STL – för förändring av andra graden

Förra våren drog SKL igång fortbildningssatsningen STL – skriva sig till lärande tillsammans med elva kommuner från norr till söder. I pilotomgången utbildades lärare till utvecklingsagenter som i sin tur skulle fortbilda sina kollegor i STL, en modell för att arbeta med it och digitala medier i undervisningen.

I höst startar en ny omgång, baserad på blended learning, som vänder sig till intresserade grundskolor i hela landet, och där man istället utbildar lärare direkt. Precis som förra gången, sträcker sig kursen över hela läsåret.

–  I pilotomgången utbildade vi utsedda nyckelpersoner som sedan skulle driva utvecklingsarbetet vidare i sina kommuner, säger Annika Agélii Genlott, doktorand i informatik vid Örebro universitet, som ansvarar för arbetet med STL för SKL:s räkning. Men det visade sig att det är svårt att skala upp det här till en kritisk massa. Därför tror jag att det är bra att lärare den här gången utbildas för sin egen skull, för att hitta nya vägar för sin undervisning.

STL är en strukturerad modell för att digitalisera undervisningen som är kopplad till de centrala kunskapskraven i grundskolans läroplan. Modellen har hittills använts under sju år i Sollentuna kommun med gott resultat, och nu genomförs där även pilotomgångar för nyanlända elever på gymnasiet.

Professor Åke Grönlund och Annika Agélii Genlott har i två forskningsartiklar visat hur STL utvecklar läsförmågan och förbättrar läranderesultaten. Det rör sig om ett språkutvecklande arbetssätt som bygger på ett aktivt och synligt lärande. It och digitala medier används som en hävstång för att underlätta och sätta fart på elevernas lärande och språkutveckling. De tränas att bli aktiva läsare och skribenter i dagens digitala medielandskap och de lär sig att samarbeta och interagera med andra.

Eleverna ger löpande formativ bedömning till varandra på texter som skrivs och publiceras digitalt för verkliga mottagare. Det kan till exempel handla om en blogg eller en klasstidning på nätet. Lärarens primära uppgift är att leda och samordna arbetet samt att kontinuerligt ge det kompletterande stöd som krävs för att eleverna ska utvecklas vidare.

–  Innehållet i den kommande kursen blir detsamma, men däremot kommer formen att vara helt annorlunda, konstaterar Annika Agélii Genlott. Vi kommer att ha tio kursledare som utbildats under pilotomgången, och de kommer att leda varsin grupp online. Grupperna kommer att ha lite olika inriktning beroende på vilka ämnen och årskurser lärarna undervisar i. Nu vänder vi oss inte bara till lärare som undervisar i svenska och matematik i årskurs 1-3, utan till hela grundskolan.

Under pilotomgången träffades kursdeltagarna regelbundet i SKL:s lokaler i Stockholm. Den här gången arbetar man istället med en blandning av fysisk och virtuell undervisning, eftersom det är dyrt och tidsödande att resa tvärs över landet. Lärplattformen Canvas gör det möjligt att skapa en hybridkurs som förenar självstudier med organiserat och kollaborativt lärande.

– Totalt blir det nio gemensamma träffar under kursens gång: tre fysiska i Stockholm och sex digitala. Mellan träffarna arbetar lärarna med olika läsuppgifter och testar nya sätt att arbeta i klassrummet. Inom varje grupp berättar man om sina erfarenheter och ger varandra återkoppling. Genom att analysera och reflektera kring hur ens egen och de andra gruppmedlemmarnas undervisning förändras av STL-modellerna, hjälper man varandra att utvecklas.

Inom de olika grupperna växlar man mellan asynkrona och synkrona möten där alla delar med sig av sina tankar och erfarenheter. Ibland är det viktigt att alla deltar samtidigt, så att man får en känsla av att alla gör det här tillsammans, säger Annika Agélii Genlott.

– Det ska verkligen bli spännande och intressant att se hur det fungerar att arbeta med blended learning! Innan vi ses på SKL i september, när kursen drar igång, får var och en inbjudan till kurssystemet. På den första träffen samlas deltagarna i sina respektive grupper för att lära känna varandra. Om man träffats i verkligheten ökar möjligheten för ett bättre samarbete och mer utvecklande interaktioner under den virtuella delen av kursen.

Arbetssättet i kurssystemet kan jämföras med publika arbetssätt tillsammans med eleverna, påpekar Annika Agélii Genlott. Det handlar om ett metakognitivt sätt att arbeta, där man kontinuerligt analyserar och reflekterar kring sina egna och varandras arbets- och lärprocesser. Här kan även skolledarna följa sina lärares arbete och ge återkoppling.

