Så ska digitala kompetensen stärkas i Norge

Elever ska ha ökade möjligheter att lära sig och utveckla en digital kompetens. Det är kärnan i den nationella strategin för digitaliseringen av grundskolan och gymnasiet som Norges regering presenterade den 25 augusti. Strategin sträcker sig till 2021. En stärkt digital kompetens är även en av fem viktiga prioriteringar i Norges digitala agenda, som lades fram i april 2016. Strategin har tagits fram med hjälp av relevanta aktörer inom området: lärarnas fackliga organisationer, KS (Norges motsvarighet till SKL), företag inom edtech-området samt berörda statliga myndigheter.

Framtid, förnyelse och digitalisering är nyckelorden. Den norska regeringen formulerar två huvudmål för strategin. Det ena består i att göra det möjligt för alla elever att utveckla den digitala kompetens som de behöver i sina fortsatta studier, på arbetsmarknaden, som medborgare och för att kunna hantera livet och tillvaron. Det andra är att se till att it och digitala medier verkligen utnyttjas på bra sätt i skolan för att förbättra elevernas lärande.

Digital kompetens är, sedan skolreformen Kunskapsløftet trädde i kraft 2006, en av de fem grundläggande färdigheter som krävs för lärande i alla ämnen och som alla elever ska tillägna sig i skolan. De andra fem är: att läsa, att räkna, att skriva och att uttrycka sig muntligt. Varken digital kompetens eller någon annan färdighet kan lyftas ut och ses som något isolerat. Alla färdigheter är lika viktiga och samtliga hör ihop.

En god yrkesmässig digital kompetens bland lärarutbildare och lärare är en nödvändig förutsättning för att strategins huvudmål ska kunna uppnås. Flera utredningar och rapporter från de senaste fem åren visar att det krävs en hel del insatser inom det här området. I våras lade den norska regeringen fram ett nytt ramverk för lärares digitala kompetens, som gäller från och med i höst. En statlig satsning på lärares och lärarutbildares kompetensutveckling är därför en central del av den digitala strategin.

Norges nationella strategi för digitaliseringen av grundskolan och gymnasiet Den digitala strategin består av två delar. I den första delen skisseras det övergripande perspektivet, vad strategin syftar till samt vilka hinder och möjligheter som finns och hur de ska hanteras.

För elevernas del handlar det om att undervisningen ska göra det möjligt att utveckla de digitala färdigheter som de behöver. Här ingår en god omdömesförmåga när det gäller att hantera information och när de kommunicerar och umgås med andra på nätet. De ska också lära sig att dra nytta av digitala läromedel på kreativa och skapande sätt.

Lärarna ansvarar för och leder elevernas lärande i klassen. Detta förutsätter att de har goda kunskaper om vilka digitala läromedel, resurser och arbetssätt som kan användas i olika sammanhang. Det krävs också att de känner sig trygga i att använda dem i sin dagliga undervisning.

Skolans ledning ska planera och ge stöd åt sina lärares användning av it och digitala medier i undervisningen. Både kompetensutveckling och organisationsutveckling är viktiga delar av detta.

Kommunen och regionen ansvarar för att sätta ramarna för en god it-användning i skolan, såväl i undervisningen som i det administrativa arbetet. Här ska elevernas lärande vara i fokus.

Strategins andra del tar upp och beskriver fyra åtgärdsområden:

  1. Elevernas lärande och undervisningens innehåll
  2. Lärares och lärarutbildares kompetens
  3. Infrastruktur
  4. Yrkesinriktade utbildningar på gymnasiet

När det gäller elevernas lärande och undervisningens innehåll betonas betydelsen av att programmering och en övergripande förståelse av den digitala utvecklingens samhällseffekter förs in i läroplanerna. Kunskaper i programmering och algoritmiskt tänkande är en viktig del av detta. Källkritiskt tänkande samt vett och etikett på nätet är andra exempel på vad alla elever måste lära sig.

Hösten 2016 inleddes ett treårigt försök med programmering som tillvalsämne i grundskolans tre sista år. Från och med 2019 kommer detta att bli en permanent möjlighet. Hösten 2018 kommer det att inledas ett nationellt försök med programmering som specialiseringsämne på gymnasiet.

