Lärares digitala kompetens ska stärkas i Norge

Fem norska högskolor och universitet får statlig finansiering under 2018-2020 för att lyfta fram digitala kompetensen på grundlärarutbildningar. De ska också bidra till yrkesverksamma lärares kompetensutveckling. Totalt rör det sig om knappt nittio miljoner norska kronor.

Det norska utbildningsdepartementet har redan delat ut medel för fyra till sex större satsningar inom det här området. Det en del av arbetet med att digitalisera skolan i Norge som jag tidigare tagit upp. I augusti presenterades en nationell strategi för att digitalisera grund- och gymnasieskolan. Under hösten har ett ramverk för lärares digitala yrkeskompetens börjat gälla. En lång rad andra satsningar är på gång.

Høgskolen i Sørøst-Norge får tjugo miljoner till sitt projekt LUDO (Læring og undervisning i digitale omgivelser). Lärarutbildningen genomför projektet tillsammans med högskolans Teaching and Learning Center (TLC), som startade vid årsskiftet. Det är också ett samarbete med kommunerna Drammen, Porsgrunn, Larvik og Notodden. Högskolan ska även följa upp projektet med egenfinansierad forskning.

13.6 miljoner går till Digitaliseringsprosjektet vid Høgskolen i Volda. Målet med deras projekt är att lärarutbildarna ska öka sin digitala kompetens. De ska känna sig trygga med att använda digitala verktyg när de undervisar lärarstudenterna. Det lokala samarbetet, som kan bidra till att digitalisera skolorna i regionen, är en annan viktig del av projektet. Redan innan projektet beviljades medel var den igång med en pilotsatsning kring lärares digitala kompetensutveckling i Ullsteins kommun.

Høgskolen i Østfold får 18 miljoner till projektet DigiLU. Det gör det möjligt för dem att komma igång snabbare med förändringsarbetet. Högskolan räknar också med att finansieringen gör det möjligt att genomföra projektet på ett bättre sätt.

NTNU i Trondheim får 22 miljoner till sitt projekt DigGiLU. Här hoppas man också att de ökade resurserna ska underlätta förnyelsen. Det arbete som bedrivs i forskargruppen New Technologies and Educational Design Research Group kommer säkert till god nytta i projektet.

Universitetet i Agder startade sitt projekt ProDIG redan förra året tillsammans med kommunerna Kristiansand och Vennesla. Nu får man 16 miljoner för att utveckla arbetet vidare de kommande tre åren. Projektet går ut på att  fortbilda lärarutbildarna och lärarna ute i de skolor där lärarstudenterna gör sin praktik. Kommunerna glädjer sig åt att de får hjälp av universitetet.

Tanken är att dessa projekt ska bidra till att förändra lärarutbildningen mot den önskade riktningen. Kompetensutveckling av lärarutbildarna, samverkan kring lärares fortbildning med omgivande kommuner och en utveckling av lärarpraktiken är viktiga delar i den här satsningen. Det handlar om ett gemensamt arbete som ska göra det enklare att möta framtidens villkor och förutsättningar.

Precis som i den svenska strategin är målet i Norge att eleverna ska utveckla en adekvat digital kompetens. Digitaliseringen ska även effektivisera administrationen och öka måluppfyllelsen skolan. I norska ramverket är den digitala kompetensen en del av läraryrket. Men både blivande och yrkesverksamma lärare har ett stort behov kompetensutveckling
Från och med det här läsåret är den norska motsvarigheten till grundlärarutbildningen en femårig magisterutbildning och den betonar digital kompetens i betydligt högre grad än tidigare. Studenterna ska lära sig att bedöma när, hur och varför digitala verktyg kan användas i undervisningen.