Søgsmart visar vägen i Danmark

Hösten 2014 trädde reformen av den danska grundskolan i kraft och samtidigt infördes en ny läroplan. Målet med reformen är att skolan ska bli bättre på att hjälpa eleverna att utveckla de förmågor som är nödvändiga i ett globalt och digitalt samhälle. Det innebär bland annat att undervisningen blir mer inriktad på ett undersökande, skapande och samarbetsinriktat lärande, där eleverna hjälper varandra att lära och utvecklas. Skolan ska också sträva efter att samverka med andra delar av samhället.

Den nya läroplanen rymmer tre tvärgående teman som ska ingå i all ämnesundervisning: innovation och entreprenörskap, it och digitala medier samt språklig och kommunikativ utveckling. Ett annat övergripande mål är att undervisningen ska främja elevernas allsidiga utveckling och skapa nyfikna och intresserade elever som är villiga att bidra till en konstruktiv samhällsutveckling.

Ett av målen i temat it och medier är att eleverna ska lära sig att undersöka världen på kritiskt sätt. Här handlar det inte minst om att hantera dagens överflöd av information, att söka systematiskt och målmedvetet och att kunna välja ut den information som är viktig och relevant. Detta förutsätter att eleverna kan definiera sitt behov av information och att de kan formulera sina frågor på ett sätt som hjälper dem att hitta rätt.

Det är också nödvändigt att eleverna lär sig att referera och citera sina källor, så att det är möjligt för andra att verifiera att informationen stämmer. Det är inte bara viktigt i skolan eller inom forskarvärlden, utan också när man som medborgare deltar i samhällsdebatten. Var kommer informationen ifrån? Kan vi verkligen lita på att den stämmer? Är informationen tolkad på ett korrekt sätt?

Søgsmart är en webbaserad interaktiv tjänst under utveckling som hjälper både lärare och elever med detta. Det rör sig om en åldersanpassad lärresurs som är fritt tillgänglig för alla och som bygger på att eleverna samarbetar och ger varandra återkoppling. Tjänsten hjälper till under hela processen, men det är förstås avgörande att läraren förbereder ordentligt och även finns till hands för att hantera de frågor som kan dyka upp.

Søgsmart är utvecklad på uppdrag av Center for Undervisningsmidler UCC och Gentofte Centralbibliotek. Arbetet har finansierats med medel från Kulturstyrelsen och deras pott för utveckling av folkbibliotek och pedagogiska lärcenter. Utvecklingsarbetet drog igång 2015, och var en del av centralbibliotekens satsning på samarbete mellan bibliotek och skola 2015-16.

Samtidigt som grundskolereformen trädde i kraft 2014, bytte skolbiblioteket namn till pedagogiskt lärcenter och fick en mer tydlig pedagogisk roll och funktion. Skolbibliotekarien bytte namn till pedagogisk vägledare. Lärcentret ska fungera som en knutpunkt för den pedagogiska utvecklingen på skolan och här har den pedagogiske vägledaren en nyckelfunktion. Det handlar både om att förmedla kultur till eleverna, utveckla deras lärande och att tillsammans med lärarna hitta nya vägar för undervisningen.

I det här sammanhanget kan Søgsmart säkert vara en viktig pusselbit. Det tar lång tid och kräver mycket träning för att lära sig att söka och värdera information på ett kritiskt sätt. Eleverna behöver även lära sig att allt inte alltid går att hitta med Google, utan att bibliotekets analoga och digitala resurser ofta kan vara en enklare och bättre väg. På biblioteket är böcker och andra medier ordnade på ett systematiskt sätt och det är enkelt att hitta åldersanpassat innehåll. Så är det inte med informationen på nätet, och Google ger inte heller någon hjälp och vägledning som är anpassad till barns och ungdomars behov.

Tanken är att Søgsmart ska användas när eleverna söker efter multimodal information som en del av ämnesundervisningen. Det ska alltså finnas ett verkligt behov av att hitta relevant och trovärdig information inom ett visst område. Genom att använda Søgsmart tränar eleverna sig i att arbeta noggrant och systematiskt med olika typer av medier. De första gångerna tar det lång tid och kräver en hel del arbete, men i längden är det mödan värt eftersom detta är kunskaper och färdigheter som eleverna inte klarar sig utan.

Søgsmart använder bussresan som metafor för arbete, som är indelat i tre faser: före sökningen, under sökningen och efter sökningen. Syftet är att eleverna ska förstå att sökprocessen består av flera steg och att varje fas innehåller frågor som ska besvaras. Eleverna ska antingen samarbeta i par eller i mindre grupper, och de ska hjälpas åt och föra en dialog under hela ”resan”. När en fas är genomförd, får varje grupp en biljett som visar hur eleverna har besvarat frågorna.

När bussresan är avslutad har varje grupp en remsa av biljetter som sammanfattar hur de har tänkt och resonerat. Varje par eller grupp kan använda remsan som underlag för att reflektera kring sitt eget arbete, men de kan också ge varandra återkoppling. När bussresan inleds, kan man välja att tillåta ”peer review”. Läraren har hela tiden tillgång till samtliga biljetter och kan följa arbetet under tiden det pågår.

Än så länge är Søgsmart bara tillgänglig för årskurs 3-4, men från och med i höst kommer tjänsten även att vara anpassad för elever i årskurs 5-6 och 7-9.

Till och med januari månad samordnas utvecklingen av Søgsmart med projektet Neb-Senus forbandelse, som bygger vidare på Licens til leg – databasen i virkeligheden. Här handlar det om att med hjälp av ett spel försöka ge en mer lekfull, kroppslig och konkret ingång till att förstå databasens språk, logik och koder.

Biblioteket Kulturværftet i Helsingör vidareutvecklar en spelprototyp som vänder sig till årskurs 7-9 och som förenar historieberättande, kognitiva rörelselekar, reflektion och informationssökning framför skärmen. Det ska bli intressant att se om det blir några synergieffekter och hur de kan dra nytta av varandras perspektiv.

I Neb-Senus forbandelse har eleverna tillgång till en låda med olika uppdrag som ska genomföras för att världen ska befrias från en ond trollkarls förbannelse. Spelet är indelat i fem moduler som var och en varar en och en halv timme.

I den första modulen ska eleverna definiera sina behov av information och formulera sina frågor. I den andra ska de välja sökord och synonymer. I modul tre väljer de källor och i modul fyra formulerar de sina sökstrategier. Den femte och sista modulen ägnas åt källkritik. Om allt arbete har gjorts ordentligt, lyckas eleverna till sist lösa förbannelsen.