Syftet med SKL:s satsning är att få igång förändringsarbete kopplat till digitaliseringen ute på skolorna. Tanken är att göra det möjligt för fler skolor att utveckla och förändra sin verksamhetskultur och att på vetenskaplig grund skapa en större likvärdighet över landet.

– Den centrala frågan är hur vi ska gå tillväga för att sprida kunskap mer effektivt mellan skolor och mellan kommuner. Annars blir det svårt att förverkliga målen i de nationella strategierna för skolans digitalisering om att eleverna ska utveckla en adekvat digital kompetens och att måluppfyllelsen ska förbättras. Om vi vill se resultat på riktigt, krävs det helt enkelt att verksamhetskulturen och arbetssätten förändras. Därför måste vi lära oss hur vi fortbildar lärare, så de kan förändra sin undervisning i en mer tidsenlig och nödvändig riktning.

Det handlar om att försöka få till en förändring av andra graden. Med andra ord är det inte bara arbetssätten som ska förändras, utan även idéer, tankar och perspektiv på undervisning, lärande och kunskap. Förändringen ska inte bara enbart ske på ytan, utan det krävs en mer omfattande omvälvning för att anpassa skolans undervisning till den pågående samhällsutvecklingens krav.

Precis som i Sollentuna följer och analyserar Annika Agélii Genlott och Åke Grönlund arbetet med STL i SKL:s satsning. Här intresserar man sig särskilt för hur det är möjligt att skapa ett långsiktigt hållbart förändringsarbete bland skolledare och lärare.

– Erfarenheterna från Sollentuna visar att det är nödvändigt att arbeta långsiktigt för att det verkligen ska hända något. Trots att man nu har varit igång i sju år med STL i Sollentuna, är det fortfarande en utmaning på flera sätt. Det blir tufft när man utmanar och vill förändra den etablerade undervisningspraktiken. Allt ska naturligtvis inte ersättas, men det gäller att man omvärderar vad som ska göras, att man undersöker vilka arbetssätt som ger de resultat som efterfrågas och hur utvecklingsarbetet kopplas till läroplan och andra styrdokument.

Det krävs helt enkelt en förståelse av att förändring tar tid, understryker Annika Agélii Genlott.

– I vår senaste studie, som ännu är opublicerad, analyseras i vilken grad arbetssätten verkligen har förändrats i Sollentuna. Vi kan se att efter fem år har sjuttio procent av lärarna förändrat sitt arbetssätt till viss del och trettio procent har gjort det fullt ut. Ingen av lärarna har gått tillbaka till att arbeta som man gjorde tidigare. Tid är en nyckelkomponent. Det går inte att genomdriva arbetet för fort om man vill ha en förändring av andra graden, en förändring som både går på djupet och består över en längre tid.

Forskningsprojektet Unos uno, som undersökte införandet av varsin dator till lärare och elever i ett antal kommuner, visade att det krävs en målmedveten och systematisk ledning för att få till stånd en mer genomgripande förändring. Därför har skolledarna alltid varit en central del av arbetet med STL, påpekar Annika Agélii Genlott. För att kunna leda förändring måste man vara med och följa vad som händer. Men det handlar inte om att granska och övervaka vad lärarna gör, utan om att fungera som vägledning och stöd.

– Kurssystemet i den nya omgången av fortbildningen gör det enkelt för skolledarna att följa med i vad som händer i klassrummen. Lärarnas arbete synliggörs, deras analyser av förändringsarbetet blir tillgängliga och det går att observera arbetet på ett helt annat sätt. Genom att ge konstruktiv återkoppling till sina lärare i kurssystemet, kan skolledarna på ett enkelt sätt ge den hjälp som behövs för att komma över tröskeln.

Forskning och erfarenhet visar att vi är bra på att planera och att genomföra vår undervisning, säger Annika Agélii Genlott. Däremot är vi betydligt sämre på att att utvärdera och att ta reda på hur det gick, tillägger hon. Där måste vi bli bättre, eftersom vi annars slarvar bort den information som gör det möjligt för oss att ta nästa steg och att komma vidare i utvecklingsarbetet.

– Nu vill vi att skolledare och lärare tar avstamp i resultaten och fortsätter sitt arbete utifrån dem. Det handlar inte bara hur it och digitala medier kommer till användning i undervisningen, utan också om hur man samarbetar, tänker kritiskt, tänker nytt och lär av varandra. Detta är egentligen inte några nya förmågor, men den digitala utvecklingen skapar nya förutsättningar. Därför är det viktigt att sätta ord på och att belysa hur man kan arbeta för att utveckla dem i den dagliga undervisningen.