Teknologiförståelse provas som tillvalsämne i Danmark

Läsåret 2017/18 pågår ett försök med ett nytt tillvalsämne i årskurs 7-9 i den danska grundskolan: Teknologiförståelse. Det rör sig om ett praktiskt och experimenterande ämne, som är baserat på det akademiska ämnet informatik. Försöket genomförs på tretton utvalda skolor i Danmark för att ta reda på om ämnet kan få en permanent plats på schemat. Kursplaner och vägledning för lärare är tillgängliga för alla. Intresserade kommuner och skolor kan införa ämnet som ett kommunalt tillvalsämne, även om de inte deltar i försöket.

Under försökets gång kommer Undervisningsministeriet samla in och analysera lärares och elevers erfarenheter av undervisningen. Bland annat vill man veta mer om vilka utmaningar som uppstår samt vilka former av kompetensutveckling som lärarna behöver.

Teknologiförståelse består av två kompetensområden: design och programmering. I undervisningen arbetar man hela tiden med kunskapsmål som rör båda områdena. Ett av huvudmålen är att eleverna ska kunna analysera och själva programmera enkla digitala produkter, till exempel appar, spel, simuleringar eller robotar.

Undervisningen tar avstamp i den pågående digitala utvecklingen och dess påverkan på samhället, skolan och elevernas vardag. Den bygger vidare på den pedagogiska it-användningen under tidigare skolår och kan även knyta an till och dra nytta av undervisning i andra ämnen.

I programmering handlar det bland annat om att börja förstå algoritmer, mönster och programstruktur, att konstruera med olika programmeringsspråk och att träna systematisk felsökning. En central del av arbetet med design består i att värdera program och lösningar ur ett etiskt perspektiv, ur ett säkerhetsperspektiv och ett samhällsperspektiv. Eleverna ska lära sig informatikens grundläggande ämnesprinciper, tankesätt och arbetsformer genom att arbeta “hela vägen”, från problemskiss till idé och realisering. Stora delar av elevernas arbete går ut på remixing: att testa, analysera och bygga vidare på befintliga lösningar. I undervisningen används lärresurser av många olika slag, alltifrån böcker till webbplatser, Youtube-filmer och sociala medier. Eftersom stora delar av materialet är på engelska, är det viktigt att läraren är uppmärksam på elever som kan behöva hjälp med det.

Precis som andra tillvalsämnen, omfattar undervisningen i teknologiförståelse totalt 60 timmar under ett läsår. Den kan antingen spridas ut under läsårets 40 veckor eller samlas i några längre tematiska perioder. Tillvalsämnet väljs i de flesta fall för ett år i taget, men det är möjligt att välja samma under samtliga tre år. Om så är fallet, ska undervisningen anpassas efter eleverna kunskapsutveckling, så att de hela tiden utmanas och vidgar sitt lärande. Om ämnet väljs i årskurs 9, ska det ingå i det obligatoriska projektarbetet.

Läroplanen från 2014 rymmer tre övergripande teman – innovation och entreprenörskap, it och digitala medier samt språklig och kommunikativ utveckling – som ska ingå i undervisningen i samtliga ämnen. Avsikten är att undervisningen i hög utsträckning ska vara skapande, undersökande och samarbetsinriktad. Undervisningen i teknologiförståelse öppnar stora möjligheter till ämnesöverskridande arbete och till samarbete med näringslivet och civilsamhället. Digitaliseringen pågår överallt och påverkar det mesta. Just kopplingen till övriga samhället, Den åbne skole, är för övrigt en väsentlig del av skolreformen. Genom att föra in det lokala samhällets olika verksamheter, kan skolans undervisning bli mer konkret, verklighetsanknuten och motiverande för eleverna.

Just nu arbetar regeringen med en handlingsplan för digitalt lärande som är tänkt att stärka och utveckla den pedagogiska användningen av it och digitala medier på alla utbildningsnivåer. I slutet av mars tillsatte utbildningsministern en rådgivningsgrupp med fjorton medlemmar från akademi, näringsliv och offentlig verksamhet. Den ska fungera som bollplank under arbetet med handlingsplanen och dess genomförande.