Källkritik viktigare än någonsin

 

I dag är medie- och informationskunnighet sannolikt viktigare än någonsin. Det svämmar över av information, propaganda och falska nyheter, och internet är numera den viktigaste informationskällan för de allra flesta elever. Därför är det nödvändigt att elever förstår hur medier och sökmotorer ser ut och fungerar och att de kan vara sök- och källkritiska. Det öppna demokratiska samhället förutsätter aktiva, medvetna och kritiskt tänkande medborgare. För att elever ska kunna påverka samhället och göra sina röster hörda i olika medier behöver de förstå hur en journalist arbetar. Generaldirektörerna för Skolverket, MSB samt direktören för Statens medieråd betonade detta i en gemensam debattartikel i DN i februari.

Skolverket har lämnat förslag till regeringen om nationella strategier för skolans digitalisering. Som en del av det arbetet har digital kompetens har skrivits in tydligare i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildning. Förändringarna träder i kraft 1 juli 2018 men det är möjligt för skolorna att börja arbeta utifrån de reviderade styrdokumenten redan från 1 juli 2017. I de reviderade styrdokumenten betonas bland annat betydelsen av att eleverna tränar sin källkritiska förmåga och att de får en förståelse för hur digitaliseringen påverkar individ och samhälle. Skolbibliotekets och skolbibliotekariens pedagogiska roll i utvecklingen av elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens lyfts också fram.

Skolverket erbjuder redan nu kompetensutveckling om digitalisering  inom ramen för  de nationella skolutvecklingsprogrammen. Det här materialet finns i form av moduler och är fritt tillgängligt på Skolverkets lärportal. Kompetensutvecklingen genomförs kontinuerligt under en längre tid, på arbetstid och gärna med stöd av handledare. Det är rektor som tillsammans med huvudmannen som skapar organisatoriska förutsättningar för insatsen.

Innehållet i kompetensutvecklingen utgår från områden där det finns ett dokumenterat behov. Hit hör Kritisk användning av nätet. Materialet vänder sig till lärare och skolbibliotekarier på grund- och gymnasieskolan. Tanken är att inspirera till pedagogiska samtal om hur man kan arbeta med informationssökning och källkritik inom ämnesundervisningen och i samverkan med skolbiblioteket. Modulen består av fyra delar och innehåller texter, filmer och ljudfiler som både presenterar det aktuella forskningsläget och beskriver lärares och skolbibliotekariers konkreta erfarenheter från undervisningen.

Skärmbild på modulen om kritisk användning av nätet

Den första delen handlar om informationssökning på nätet. Det teoretiska avsnittet ger en inblick i forskningen om informationskompetens, medie- och informationskunnighet samt olika informationssökningsmodeller. Detta kompletteras av några praktiska avsnitt som beskriver hur man söker effektivt i sökmotorer och hur lärare och skolbibliotekarier kan lägga upp undervisningen i informationssökning och källkritik.

Sökkritik och algoritmers betydelse tas upp i den andra delen. Det ges en analyserande beskrivning av hur Google och andra sökmotorer fungerar, hur träfflistorna genereras och hur detta formar våra perspektiv och vår tillgång till information. Här behandlas också hur man kan arbeta sökkritiskt med eleverna och vilka sökkritiska frågor som är viktiga att ställa när man söker information.

Källkritik på Internet, som är den tredje delen i modulen, ger en fördjupad förståelse av hur lärare och skolbibliotekarier kan arbeta tillsammans för att utveckla elevernas förmågor inom det här området. Det ges exempel från grundskolans tidiga år, från årskurs 7-9 och från gymnasieskolan. Här finns också Kolla källans checklista om källkritik liksom frågor som kan komma till nytta när ungdomars konsumtion av nyheter diskuteras.

Den fjärde delen tar upp källkritik i nya publiceringsformer som bloggar och användargenererade källor som Wikipedia och Wikimini. Den sistnämnda källan är en anpassad version av Wikipedia, som vänder sig till barn mellan 8 och 13 år. I den här delen resoneras kring hur elever kan utveckla ett källkritiskt förhållningssätt genom att själva skapa trovärdigt innehåll på nätet. Det ges också praktiska exempel på hur lärare och skolbibliotekarier arbetar med detta med eleverna i Wikimini och i Wikipedia.

Den virala spridningen av påhittad och förvanskad information i sociala medier har lett till att bland annat Metros satsning Viralgranskaren för att öka medvetenheten om behovet av källkritik. I slutet av förra året tog Viralgranskaren tillsammans med Stiftelsen för internetinfrastruktur fram en guide om källkritik på Internet. Den 13 mars firade man för första gången Källkritikens dag, ett arrangemang som vänder sig till skolan.

Forskare på Lunds universitet arbetade mellan 2013 och 2016 med projektet Kunskap i en digital värld: tillit, trovärdighet och relevans på nätet. Då undersökte de både hur sökmotorer och digitala medier förändrar de allmänna villkoren för kunskap och lärande och vad detta innebär för skolans undervisning. Insikter härifrån har bland annat bidragit till en debatt om hur och algoritmer påverkar de nyhetsflöden som vi exponeras för i till exempel i sociala medier.

Det pågår också forskning som tittar närmare på hur användningen av Google påverkar kunskapskraven i svenska klassrum. När elever använder Google som minnesbank blir det allt viktigare att visa att de även kan värdera informationen kritiskt , sammanställa, analysera, reflektera och dra egna slutsatser – och inte bara återge fakta.