Kritiskt tänkande är en viktig del i digital kompetens

Utvecklingen med sökmotorer, algoritmer och sociala medier har ändrat förutsättningarna för kommunikation och journalistik. Det går inte att ta för givet att information på nätet är förhandsgranskad, utan var och en måste ofta själv kunna bedöma vad som är sant och falskt. Sökkritik och källkritik har blivit allt viktigare för att värdera information. och därför behöver lärare och skolbibliotekarier kontinuerligt diskutera detta med eleverna.

En uppenbar risk med den här utvecklingen är att vi söker nyheter som bekräftar våra åsikter istället för att ta reda på hur det faktiskt ser ut. Detta behandlades ur ett journalistiskt perspektiv på seminariet Algoritmbubblornas tid på Bok- och Biblioteksmässan. Ulrika Knutson tog avstamp i Tryckfrihetsförordningen, som antogs för första gången 1766, och som lade grunden till den liberala tidningsrevolutionen på 1800-talet. Syftet med Tryckfrihetsförordningen var och är att alla ska kunna bidra till allmänhetens bästa genom att beskriva hur verkligheten faktiskt ser ut. Men nu upplever vi det fria ordets paradox – vi kan söka men också undvika sanningen. Att söka sanningen är inte längre lika viktigt för journalistiken, samtidigt som många mediekonsumenter hellre vill bekräfta sina åsikter än få en korrekt bild av verkligheten.

Även Anders Mildner knöt även an till detta på sin föreläsning på mässan. Webbens stora genomslag har resulterat i att pressens affärsmodeller inte fungerar lika bra som tidigare och en rad tidningar har drabbats hårt ekonomiskt. Det har i sin tur lett till att medieflödet i hög grad präglas av en viral medielogik. Man måste locka läsare till sina sidor för att annonsörerna ska vara villiga att betala. Därför appellerar man ofta till känslorna för att notiser och artiklar ska spridas vidare av läsarna i sociala medier. När känslor styr, spelar fakta en mindre roll. Det drabbar både det journalistiska hantverket och beskrivningen av verkligheten, menade Anders Mildner. När den sanningssökande journalistiken trängs undan, försvinner också kopplingen till aktuell forskning. Istället får populistiska strömningar en större betydelse. Journalistiken anklagas för att vara elitistisk och, till skillnad från populisterna, inte företräda folkets verkliga intressen. Dessa anklagelser drabbar även forskningen, biblioteken och skolan, tillade han.

För att det demokratiska samhället ska kunna möta detta, krävs att elever tränas i att tänka källkritiskt, betonade Anders Mildner. Goda kunskaper i humaniora och samhällsvetenskap är också nödvändiga för att förstå dagens komplexa samhälle. Det är också avgörande att de lär sig förstå de socialpsykologiska mekanismerna bakom faktaresistens för att stärka sin motståndskraft mot lögner och populism.

På seminariet Algoritmbubblornas tid konstaterade Jan Helin att journalistiken påverkas av auktoritära strömningar som vinner förtroende genom att slarva med fakta och genom att utnyttja en teknisk utveckling som bygger på algoritmer. När vi ser en nyhet ska vi därför fråga oss vem eller vilka som är intresserade av att den här informationen sprids. Vi måste också bli medvetna om att de algoritmer som Facebook, Google och andra aktörer använder styr vilken information vi ser.

Utvecklingen mot att söka bekräftelse för åsikter och fördomar beror både på det utökade utbudet av nyheter och på hur vi fungerar som människor, hävdade Jesper Strömbäck på samma seminarium. För att kunna hantera dagens enorma nyhetsutbud, måste vi vara selektiva. Detta förutsätter intresse, politiska preferenser samt tillräckliga kunskaper för att kunna granska och värdera. Tyvärr är människan en kognitiv latmask, tillade han. Vi vill gärna känna att vi har förstått, men det är inte samma sak som att vi faktiskt har förstått.

Det är också viktigt att vara medveten om skillnaden mellan att sträva efter att “ha rätt” och att “få rätt”. Den som vill ha rätt söker information för att ta reda på hur det förhåller sig, medan den som vill få rätt letar efter källor som bekräftar det som hen tror på. Här finns det risk för att källkritik används selektivt, påpekade Jesper Strömbäck. Kopplingen mellan motiv och förmågor är därför en avgörande uppgift att ta tag i när lärare och elever arbetar med medier och källkritik i undervisningen. Eleverna måste lära sig att sträva efter att förstå samhället, inte att bekräfta sina befintliga åsikter och föreställningar.

