I september startar Skolverket en treårig fortbildningssatsning för att skapa ett nationellt nätverk av lärare i naturvetenskap och teknik som har till uppgift att utveckla undervisningen. Satsningen vänder sig till förskolan, grundskolan och gymnasiet.

Tanken är att lärarna ska fungera som stöd för huvudman och skolledare i det systematiska utvecklings- och kvalitetsarbetet, och att de ska bli en viktig resurs i det kollegiala lärandet.

Helena Kvarnsell, som är lärare på Björknässkolan i Nacka, är ett exempel på en lärare som utvecklar sin undervisning i matematik, naturvetenskap och teknik genom att integrera de digitala möjligheterna. För tre och ett halvt år sedan började skolan arbeta med varsin dator, och sedan dess har hon utforskat nya vägar tillsammans med sina elever i sjuan, åttan och nian.

På årets upplaga av SETT gav hon en presentation av hur hon arbetar.

- Min primära utgångspunkt är de mål som anges för undervisningen i matematik, no och teknik i Lgr 11, förklarar Helena Kvarsell. Dessutom vill jag att undervisningen ska väcka elevernas intresse och motivation, och knyta an till deras vardag. Då lär de sig helt enkelt bättre!

EU:s åtta nyckelkompetenser är en viktig grund, särskild digital kompetens, entreprenörskap och initiativförmåga samt att eleverna utvecklar metakognitiva förmågor – att de lär sig att lära. Det amerikanska initiativet 21st Century Skills, som under de senaste åren anammats i flera delstater, är en annan grund. Här tar hon framför allt fasta på samarbete, kreativitet, kritiskt tänkande och färdigheter i informationssökning.

Helena Kvarnsell och hennes elever arbetar bland annat med tankekartor, bloggar och skapar multimediala presentationer. Samtidigt som eleverna utvecklar sina ämneskunskaper och fördjupar sin förståelse, lär de sig att samarbeta, kommunicera, skapa och lära tillsammans med och av varandra. De lär sig att presentera sina kunskaper för andra och tränas i att förklara hur de resonerar och tänker. Eleverna lär sig också att sprida information på webben och att hantera upphovsrättsliga frågor.

- För att verkligen kunna förklara begrepp som till exempel volym på ett tydligt och begripligt sätt, är det nödvändigt att ha en ganska djupgående förståelse, konstaterar Helena Kvarnsell. När eleverna skapar filmer och animationer i olika ämnesområden och teman, är avsikten att ta fram lärresurser som vi kan ha nytta av i undervisningen. Och det har visat sig fungera alldeles utmärkt! De sätter fart på funderingar och reflektioner och vi får diskussioner som ger en god hjälp åt förståelsen av komplexa frågor och problem.

När Helena Kvarnsell arbetade med temat infrastruktur i matematik- och teknikundervisningen, fick eleverna i uppgift att förklara, visa och berätta. Några byggde modeller med gamla märklintåg, några arbetade tredimensionellt i Google SketchUp och två elever byggde och skapade i Minecraft.

Eleverna arbetar sällan ensamma, utan i regel är de två, tre stycken som samarbetar. Det innebär att de kan träna sig att ha olika roller i ett projekt och de lär sig att skapa och lära tillsammans, genom att utnyttja och förena varandras kunskaper.

Men ger de här sätten att arbeta en högre måluppfyllelse än traditionell undervisning?

- I början, när jag fick den här typen av frågor, svarade jag att jag inte visste det, säger Helena Kvarnsell. Och jag tyckte inte att jag kunde ta reda på det genom att undervisa på olika sätt i olika klasser heller. Alla skulle få de här nya möjligheterna. Jag kunde tydligt se att undervisningen blev roligare och mer motiverande, men när eleverna skrivit  nationellt prov i fysik kom bekräftelsen: hälften skrev MVG! I matematik gick det inte riktigt lika bra, men där blev det en tydlig höjning av lägstanivån.

Innebär det här en ökad arbetsbeslastning?

- Nej, det gör det inte, svarar Helena Kvarnsell. Istället kan jag se mängder med vinster. Mitt arbete effektiviseras och det blir bättre arbetsro i klasserna när eleverna tycker att det är intressant och meningsfullt. Istället för att lägga energin på att hålla ordning, kan jag gå runt bland eleverna, bedöma hur de arbetar, vad som kan förbättras och hur de ska komma över trösklarna.

