Det tar tid att införa programmering i Englands skolor

I början av november presenterade Royal Society sin rapport After the Reboot – Computing Education in UK Schools. Här tittar forskare närmare på hur det har gått sedan införandet av det datavetenskapligt inriktade ämnet computing i den engelska skolan 2014. I rapporten ger forskare också förslag på vad som kan skolor kan göra  för att främja den fortsatta utvecklingen.

Shut down or Restart? The way forward for computing in UK schools.After the Reboot är en uppföljare till Shut Down or Restart? från 2012. Tillsammans med Nestas rapport NextGen, som kom året innan, lyfte den fram digital kompetens och programmering i den engelska skoldebatten. Rapporterna argumenterade för att England och resten av Storbritannien riskerar att halka efter i den globala konkurrensen om inte eleverna utvecklar sin förståelse av hur den digitala tekniken fungerar och lär sig programmera. Det befintliga it-ämnet (ICT), som främst handlade om att eleverna skulle lära sig använda olika datorprogram, bland annat ordbehandling, borde därför ersättas med ett ämne med en tydlig datavetenskaplig inriktning.

I England tog de kreativa industrierna täten i debatten och knöt an till resonemangen i de båda rapporterna. Debatten ledde efterhand till att premiärministern tog initiativ till en dialog med näringslivet och andra aktörer om ändringar i läroplanen. Hösten 2014 trädde en ny läroplan i kraft, där ICT ersattes av det nya ämnet computing i både primary och secondary school. I resten av Storbritannien har det inte skett lika genomgripande förändringar, men Skottland har tagit några steg i den här riktningen med den digitala strategi för skolan som kom förra året.

Med hjälp av enkäter, djupintervjuer och utbildningsstatistik tecknar After the Reboot en översiktlig bild av hur det har gått med införandet av det nya ämnet i den engelska skolan.

En central slutsats är att lärarna, som tidigare undervisade i ICT, har fått alldeles för lite hjälp och stöd för att hantera de stora förändringar som computing innebär. Framför allt finns det behov av kompetensutveckling. Enligt enkäten känner sig 44 procent bara säkra när de undervisar i de lägre årskurserna i secondary school, där det är mindre fokus på programmering och datavetenskap. Trots den omfattande osäkerheten säger 26 procent av lärarna i secondary school att de inte har fått någon kompetensutveckling alls.

I After the Reboot konstateras att regeringen behöver satsa tio gånger mer på kompetensutveckling än vad man gör idag för att höja lärarnas förmåga att undervisa i det nya ämnet. Idag ger regeringen 1.2 miljoner pund till organisationen Computing At School och deras satsning på kollegialt lärande – Networks for Excellence. Det föreslås att regeringen satsar 60 miljoner på kompetensutveckling under en femårsperiod, för att verkligen hjälpa lärarna att komma vidare. Man påpekar också att det, precis som i andra ämnen, krävs en kontinuerlig fortbildning för att utveckla och förbättra undervisningen. Här borde näringsliv och akademi samverka för att hitta former och arbetssätt som kan fungera under en längre tid, tillägger man.

Eftersom det finns brist på lärare som undervisar i computing, rekommenderar utredarna att det staten ger stöd för lärare i andra ämnen som vill vidareutbilda sig i computing. Ett sådant stöd finns redan för lärare som vill undervisa i matematik och fysik. I After the Reboot föreslås också att näringslivet och högskolorna underlättar för datavetenskapligt kunniga anställda som vill ägna delar av sitt arbete åt att undervisa i computing i skolan.

Införandet av den nya läroplanen innebär att ICT ska ersättas av Computer Science i GCSE, en examen som eleverna kan ta när de avslutar Key Stage 4, som ungefär motsvarar högstadiet. Analysen av utbildningstatistik i After the Reboot visar att det återstår en hel del att göra. 54 procent av de engelska skolorna undervisar inte i Computer Science. 30 procent av eleverna i Key Stage 4 går på en skola som inte erbjuder undervisning i ämnet. Det finns också stora könsskillnader: endast en femtedel av dem som studerar Computer Science är flickor. Totalt är det bara 11 procent av eleverna som tar en GCSE med Computer Science, vilket enligt rapporten är en alldeles för låg siffra.

I After the Reboot framhävs att det krävs satsningar som gör det möjligt för alla skolor att erbjuda ämnet i en GCSE. Det slås också fast att mer måste göras för att öka intresset för ämnet. Inte minst är det viktigt att tänka nytt för att få en större och bredare bas av elever och för att jämna ut de stora skillnaderna mellan könen.

After the Reboot rymmer även några kompletterande bilagor. En av dem är en samling av fallstudier från åtta skolor där övergången från ICT till computing fungerar bra och lärarna känner sig trygga i sin undervisning. I fallstudierna beskrivs varje skolas “resa” och det ges tips på vad en skola bör tänka på för att lyckas. Bland annat betonas vikten av en väl utbyggd infrastruktur och en satsning på kompetensutveckling samt ämnesöverskridande undervisning. Några pekar också på betydelsen av ett pedagogiskt samarbete med närliggande skolor som undervisar i lägre årskurser. Det är ett effektivt sätt att se till att de blivande eleverna utvecklar de kunskaper och förmågor som de behöver.

Andra bilagor är en översikt av aktuell internationell forskning om undervisning i datavetenskapligt inriktade ämnen i skolan, en analys av olika teoretiska perspektiv på hur undervisningen ska bedrivas samt en litteraturöversikt om bedömning.

I After the Reboot konstateras att det både behövs mer forskning och en mer effektiv kunskapsdelning mellan forskare, lärarutbildare och lärare för att få ordentlig fart på den pedagogiska utvecklingen i ämnet computing. Rapporten i sin helhet visar tydligt att det inte räcker att ändra i läroplanen för att uppnå önskvärda förändringar i skolan. Det krävs omfattande och långsiktiga satsningar innan alla bitar kan falla på plats.