Nya ramar för lärares digitala kompetens i Norge

Lärare undervisar gymnasieelever.

I höst kommer Norges regering att lägga fram en strategi för digitaliseringen av grundskolan. Processen är öppen och man har bjudit in relevanta aktörer inom området att ge inspel till arbetet. Hit hör bland annat lärarnas organisationer, KS (Norges motsvarighet till SKL), företag inom edtech-området samt statliga myndigheter som Utdanningsdirektoratet och Senter for IKT i utdanningen.

I en debatt i Stortinget 30 mars, berättade utbildningsminister Torbjørn Røe Isaksen att den kommande strategin rymmer tre huvudområden: kompetens, pedagogiskt innehåll och infrastruktur. En hög kvalitet inom dessa tre områden är en förutsättning för en lyckad digitalisering, påpekade han. Ministern betonade också att lärares digitala kompetens sannolikt är den allra viktigaste faktorn.

Från och med i höst gäller nya ramar för lärarutbildningen i Norge. Bland annat ställs krav på att blivande lärare ska utveckla den digitala kompetens som läraryrket kräver. För att digitaliseringen av den norska skolan ska kunna genomföras, behöver också redan yrkesverksamma lärare få den kompetensutveckling som är nödvändig.

Men vad är egentligen lärares digitala kompetens? Den 2 maj arrangerade Senter for IKT i utdanningen ett seminarium i Oslo där ett ramverk som ger ett preliminärt svar på frågan presenterades. Eftersom den digitala utvecklingen hela tiden ändrar förutsättningarna, menar man att det inte är möjligt att ge något slutgiltigt svar. Däremot är det viktigt att peka ut riktningen, att skapa en gemensam begreppsapparat och att lägga en grund för det fortsatta arbetet.

Marijana Kelentrić, som är en av de tre på Senter for IKT i utdanningen som tagit fram ramverket, gav en kort beskrivning av arbetsgång och resultat. Arbetet inleddes med en genomgång av hur olika länder och internationella organisationer ser på lärares digitala kompetens. Kunskapsöversikten ger en god överblick av olika perspektiv och underlättade deras egen konceptualisering av begreppet.

Definitionen av lärares digitala kompetens i Unescos ramverk från 2011 fungerade som startpunkt. Yrkesmässig digital kompetens är inte detsamma som att kunna använda digitala verktyg. Den kan inte heller likställas med hur man använder it och digitala medier på fritiden. Enligt Unesco handlar det om förmågan att strukturera lärmiljön på nya sätt och att kunna förena de nya tekniska möjligheterna med nya sätt att undervisa. Det gäller också att kunna skapa lärsituationer där eleverna är socialt aktiva och att uppmuntra samarbete och kollaborativt lärande.

Det här en tydlig och bra definition, menade Marijana Kelentrić. Problemet är bara att den saknar operationalisering. Med andra ord: Vad behöver lärare kunna för att det här ska bli möjligt att genomföra i praktiken? För att reda ut detta, analyserades de olika metodologiska ingångar som används i andra länder. Till slut valde man att göra på samma sätt som Australien: att integrera den digitala kompetensen i de kompetenser som ingår i läraryrket.

I ramverket utgår Kelentrić och hennes kollegor ifrån policydokumentet Læreren, rollen og utdanningen, som kom 2009. Här behandlas sju kompetensområden som en lärare ska behärska:

  1. Ämnet och hur ämnesundervisningen kan utveckla de grundläggande färdigheter som ingår i läroplanen: läsa, skriva och räkna, digitala färdigheter samt muntliga färdigheter.
  2. Skolan i samhället
  3. Etik
  4. Pedagogik och ämnesdidaktik
  5. Ledning av elevernas lärprocesser
  6. Samarbete och kommunikation
  7. Förändring och utveckling

De kunskaper, förmågor och färdigheter som en lärare i Norge behöver för att kunna utöva sitt yrke idag, blir i ramverket beskrivna och belysta ur ett digitalt perspektiv. Samtliga är lika viktiga och tillsammans utgör de en oskiljaktig del av lärarens yrke och arbete.

Ramverket är inriktat på policyförändring och ska ses som ett inspel till regeringens pågående arbete med den digitala strategin. Samtidigt är avsikten att det ska vara tillräckligt konkret för att underlätta det praktiska arbetet på lärarutbildningarna, inom lärarfortbildningen, och så vidare.

På flera håll i Norge pågår redan arbete med att föra in utvecklingen av yrkesmässig digital kompetens på ett mer systematiskt sätt i lärarutbildningen, bland annat på ProTed – Senter for fremragende lærerutdanning.
Just nu är Senter for IKT i utdanningen i färd med att ta fram en nätbaserad kurs om lärares digitala kompetens. Kursen kommer att genomföras under nästa år.