Hur ser barns och ungdomars nyhetsflöden ut idag? Är de tillräckligt tränade i att granska och värdera informationen källkritiskt? Detta undersöker uppsalahistorikern och lärarutbildaren Thomas Nygren i ett pågående forskningsprojekt. Tillsammans med forskare och utvecklare på RISE har han tagit fram det nätbaserade verktyget Nyhetsvärderaren, som 12 180 högstadie- och gymnasieelever i hela landet har använt under september månad. En rapport ska publiceras i början av nästa år, men man gav en inblick i resultaten i en presentation på Forskartorget.

Syftet med projektet är både att få en bild av trovärdig­heten i unga människors digitala informationsflöden och att träna dem i källkritiskt tänkande, berättade Thomas Nygren. Det ständiga flödet får oss att göra saker snabbt, samtidigt som vi hela tiden blir distraherade. Därför är det viktigt att lära sig att hålla tillbaka sina impulser och börja tänka som en ­expert, att bli en nyhetsvärderare. Verktyget utgår från samma principer som den klassiske  nyhetsredaktören använder i sitt dagliga arbete. Varje dag i en hel månad har alla eleverna analyserat sina nyheter utifrån tre faktorer: Vem är avsändare? Hur ser bevisföringen ut? Finns det fler än en uppgiftslämnare? De har också gjort en ämneskategorisering av nyheterna samt noterat hur de har fått tillgång till dem.

Den preliminära analysen av elevernas data i Nyhetsvärderaren visar att Facebook dominerar de ungas nyhetsintag. 58 procent av nyheterna som unga läser kommer därifrån. Det är också tydligt att större delen av nyheterna kommer från traditionella medier och att de allra flesta, drygt 90 %, anses som trovärdiga av eleverna. Thomas Nygren betonade att det naturligtvis inte räcker med kännedom om källkritiska kriterier för att kunna granska och värdera nyheter kritiskt. Precis som Anders Mildner slog han fast att goda kunskaper i bland annat samhällskunskap och historia är nödvändiga fundament. Men det gäller att de här kunskaperna kopplas samman med dagens digitala verklighet. De traditionella källkritiska kriterierna är inte längre tillräckliga för att avslöja lögner och desinformation. Numera är det enkelt att göra en webbplats som ser förtroendeingivande ut.

Kristina Alexanderson från Internetstiftelsen i Sverige kom också in på detta i sin föreläsning om hur lärare och skolbibliotekarier kan lära ut källkritik. Webbadressen är en bra utgångspunkt för en källkritisk analys, påpekade hon. Hon förklarade hur en webbadress är uppbyggd och visade vad de olika delarna i adressen står för. Detta ges en mer uttömmande beskrivning i Internetstiftelsens Internetguide om domännamn. Den som klarar att tolka en webbadress har tagit ett första steg mot att ta reda på avsändaren och att bedöma trovärdigheten. En övergripande förståelse av den teknik och infrastruktur som ligger till grund för webben och för internet är avgörande för att vara en källkritisk och medveten nyhetsvärderare idag.

På seminariet Trollfabriker och kritiskt tänkande diskuterades den organiserade spridningen av falsk information i sociala medier. Ofta rör det sig om material som presenteras på ett professionellt sätt och som riskerar att leda vilse. Här tog Kristina Alexanderson upp Riktigt sant, som är Årstaskolans satsning på källkritik. Läraren Josef Sahlin gav sina elever i uppdrag att skapa webbplatser som ser ut som “riktiga” webbplatser. Ett exempel är webbplatsen för Fockenfors, “Sverige minsta kommun”. Den som klarar av att tolka webbadresser, kan snabbt konstatera att något inte stämmer. Adressen är sverigesminstakommun.riktigtsant.se. En sökning i IIS databas över svenska domäner, visar att domänen riktigtsant.se är registrerad av Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad.

Fejkad webbplats "Fockenfors", gjord av elever på Åstaskolan i syfte att lära sig källkritik

Kristina Alexanderson menar att det inte räcker att vara källkritisk. Eftersom Google, Facebook och andra sökmotorer och sociala medier är själva fundamentet i vardagens infrastruktur för nyheter och information, är det nödvändigt att vara sökkritisk.

Vi måste ha ett kritiskt förhållningssätt till de digitala tjänster som präglar vår tillvaro. Det förutsätter en grundläggande förståelse för hur de fungerar, vad de lyfter fram och vad de väljer bort.
Behovet av detta betonas också i de reviderade läroplanerna för grundskolan och gymnasiet. Ett kritiskt förhållningssätt och en grundläggande förståelse av dagens medieverklighet är en central del av arbetet med skolans digitalisering och utvecklingen av en adekvat digital kompetens för alla elever.