Så förnyas finska grundskolan

För ett år sedan införde Finland nya läroplaner för grundskolan och gymnasiet. Syftet är att ge eleverna möjlighet att utveckla de kunskaper och förmågor som krävs i ett alltmer digitalt och globalt samhälle. Det är särskilt viktigt att alla rustas för ett livslångt lärande.

Den nya läroplanen för gymnasiet började gälla i augusti förra året. Grundskolans nya grunder för läroplan införs stegvis. Förra hösten började den gälla för årskurserna 1-6. Från och med i höst börjar den gälla för årskurs 7 och nästa läsår är det dags för årskurs 8. Läsåret 2019/20 börjar den nya läroplanen gälla i årskurs 9.

I grundskolan ska eleverna utveckla en mångsidig kompetens som består av kunskaper, färdigheter, attityder och vilja. Denna ska göra det möjligt för eleverna att växa som människor och hjälpa dem att hantera en vardag som ständigt förändras.

Den mångsidiga kompetensen består av sju delkompetenser:

  1. Förmågan att tänka och att lära sig – på egen hand och tillsammans med andra
  2. Kulturell och kommunikativ kompetens i en värld som präglas av kulturell och språklig mångfald
  3. Vardagskompetens – en förståelse av hur samhället och teknikutvecklingen ser ut och fungerar och en förståelse av värdet av hälsa, trygghet och goda mellanmänskliga relationer i det dagliga livet
  4. Multilitteracitet – ett vidgat språk- och textbegrepp
  5. Digital kompetens –  en viktig kompetens i sig själv och som en del av multilitteraciteten
  6. Arbetslivskompetens och entreprenörskap
  7. Förmågan att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid

Den mångsidiga kompetensen ska utvecklas i alla ämnen. Tanken är att undervisningen ska baseras på arbetssätt som både tar hänsyn till detta och till de olika ämnenas särdrag. Bland annat är det viktigt att ge utrymme för aktiva och undersökande arbetssätt, och det är centralt att it och digitala medier integreras i undervisningen. Varje läsår ska eleverna arbeta med minst ett ämnesövergripande och mångvetenskapligt tema. Detta förutsätter att lärarna i de olika ämnena samarbetar och drar nytta av varandra.

Den finska skolan ska ge möjligheter för lärare och elever att lära tillsammans. Det handlar till exempel om att främja de demokratiska värdena och att skapa förutsättningar för lärare och elever att bli delaktiga i utvecklingen av skolans verksamhet. Därför är det nödvändigt att landets skolor skapar strukturer och utvecklar en samarbetsinriktad verksamhetskultur som stödjer detta. Detta kräver insatser inom en rad områden. Eleverna behöver till exempel få handledning som gör det möjligt för dem att planera och ta större ansvar för sitt lärande. Det behövs också ordnas forum där deras röster kan bli hörda

De här förändringarna ställer stora krav på kommunala beslutsfattare och tjänstemän, på skolledare och på lärare. Det treåriga utvecklingsprogrammet “Den nya grundskolan”, som jag skrev om förra hösten och i våras ger hjälp i förändringsarbetet. Ett exempel är bidrag till utvecklingen av arbetssätt som drar nytta av it och digitala medier. Ett annat är stöd till fortbildning av tutorlärare som ska hjälpa sina kollegor att se digitaliseringens pedagogiska möjligheter i sin vardag.

Totalt rymmer programmet “Den nya grundskolan” satsningar på 90 miljoner euro.

Satsningen på tutorlärare omfattar 23 miljoner euro, och alla skolor i Finland ska ha minst en. Sammanlagt rör det sig om cirka 2500 personer. I slutet av förra året påbörjades utvecklingen av en nationell utbildning. Över hela landet är det ungefär 250 kommuner och ett fyrtiotal andra utbildningsanordnare som har beviljats bidrag.

Kunskapsdelning och gemensamt lärande är en viktig del av fortbildningen. Tutorlärarna samarbetar i nätverk med kollegor på kommunal och regional nivå, och bygger vidare på varandras kunskaper och erfarenheter.

Tutorlärarna spelar en avgörande roll både när det gäller digitaliseringen av den finska skolan och när det kommer till införandet av den nya läroplanen. Regeringen lyfter fram pedagogisk utveckling, ledarskap och mentorskap som viktiga delar av en tutorlärares arbete. Detta kan förstås genomföras på en rad olika sätt. En modell som fått uppmärksamhet är den som utvecklats i Petalax och som nu sprids vidare till Malax och Korsnäs i Svenskfinland. Rektorer och lärare från svenska kommuner, bland annat Örebro, har också visat intresse för det här sättet att arbeta.

Grunden för Petalaxmodellen är att utvecklingsarbetet ska vara kontinuerligt och långsiktigt. En viktig förutsättning är att kommunens skolor har tillgång till den digitala infrastruktur och utrustning som behövs och att den verkligen fungerar som det är tänkt. Här krävs att det finns en person som ansvarar för detta. Vid sidan av den tekniskt ansvarige finns en it-pedagog som ansvarar för utvecklingen av det pedagogiska arbetet med it och digitala medier. Hen leder utvecklingsarbetet tillsammans med tutorlärarna på de olika skolorna. Alla ingår i ett kommunalt team som träffas regelbundet för att upptäcka nya möjligheter tillsammans.

Tutorläraren ansvarar för fortbildningen på sin skola. Det här arbetet utgår ifrån de konkreta behov som finns och bygger vidare på lärarnas kunskaper och erfarenheter. Förutom en regelbunden fortbildning gäller det att finnas till hands när en kollega behöver pedagogiskt stöd i klassrummet. Ibland kan även kommunens it-pedagog fungera som ett kompletterande stöd. Här är det särskilt viktigt att fungera som ett dagligt stöd för den kollegiala utvecklingen och att driva förändringen av skolans verksamhetskultur i en mer samverkande riktning.

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet är igång med en rapport om arbetet med skolans digitalisering som kommer att presenteras nästa år. Här fäster man blicken på vad som behöver göras för att digitaliseringen ska bli en naturlig del av skolans undervisning och elevernas lärande. Satsningen på tutorlärare är en viktig del av detta.

På lite längre sikt kommer säkert Utbildningsstyrelsens innovationscenter att få en avgörande roll för den fortsatta pedagogiska utvecklingen. Innovationscentret, som öppnades den 1 mars, ska både bygga vidare på nationell och internationell forskning och sprida vidare fungerande modeller som skapats på gräsrotsnivå. Det handlar om att skapa ett ekosystem och en verksamhetskultur som gör det möjligt för dem som verkar i den finska skolan att gemensamt hantera digitala utmaningar och möjligheter på bästa sätt.