Forskare undersöker hur lärare lär sig på Facebook

Genomslaget för sociala medier bland allmänheten har öppnat nya vägar för lärares gemensamma lärande. Idag diskuterar många lärare undervisning och arbetssätt på exempelvis Facebook och därför ska forskare på Karlstad universitet studera hur lärare delar kunskaper och erfarenheter i sociala medier.

Lärare framför en dator

Möjligheterna för kompetensutveckling är inte längre begränsade till den egna arbetsplatsen eller kommunen. Istället skapas rum på nätet. Ofta används ett uttryck skapat av Anne-Marie Körling för att beskriva det här fenomenet – det utvidgade kollegiet. Till skillnad från den traditionella, formella kompetensutvecklingen, är detta något som drivs och formas av lärarna, utifrån deras egna behov. Det ger friare ramar för samtal och diskussioner och lärarens professionella röst kan bli tydligare.

Lärares reflektioner och erfarenhetsutbyte i det utvidgade kollegiet är naturligtvis intressant för forskare, eftersom det kan ge nya perspektiv på hur lärare tänker, arbetar, samarbetar och lär. När samhället digitaliseras uppstår nya förutsättningar för lärares yrkesutveckling.

På Karlstads universitet pågår sedan förra året det treåriga forskningsprojektet Fortbildning på Facebook, som finansieras av Vetenskapsrådet. Projektet leds av Yvonne Liljekvist, och hon arbetar här tillsammans med Jorryt van Bommel, Christina Olin-Scheller och Ann-Cristin Randahl.

Arbetet bedrivs i form av tre delstudier där de fyra forskarna tittar närmare på ett tiotal Facebook-grupper som vänder sig till lärare i svenska och matematik. Här diskuterar och resonerar lärare kring viktiga frågor i vardagen, till exempel vad lektionerna ska innehålla, hur undervisningen kan läggas upp och hur bedömningen kan genomföras på bästa sätt.

Ett viktigt skäl till att man väljer att fästa blicken på just svenska och matematik, är att de är två stora och viktiga ämnen på alla stadier i skolan. Samtidigt skiljer sig sätten att undervisa och arbeta tillsammans med eleverna mycket åt mellan dessa ämnen. Ett annat viktigt skäl är att Skolverket, på uppdrag av regeringen, erbjuder sedan några år tillbaka omfattande kompetensutveckling för dessa lärargrupper: Läslyftet och Matematiklyftet. Det kan därför vara intressant att analysera hur lärare i informella sammanhang diskuterar och hjälper varandra i vardagen.

Projektets övergripande syfte är att skapa en tydligare bild av varför och hur lärare frivilligt och spontant ägnar sin tid åt att lära av och med varandra på sociala medier. Bland annat vill man studera hur den ämnesdidaktiska utvecklingen ser ut utanför de formella sammanhangen. Det är också angeläget att försöka visa hur den statliga kompetensutvecklingen påverkar lärares samtal, diskussioner och kunskapsutveckling.

Läslyftet och Matematiklyftet är numera en del av de nationella skolutvecklingsprogrammen, som erbjuder skolutvecklingsinsatser inom olika områden. Ett av områdena är digitalisering, där bland annat modulen Digitalt berättande ingår. I denna modul utvecklar lärare och skolbibliotekarier metoder för att lära eleverna multimodala uttryckssätt. Det handlar om hur text, bild, ljud och film kan användas för att förstärka budskap och innehåll.

Modulen Digitalt berättande inom kompetensutvecklingen Digitalisering för lärare.

Grund- och gymnasieskolans läroplaner ger ett gott stöd för detta och det är även en viktig del av en adekvat digital kompetens, som det talas om i Skolverkets förslag till nationella it-strategier för skolan. Elever behöver kunna använda olika medier och uttryckssätt, både som konsument och som producent, för att fungera som en kritisk medborgare.

Publika arbetssätt är ett exempel på hur man kan gå tillväga för att hjälpa eleverna att uttrycka sig digitalt och multimodalt. Eleverna kan till exempel spela in filmer, blogga eller bidra till Wikipedia. Tanken är att det som eleverna skapar ska sträcka sig utanför klassrummets och skolans väggar och nå fler målgrupper än enbart läraren. Det som eleverna arbetar med har ett uttalat syfte och är även tänkt att nå en definierad målgrupp.

När lärare, skolbibliotekarier och elever arbetar tillsammans på det här sättet, uppstår helt nya möjligheter för social interaktion, meningsskapande och didaktisk återkoppling. Eleverna skapar för en autentisk publik, och kan få synpunkter, kommentarer och konstruktiv vägledning från andra delar av samhället än skolan.

När eleverna har en publik utanför klassrummet, ökar deras vilja att göra sitt bästa. Det de gör är “på riktigt” och inte enbart något som läraren ska bedöma. Den ökade motivationen och det målmedvetna arbetet leder till att eleverna utvecklar en mer långsiktig och djupare förståelse av ämnesinnehållet, och att de presterar bättre.

Digitalt berättande och publika arbetssätt i undervisningen kan jämföras med lärares informella kompetensutveckling i det utvidgade kollegiet. När lärare visar sitt arbete för sina kollegor vill de också göra sitt bästa. Det ger också en möjlighet att öka sin digitala kompetens. Idag använder allt fler lärare olika medier och uttryckssätt för att visa och förmedla hur de tänker och arbetar i sin undervisning. De spelar in filmer, gör animationer eller spelar in en podcast.

Genom att studera hur lärare delar kunskaper och erfarenheter i sociala medier, kan forskarna i Karlstad – och på andra håll – lära sig mer om hur lärare ser på sitt uppdrag och hur de hjälper varandra att utvecklas. Resultaten är till nytta för såväl den pedagogiska forskningen som för beslutsfattare och skolledning.