främja elevernas och undervisningens utveckling.

Kartläggningen visar bland annat att de flesta länder i högre grad intresserar sig för ämnesöverskridande kompetenser som kreativitet och problemlösning. Ofta sammanfattas de i begreppet 21st Century Skills. Mer traditionella ämneskunskaper och -färdigheter anses inte lika intressant. Men hur ska man egentligen göra för att identifiera och analysera den här typen av kompetenser? Det blir sannolikt en besvärlig nöt att knäcka.

Ett annat resultat från kartläggningen är att det måste finnas tydliga visioner, mål och förväntningar för att skapa en ”datakultur” i skolan och för att få igång arbetet med learning analytics. Här är det viktigt att ledningen på varje skola tar en aktiv roll.

Kartläggningen pekar också på betydelsen av att lärarna engageras i utvecklingsarbetet, och att de blir delaktiga i besluten kring vilka data som ska samlas in och analyseras. Det leder till att implementeringen förbättras och att de data som finns tillgängliga även upplevs som relevanta och användbara i det dagliga arbetet.

Undersökningen av hur data om elevernas utveckling samlas in och används idag visar att det finns mycket att ta tag i. Många lärare på landets skolor saknar både kunskaper och tid för att arbeta på ett genomtänkt sätt med learning analytics. Man måste därför skapa en starkare och mer systematisk datakultur i skolan.

Det framgår också att eleverna i regel inte har någon tydlig och sammanhängande bild av hur de klarar sig i skolan. Föräldrarna menar att de saknar tydlig information om barnens utveckling och om hur hen ligger till i förhållande till de förväntade målen. De är även intresserade av en mer utvecklad dialog kring barnets lärandeprogression och trivsel i skolan.

Arbetet med att använda data för att utveckla och förbättra den danska skolan befinner sig fortfarande på ett tidigt stadium. Nästa steg kräver ett mer utvecklat samarbete på alla nivåer ute i skolorna. Det behövs även en gemensam förståelse för vad som är meningsfulla data och hur de kan användas för att utveckla lärande och undervisning.