Dra nytta av skolbibliotekens digitala kompetens

Digital läsförståelse, informationssökning och källkritik är exempel på områden där skolbibliotekarier är experter och kan bidra till i undervisningen. Men för att skolbiblioteket ska kunna bli en naturlig del av undervisningen behöver skolbibliotekarierna se sin verksamhet ur en rektors synvinkel, menar forskaren Louise Limberg. Det var något som forskare, rektorer och skolbibliotekarier diskuterade på ett seminarium på Bokmässan i Göteborg.

Alla elever ska enligt skollagen ha tillgång till skolbibliotek som en pedagogisk resurs och som ett stöd för sitt lärande. I de reviderade läroplanerna för grund- och gymnasieskolan, som träder i kraft nästa höst, betonas rektors ansvar för skolbibliotekets  pedagogiska roll. Skolbiblioteket ska integreras i undervisningen, och skolbibliotekarien ska tillsammans med lärarna arbeta för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.

Skolbibliotekets läsfrämjande och lässtimulerande arbete är en viktig del av detta. Här ingår också arbetet med digital läsförståelse, det vill säga de kompletterande färdigheter och förmågor som krävs när informationen är digital och nätbaserad. Hit hör bland annat generella it-förmågor, multimodal läsförmåga samt att kunna hantera och tolka information från olika publiceringsformer och genrer.

En annan viktig del av skolbibliotekets funktion är att stödja läraren i arbetet med att utveckla elevernas förmåga att granska och värdera information från olika källor. Eleverna ska få träning i att formulera sökfrågor, granska träfflistor och källkritiskt utvärdera sökresultatet.

Det finns många exempel på hur lärare och skolbibliotekarier samarbetar för att ge eleverna denna oumbärliga förmåga som jag återkommer till senare i inlägget.

Trots de tydliga skrivningarna i styrdokumenten och trots stödet från aktuell forskning om skolbibliotekets roll för elevernas kunskapsutveckling återstår mycket arbete för landets skolhuvudmän. Ungefär hälften av alla elever som har tillgång till ett skolbibliotek med minst halvtidsbemanning, visar den senaste statistiken från Kungliga Biblioteket . 86 av landets 290 kommuner saknar helt enskilda skolbibliotek som är bemannade minst 20 timmar i veckan.

Det krävs en ökad medvetenhet bland skolledare och lärare för att landets skolbibliotek ska kunna ta steget från lagerlokal till pedagogisk resurs. Det visar rapporten Den femte statsmakten, som tagits fram på uppdrag av Sekretariatet för en nationell biblioteksstrategi. Kanske kan Skolinspektionens kommande kvalitetsgranskning av skolbibliotek vara till hjälp genom att ge konkreta beskrivningar av hur verksamheten kan användas i undervisningen. Skolinspektionen kommer att titta på hur skolbiblioteket stärker elevernas språkliga förmåga ochdigitala kompetens.

Pauliskolan i Malmö är man sedan länge införstådda med skolbibliotekets pedagogiska värde. 2010 utsågs mediateket till Årets skolbibliotek. Verksamheten går under namnet mediateket, eftersom det inte längre enbart rör sig om en samling av böcker. Istället handlar det om att fungera som skolans informationscentrum med en god balans mellan olika medieformer, tryckta såväl som digitala.

Teresia Palander, som är skolbibliotekarie på skolan sedan nio år tillbaka, menade att det är avgörande att skolbibliotekets uppdrag kommer från skolledare och lärare. Det krävs för att ett lyckat och långsiktigt samarbete ska bli möjligt. För att verksamheten ska fungera måste det både finnas tillräckliga resurser och en tydlig riktning. På Pauliskolan tar skolbibliotekarierna tillsammans med rektor fram en verksamhetsplan för skolbiblioteket, baserad på läroplanen. Planen är förankrad hos ledningsgruppen och utvärderas varje år.

Det är viktigt att skolbibliotekets roll i undervisningen framgår redan under lärarutbildningen, hävdade Teresia Palander. Hon bidrar själv till detta genom att Pauliskolan tillsammans med Malmö högskola deltar i den pågående nationella försöksverksamheten med övningsskolor. De blivande lärarna träffar skolbibliotekarierna under sin praktik och får en inblick i hur skolbibliotekets verksamhet kan komma till nytta i undervisningen.

Uthållighet har stor betydelse när det gäller att utveckla skolbiblioteket till en pedagogisk resurs i skolan. Det konstaterade Anna-My Zetterberg, som är rektor på Hulebäcksgymnasiet i Mölnlycke. Kulturen måste helt enkelt “sätta sig i väggarna”. På hennes skola har skolbiblioteket varit en del av undervisningen sedan 1995, och numera ses det som något helt naturligt. Men det förutsätter att rektor tar ett särskilt ansvar. Det är viktigt för alla att bli medvetna om vad de andra yrkesgrupperna på skolan gör och vad man själv kan göra för att utveckla den dagliga verksamheten. Varje läsår samlar Anna-My Zetterberg de nyanställda på Hulebäcksgymnasiet för att gå igenom de datorsystem som används – och för att förklara vad skolbiblioteket kan bidra med. Inte minst gäller det att förmedla att större delen av skolbibliotekariens verksamhet inte äger rum i själva biblioteket. Skolbibliotekarien kan, i likhet med specialpedagogen, spela en central roll i klassrummet som stöd och hjälp för elevernas lärande och digitala kompetens.

Maria Schedvin, som är skolbibliotekarie på Oxievångsskolan i Malmö, konstaterade att rektors roll för att öka medvetenheten om skolbibliotekets möjligheter har en avgörande betydelse. Själv är hon den förste bibliotekarien på sin skola, men arbetet underlättas av att rektor förstår skolbibliotekets roll i undervisningen. Det finns tydliga mål, färdiga strukturer och planerade arbetssätt. Därför är det avgörande att se till att alla rektorer får fortbildning kring vad ett skolbibliotek är och hur det kan användas, menade hon. Kanske borde det vara en fortbildning som är gemensam för hela kommunen och därför kan öka likvärdigheten mellan skolorna.

En lyckad skolbiblioteksverksamhet beror ofta på att bibliotekarien själv är strategisk och sätter sig in i hur det ser ut från rektors håll. Det menade Louise Limberg, professor emerita i biblioteks- och informationsvetenskap på Högskolan i Borås. Skolans ekonomiska resurser är begränsade och ska räcka till mycket. Därför är det viktigt att fundera på hur skolbiblioteket kan bidra till detta. Det gäller att kunna ta den andres plats, inte bara rektors, utan även lärarens och elevens plats. Vilka frågor är viktiga för dem? Vad kan skolbiblioteket göra för att underlätta?

Louise Limberg undersöker framför allt hur relationen mellan informationssökning och lärande ser ut. I den allmänna skoldebatten finns det ofta en föreställning om att eleverna söker klara och tydliga svar på sina frågor när de söker information. Tyvärr är det en missuppfattning av vad det faktiskt handlar om. Den information som eleverna hittar ger inte svaren, utan är istället själva stoffet i deras arbete med att analysera, granska, reflektera och att lära sig. I det här arbetet behöver eleverna hjälp av både skolbibliotekarien och läraren. Skolbibliotekarien har i sin utbildning bland annat fått en god inblick i vad digital granskning är, och kan därför komplettera lärarnas kompetens på ett bra sätt.