Bättre tillgång till undervisning på fjärr och distans

Just nu pågår flera försök att hitta bra sätt att utnyttja fjärr- och distansundervisningens möjligheter. Dessa undervisningsformer kan ge fler elever tillgång till den undervisning de annars inte haft möjlighet att få. Det kan också öppna nya pedagogiska möjligheter. Arbetet är en del av skolans digitalisering vilket framgår bland annat i Skolverkets förslag till nationella strategier för skolans digitalisering.

Lärare med elever i ett klassrum

I både fjärr- och distansundervisning befinner sig lärare och elever på skilda håll och man kommunicerar med varandra över nätet. Fjärrundervisningen är synkron och lärare och elever interagerar i realtid. Distansundervisningen är asynkron, vilket innebär att eleverna kan ta del av undervisningsmaterialet när de har tid och möjlighet. Detta skapar större flexibilitet för dem, men ställer samtidigt högre krav på deras förmåga att ta ansvar för sina studier.

Den 1 juli 2015 infördes en ändring i skollagen som tillåter en huvudman att överlämna fjärrundervisning i modersmål eller studiehandledning på modersmål på entreprenad till en annan huvudman. Lagändringen trädde i kraft i augusti året därpå.  Lagändringen gav en försiktig öppning, och i november 2015 tillsattes en utredning som tittar närmare på om fjärrundervisning ska tillåtas i fler ämnen och om distansundervisning kanske bör regleras inom vissa skolformer. Avsikten med utredningen är att undersöka i vilken grad det är lämpligt att öppna för undervisningsformer som ger större flexibilitet. Samtidigt kan det bli möjligt att skapa större likvärdighet, eftersom elever kan studera ämnen där det annars inte gått att anordna undervisning. Slutrapporter kommer att presenteras senast den 30 maj 2017.

Skolverket ansvarar sedan januari 2016 för en försöksverksamhet med fjärrundervisning som pågår till och med juni 2018. Här är det möjligt för huvudmän att ansöka om att få bedriva fjärrundervisning i valfritt ämne. I försöksverksamheten rör det sig om assisterad fjärrundervisning: eleverna har tillgång till en handledare som befinner sig i samma fysiska rum och kan ge extra stöd och hjälp när det behövs.

Det fristående forskningsinstitutet Ifous inledde 2016 tillsammans med Umeå universitet och Interactive Institute ett FoU-projekt som avslutas vid årsskiftet: Fjärrundervisning – bättre utsikter för fler elever. Projektet delfinansieras av Vinnova och ingår i deras satsning Digitalisering för framtidens skola. Åtta av Ifous medlemshuvudmän medverkar, och syftet är att ta reda på hur fjärrundervisning bäst kan organiseras och genomföras i praktiken.

De skolor som deltar designar, planerar och genomför konkreta undervisningssituationer tillsammans med sina elever. Dessa analyseras och utvärderas av följeforskare från Umeå universitet. Inom ramen för projektet anordnas också, tillsammans med SKL, fyra nationella workshops, som är öppna för alla intresserade, där man lyfter viktiga frågor och problemställningar. En delrapport från den pågående utredningen, som kom i februari 2016, påpekar att forskningen om fjärrundervisning fortfarande är mycket begränsad. Därför behövs mer forskning och fler konkreta utvecklingssatsningar som kan belysa på utmaningar och möjligheter.

Ett annat pågående projekt är iDAG – Innovativ testmiljö för framtidens Distansöverbryggande Arbetssätt i Sveriges största Gymnasieskola, som drivs av Lapplands Kommunalförbund tillsammans med Luleå Tekniska Universitet och delfinansieras av Vinnova. Lapplands Gymnasium fungerar som testbäddsmiljö för utvecklingen av nya arbetssätt, och man arbetar både med modersmål och andra ämnen. Syftet är att med experiment och prototyper undersöka om fjärrundervisning kan vara ett sätt att komma tillrätta med lärarbristen i glesbygden. Den teknik som behövs är redan på plats, men det krävs både pedagogisk utveckling och ett systematiskt arbete med fjärr- och distansundervisning på lärarutbildningarna för att lärsituationen ska kunna bli likvärdig.

Det pågår också projekt kring fjärr- och distansundervisning i våra grannländer. Jag har tidigare tagit upp ViRum, ett virtuellt gymnasium för Svenskfinland, vars projekttid avslutades vid årsskiftet. Nu är det skarpt läge, och man erbjuder svenskfinska skolor att prenumerera på en virtuell undervisningsmiljö för fjärr- och distansundervisning som även fungerar offline.

Virum - en virtuell undervisningsmiljö för fjärr- och distansundervisning

Tidigare har jag även skrivit om Charlotta Hillis avhandling Virtuellt lärande på distans, som hon disputerade på vid Åbo Akademi i september 2016. Syftet med avhandlingen är att ge en bättre förståelse av elevers erfarenheter av att lära i en virtuell miljö och att skapa en tydligare bild av både främjande och hämmande faktorer. Hon pekar bland annat på betydelsen av att utforma genomtänkta virtuella lärmiljöer för undervisningen. Det är också avgörande att det i miljön kontinuerligt finns tillgång till en lärare som kan ge hjälp och stöd när det behövs.

Förra året tog jag också upp den försöksverksamhet kring assisterad fjärrundervisning som kommer att genomföras under läsåret 2017/18. Den ingår i avtalet för tillväxt i hela Danmark, och tanken är både att hitta sätt att öka likvärdigheten i glesbygden och att stärka den pedagogiska utvecklingen i den danska skolan. Bland annat är det viktigt att utveckla och utforska nya sätt att använda it och digitala medier i undervisningen. Andra centrala mål är att se till att det finns tillgång till en bred undervisningskompetens på alla skolor, att stärka elevers samverkan och relationer med jämnåriga samt att koppla samman eleverna med andra delar av samhället och världen.

Fyra kommuner kommer att delta med projekt i försöksverksamheten. I Sønderborg ska man utveckla och använda didaktiska modeller för fortbilda och inspirera lärarna genom webbinarier. I Horsens kommer det bland annat att genomföras ett samarbetsprojekt tillsammans med skolor i Kenya och på Grönland som både ska utveckla undervisningen i engelska och skapa interkulturella relationer.

Ett annat projekt i Horsens är “Et fag i knibe”, där tanken är att undersöka hur skolor med hjälp av fjärrundervisning kan dela på undervisningen i ämnen där det bara finns ett fåtal elever på varje skola. I Kalundborg hoppas man kunna stärka elevernas ämneskunskaper genom att skolor från flera olika skolor kan komplettera varandra i undervisningen. Ålborg ska samarbeta med lärarutbildningen på University College Nordjylland för att utveckla modeller för hur fritidspedagoger tillsammans med lärarna kan underlätta elevernas lärande i fjärrundervisningen.

Just nu pågår förarbetet inför försöksverksamheten, som kommer att drivas och följas av forskare på Center for Undervisningsudvikling og Digitale Medier (CUDiM) vid Århus universitet. Förhoppningen är att få igång ett fungerande erfarenhetsutbyte mellan de skolor och kommuner som deltar. Tillsammans kan man hitta vägar som ger viktiga bidrag till det fortsatta arbetet med digitaliseringen av skolan i Danmark.