I slutet av förra året meddelade den norska regeringen att man avsåg att införa krav på att lärplattformar och digitala lärresurser ska vara tillgängliga för alla. Detta blir nu en av åtgärderna i den digitala strategin för skolan. Det finns inte längre några undantag för kravet på universell utformning. Genom att följa tekniska standarder ska man se till att digitalt material, så långt som möjligt, kan användas av alla utan specialanpassning. Samtidigt blir det viktigt att sprida kunskap om hur användningen av digitala lärresurser kan underlätta för elever med särskilda behov.

I förnyelsen av ämnesplanerna kommer det att bli tydligare vilka ämnen som har huvudansvaret när det gäller att utveckla olika aspekter av de digitala färdigheterna. Även efter strategiperiodens slut är det viktigt att undersöka hur ämnesundervisningen kan utvecklas för att främja elevernas förståelse om och användning av it och digitala medier.

Digitaliseringen av samhället påverkar alla yrken, och här är det absolut nödvändigt att yrkesutbildningarna på gymnasiet följer med. I strategin nämns bland annat betydelsen av att lärare får den kompetensutveckling som krävs för att de ska klara detta. Här kan ett samarbete med näringslivet vara värdefullt. Det är också viktigt att stimulera utvecklingen av digitala läromedel och andra resurser som kan föra yrkesutbildningarna framåt.

Lärares och lärarutbildares yrkesmässiga digitala kompetens ska stärkas och utvecklas med hjälp av en nätbaserad utbildningssatsning inom ramen för Lærerløftet och Yrkesfaglærerløftet. Samtliga lärare ska ges möjlighet att utveckla de kunskaper och färdigheter inom det digitala området som krävs för att fungera som lärare.

Den norska regeringen kommer också att satsa på en särskild utbildning av lärare som ska vara specialiserade på pedagogisk och didaktisk it-användning. Tanken är att de ska ge vägledning åt sina kollegor och sprida kunskaper om hur it och digitala medier bäst kan komma till nytta i undervisningen.

En annan viktig åtgärd är att stärka utvecklingen av blivande lärares digitala kompetens på lärarutbildningarna. Värdet av att satsa mer på forskning samt förmedling av forskningsresultat kring it och lärande betonas också i strategin. Undervisningen ska både vila på vetenskaplig grund och utnyttja de möjligheter som teknikutvecklingen skapar.

En väl fungerande infrastruktur krävs för att en digitalisering av skolan ska kunna genomföras. Både lärare och elever måste ha en tillräcklig tillgång till utrustning och nät för att undervisning och lärande ska fungera som det är tänkt. Identitetshantering, digitala prov och en satsning på att utveckla tekniska standarder är centrala delar av detta.

Strategin lyfter också fram värdet av att kommuner och regioner tar fram och använder gemensamma molntjänster som möjliggör enkel och säker delning av data. Det krävs också att skolor, kommuner och regioner blir bättre på att hantera elevernas integritet och säkerhet. Dessutom är en stärkt beställarkompetens i kommuner och regioner avgörande för den fortsatta utvecklingen.

Den norska skolan står inför stora utmaningar som kräver hjälp och stöd inom flera områden. Från och med årsskiftet kommer Senter for IKT i utdanningen och Utdanningsdirektoratet att slås samman till en myndighet som tar ett samlat ansvar för att stärka och förbättra förskolan och skolan i Norge. Digitaliseringen ses inte längre som ett separat område, utan blir en integrerad del av det nationella skolutvecklingsarbetet.

Norges strategi för skolans digitalisering beskriver både övergripande visioner och konkreta åtgärder för de kommande fyra åren. Däremot sägs det inget om konkreta ekonomiska bidrag riktade mot regioner och kommuner som kan möjliggöra de satsningar på infrastruktur, kompetensutveckling och digitala lärresurser som kommer att behövas.

IKT-Norge, som representerar företag i it-branschen, menar att avsaknaden av statlig finansiering kan leda till att digitaliseringen inte tar ordentlig fart och att skillnaderna mellan regioner och kommuner ökar. Samtidigt berömmer man strategin och konstaterar att den i många avseenden pekar i rätt riktning. Den digitala utvecklingen går snabbt och skolan måste hänga med och kunna möta detta i sin undervisning.