Digital bildning i den danska skolan

Tre gånger om året ger Professionshøjskolen UCC i Köpenhamn ut UCC magasin där man presenterar aktuella forsknings- och utvecklingsprojekt under ett samlat tema. Idag är det dags för årets första utgåva och temat är digital bildning (digital dannelse).

Vad krävs för att barn och unga ska utveckla de förmågor som är nödvändiga för att leva och lära i ett digitaliserat samhälle?  Vilka krav ställer det på skolan? Hur kan man möta detta?

Danmark är ett av världens mest digitaliserade länder och utbildningspolitiken har länge lyft fram värdet av att integrera it och digitala medier i undervisningen. Det går fortfarande tämligen trögt med det mer djupgående förändringsarbetet, trots att digitaliseringen pågår för fullt.

Första upplagan av den internationella undersökningen ICILS (International Computer and Information Literacy Study) visar att den danska skolan är bland dem som har bäst tillgång till tekniken, men den används mest i traditionell undervisning. Det är till och med så att danska lärare arbetar med undersökande och kollaborativ undervisning i mindre grad än genomsnittet, trots att man har bättre tekniska förutsättnigar. Undersökningen visar också att Danmark hör till de länder där elevernas socioekonomiska bakgrund slår igenom mest tydligt.

Det är inte längre tillräckligt att några få förstår och kan hantera de digitala möjligheterna. Detta är numera en angelägenhet för alla.

För ett år sedan konstaterade århusprofessorn Ole Sejer Iversen i en rapport att skolorna i de nordiska länderna inte hjälper eleverna att möta framtiden i den grad som de borde. Styrdokumenten tar i stor utsträckning upp det som vanligen brukar kallas 21st Century Skills, men lärarna får inte det systematiska och kontinuerliga stöd som de behöver för att kunna utveckla sin undervisning.

Begreppet 21st Century Skills är löst definierat och finns i flera tappningar. Men det finns några gemensamma drag: eleverna behöver lära sig att utnyttja de digitala möjligheterna, de måste bli självgående, eleverna ska kunna samarbeta och lösa problem tillsammans med andra, de ska kunna söka och bedöma information kritiskt och de ska kunna skapa ny kunskap. Detta innebär att undervisningen måste hitta nya vägar, men i alltför hög grad rullar det på i gamla hjulspår, menar Ole Sejer Iversen. Det är inte tekniken som driver undervisningen framåt. Här krävs pedagogiska visioner och mål.

Det är viktigt att börja redan i förskolan, och detta är något som Professionshøjskolen UCC arbetar med på olika sätt.

För ett år sedan skrev jag om ett nyligen avslutat forskningsprojekt som undersökte digitaliseringen och barns utveckling i förskolan. Slutrapporten pekar bland annat på betydelsen av att pedagogerna utforskar möjligheterna tillsammans, att de reflekterar kring it-användningen och att de har tydliga didaktiska syften och pedagogiska mål med barnens användning av it och digitala medier. Värdet av lek och ett undersökande förhållningssätt lyftes också fram, liksom värdet av att dra nytta av ”wow-effekten” och möjligheterna till kreativt skapande.

Det nya numret av UCC magasin tar bland annat upp hur förskolorna i Glostrup, en kommun strax utanför Köpenhamn, använder ipads i den dagliga verksamheten, och barnen får också komma till tals. När barnen blir lite äldre är det viktigt att fritidspedagogerna är digitala, och kan utforska och dra nytta av de nya möjligheterna. Möjligheterna med 3-printer och inspiration från makerkulturen får inte heller vara något som är främmande för ”en riktig fritidspedagog”. Barn är inte digitala infödingar som redan kan allt. De behöver hjälp och stöd för att förstå och kunna använda de nya möjligheterna i sitt lärande. Förskolan, skolan och fritidsverksamheterna har ett stort och viktigt ansvar.

Den digitala utvecklingen förändrar både arbetslivet och samhället, och detta måste skolans undervisning hjälpa eleverna att möta. Det förutsätter bland annat att lärarutbildningen utvecklas och förändras. Förra sommaren skrev jag om satsningen Future Classroom Teacher, som drog igång i september. UCC magasin ger en inblick i hur studenternas vardag ser ut, hur de redovisar vad de lärt sig och vilka förväntningar praktikskolorna har inför höstens praktik.

Future Classroom Lab, som är en del av EUN:s satsning med samma namn, undersöker de nya pedagogiska möjligheterna och intresserade skolor i närområdet får hjälp att komma igång. I det här arbetet hoppas man bland annat kunna bygga vidare på de erfarenheter som studenterna på den nya lärarutbildningen får under sin praktik.

Skolreformen hösten 2014 innebar både att skolbiblioteket bytte namn till pedagogiskt lärcenter (pædagogisk læringscenter) och att verksamheten fick en ny inriktning och funktion i skolan. Samtidigt bytte skolbibliotekarien namn till pedagogisk vägledare (pædagogisk vejleder).

Nu handlar det inte längre om att ge tillgång till läromedel för undervisningen och böcker för elevernas fritidsläsning samt att ge råd och vägledning inom de här områdena. Den pedagogiske vägledaren ska tillsammans med skolledningen ge stöd åt verksamhetsutvecklingen, förmedla kultur till eleverna, föra in forskningsbaserad kunskap om undervisning och lärande och ge stöd åt det kollegiala samarbetet.

21st Century Skills och en bättre användning av de digitala möjligheterna är två viktiga grundstenar. I likhet med den amerikanska satsningen Future Learning Librarians, handlar det om att fungera som en viktig drivkraft i utvecklingsarbetet och att vara en katalysator för förändring.

I forsknings- och utvecklingsprojektet PLC som strategisk udviklingsenhed og vejledningsfunktion, som stöds av det danska utbildningsdepartementet, undersöker man hur detta kan gå till i praktiken. Här arbetar man med en rad olika fallstudier som ger en mer konkret bild av vilka möjligheter och hinder som finns.

Lärcentret ska fungera som en knutpunkt för den pedagogiska utvecklingen på skolan och här har den pedagogiske vägledaren en nyckelfunktion. Det gäller att förändra lärares och elevers roller, att utveckla nya lärgemenskaper och att bidra till en nyfiken och experimenterande verksamhetskultur i skolan.