Viktigt vara medveten om hur sökmotorer fungerar

Att googla är en självklar del av vardagen i klassrummet och detta påverkar synen på hur undervisningen går till, vad eleverna ska lära sig och vad som ska bedömas. Nu efterlyser forskare en större medvetenhet om hur sökmotorernas algoritmer fungerar och vad detta innebär.

Vid årsskiftet avslutas forskningsprojektet Kunskap i en digital värld: tillit, trovärdighet och relevans på nätet, som sedan 2013 drivs av lundaprofessorerna Erik J. Olsson och Olof Sundin. Två forskargrupper från två institutioner, teoretisk filosofi respektive biblioteks- och informationsvetenskap, har ur olika perspektiv undersökt hur sökmotorer och digitala medier ändrar villkoren för kunskap och lärande.

En lärare och en elev diskuterar

Den 27 april arrangerade de båda forskargrupperna en eftermiddag med presentationer och samtal kring några av resultaten från fyra års arbete i en mängd olika delprojekt. I det här inlägget tar jag upp en presentation av Hanna Carlsson och Cecilia Andersson om Google i klassrummet. Andra presentationer från eftermiddagen kommer att tas upp framöver.

Hanna Carlsson och Cecilia Andersson inledde sin presentation med att slå fast att Google numera är en del av skolans infrastruktur. Att googla är en självklar del av vardagen i klassrummet och detta påverkar synen på hur undervisningen går till, vad eleverna ska lära sig och vad som ska bedömas.

I en tidigare presentation hade Jutta Haider konstaterat att detta även gäller för hela samhället. Vi lever i en sökkultur, där delar av minnet och faktakunskaperna är “outsourcade” till en sökmotor. På några få år har Google och moderbolaget Alphabets olika tjänster blivit en självklar och naturlig del av det globala samhällets infrastruktur. Tillsammans rör det sig närmast om ett helt universum av tjänster som i hög grad formar vad vi kan veta och hur vi tänker och agerar. Samtidigt bidrar vi alla till genom vår dagliga användning till hur Googles ranking och sökresultat ser ut.

Svenskarna och Internet 2016 visar att internet numera är den viktigaste informationskällan för hela befolkningen. Detta är inte alls förvånande, menade Jutta Haider. Däremot finns det skäl att undra över varför Google och andra sökmotorer inte nämns alls i rapporten, tillade hon. Instagram, Facebook och en rad andra tjänster tas upp och diskuteras, liksom radio, tv och andra traditionella medier. Google har däremot blivit osynlig och normaliserad – en självklar del av det dagliga livet.

Google är en viktig del av vardagens infrastruktur, men så länge som den fungerar är den i regel osynlig och tas för given. Detta gör att den blir svår att reflektera kring, menade Jutta Haider. Men det är ytterst centralt att vi faktiskt gör det. Det krävs ett kritiskt medvetande och ett kritiskt förhållningssätt.

Cecilia Andersson undersöker i sitt avhandlingsprojekt hur elever i årskurs 7-9 använder sökmotorer i sin vardag. Undersökningen utgår ifrån ett kulturanalytiskt perspektiv och hon vill ta reda på hur barn i den här åldern ger mening åt informationssökning och källkritik i en digital vardag och medieverklighet.

Samtal med elever i olika fokusgrupper visar att Google används som faktabank och som en minnesmaskin, berättade Cecilia Andersson. Att söka i Google ser de som en skolaktivitet och det är inte något som de ägnar sig åt för nöjes skull, till skillnad från när de till exempel instagrammar.

Googles roll i klassrummet skiftar beroende på vilket ämne det handlar om och vad undervisningen syftar till. När eleverna till exempel tränar skala, är det viktigt att de verkligen lär sig att räkna och att de inte nöjer sig med att leta upp svaret. Men ibland kan eleverna uppmuntras att söka: Vad heter konstnären som har målat den här tavlan? När levde han?

Både bland elever och lärare finns en hög tilltro till Googles resultat, menade Cecilia Andersson och Hanna Carlsson.

Rankingen ses som viktig och de träffar som hamnar högst upp anses mest trovärdiga och relevanta. Bland eleverna är rankingen avgörande när de utför sina uppgifter. Det gäller att hitta ett par, tre källor som man kan analysera och resonera kring. Värdet av källkritik är något som lärare nästan alltid lyfter fram, men risken med detta är att några blir kritiska mot allt och börjar leta efter alternativa sanningar. Det källkritiska förhållningssättet vänds därmed till sin raka motsats.

Cecilia Andersson och Hanna Carlsson visade i sin presentation att Google i regel betraktas som ett neutralt verktyg av elever och lärare och ifrågasätts inte. Hur tjänsten fungerar och hur den påverkar tillgången till information diskuteras inte i någon högre grad. Ett sökkritiskt perspektiv, som problematiserar bristen på transparens kring hur algoritmerna fungerar och vad detta innebär, är i regel frånvarande. Google ses istället som en praktisk ingång, ett hjälpmedel som kan användas när det passar med undervisningens mål.

Några lärare påpekar i samtalen att “sökifieringen” har lett till att undervisning och prov inte längre är lika faktafokuserade som tidigare, berättade Hanna Carlsson. Istället för att enbart rabbla fakta, är det viktigt att kunna dra egna slutsatser. Detta är också i linje med vad som sägs i styrdokumenten, där analys, reflektion och problemlösning lyfts fram. När lärarna skapar uppgifter som eleverna ska lösa, lägger de vikt vid att svaret inte ska gå att googla fram.

Detta är ett tydligt exempel på att sökmotorn inte enbart är ett verktyg, utan en aktör som bidrar till att forma och förändra undervisningens mål och medel i skolan. Olof Sundin och Hanna Carlsson analyserar detta i artikeln Outsourcing trust to the information infrastructure in schools: How search engines order knowledge in education practices. Google kan användas för att hämta information, men den måste analyseras och bearbetas av eleverna. De måste kunna visa att de kan använda flera källor, tänka kritiskt och dra egna slutsatser.

Själva “outsourcingen” och “sökifieringen” problematiseras som sagt inte, utan ses som självklar. Här behöver det ske en förändring, visar Hanna Carlsson, Cecilia Andersson och några av deras kollegor i projektet i forskningsartikeln The search-ification of everyday life and the mundane-ification of search. Det är viktigt att skapa en forskningsbaserad diskussion kring vad detta faktiskt innebär och hur vi kan förhålla oss till det på ett sökkritiskt sätt. Detta gäller både i skolan och i samhället i stort.

I mars presenterade regeringen reviderade styrdokument för grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen som förtydligar digital kompetens i läroplaner, kursplaner, ämnesplaner och examensmål. Här betonas både värdet av att elever tränar sin källkritiska förmåga och att de får en förståelse för hur digitaliseringen påverkar individ och samhälle.

Kompetensutveckling om sökkritik och algoritmers betydelse

Sökkritik och algoritmers betydelse är en av de fyra delarna i modulen Kritisk användning av nätet i Skolverkets kompetensutveckling om digitalisering. Det finns skäl att anta att källkritik är viktigare än någonsin, nu när vem som helst kan publicera sig på nätet. Men det behövs också ett sökkritiskt perspektiv på hur Google och andra sökmotorer både formar vår tillgång till information och hur vi använder och förhåller oss till den i vardagen.