Är det nödvändigt att vara it-expert?

- Nej, det är det inte, påpekar Helena Kvarnsell. Det är klart att jag måste ha en ganska bra förståelse av de tjänster som används i undervisningen, men jag behöver inte kunna allt. Ofta är eleverna bättre än mig, men det är inget problem. Min uppgift är att tillföra det pedagogiska, att hjälpa dem att utveckla sina kunskaper och sina förmågor i ämnena.

Helena Kvarnsell samlar sina lärdomar och erfarenheter på bloggen Matte och no, och här publicerar hon även guider i hur exempelvis Twitter, Youtube och Dayviews kan komma till nytta i undervisningen. Det är en bra startpunkt för lärare som vill hitta mer mångsidiga sätt att undervisa med it i matematik, naturvetenskap och teknik!

Imorse gav Ove E.Hatlevik och Jørund Høie Skaug från Senter for IKT i utdanningen en presentation av den nya rapporten Monitor 2012 vid ett seminarium i Oslo. Vi som inte var på plats, kunde följa seminariet streamat på webben och på Twitter.

Det här är en kvalitativ uppföljning av Monitor 2011, som publicerades i mars. Syftet är att ge en fördjupning av den kvantitativa analysen av infrastruktur, it-användning och digital kompetens med hjälp av teori och empiri – och att få ett bättre grepp om vilka frågor som kan vara viktiga att ställa i kommande undersökningar. Den första kvalitativa rapporten kom i augusti 2011, och byggde på samtal med lärare och elever om hur it används i undervisningen.

Titeln på Monitor 2012 är ”Elever skal synes, ikke skjermes”, vilket är ett citat av läraren Magnus Sandberg. Elevernas lärande ska vara synligt för resten av samhället, och de ska inte vara avskärmade från verkligheten när de utvecklar sina kunskaper och färdigheter.

Rapporten bygger på tre fallstudier: en om interaktiva whiteboards, en om hur plattor används i undervisningen samt en om elevers eget skapande av lärresurser med hjälp av fritt tillgängliga tjänster på nätet. På seminariet presenterade de båda författarna valda delar ur rapporten, kompletterat med tankar, observationer och reflektioner.

Inledningsvis konstaterades att en pedagogiskt genomtänkt användning av it i skolan ökar elevernas motivation och får dem att uppleva att skolan är relevant och väl förankrad i verkligheten. Det handlar om att lyfta fram sådant som är centralt i elevernas vardag, och att låta dem skapa produkter och tjänster som kan användas i samhället och vara till nytta för andra.

Ett avsnitt i rapporten tittar närmare på skolor som deltar i iTEC – Innovative Technologies for an Engaging Classroom – ett storskaligt fyrårigt projekt som drivs av Europeiska skoldatanätet, och som jag skrev om när det startade för två år sedan.

Senter for IKT i utdanningen samordnar det norska deltagandet, och man har goda förhoppningar om att erfarenheterna kommer att få genomslag i Europas skolor under de kommande åren. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att iTEC rymmer en hel del utmaningar, såväl metodiska som organisatoriska. Det är många länder som deltar och det finns stora skillnader mellan de olika skolsystemen.

Det övergripande målet med iTEC är att utveckla, testa, utvärdera och sprida nya sätt att undervisa och lära med hjälp av de möjligheter som dagens it-utveckling erbjuder. Totalt är det mer än tusen klasser som deltar, och minst 80 av dem kommer från Norge.

Tonvikten ligger på naturvetenskap och matematik, och under hösten kunde  deltagarna välja mellan att utveckla och spela datorspel, designa simulationer i fysik eller att arbeta med digitala kartor, gps och qr-koder.

På seminariet visades hur en femteklass på Spetalen skole i Råde arbetar tvärs över ämnesgränserna med flera projekt om Kyststien, där de bland annat får in historia och no-ämnena.

I ett projekt arbetar eleverna med digitala kartor där de markerar platserna för historiska och mytiska händelser, de tecknar, scannar och gör multimediala berättelser i Photostory som sedan laddas upp och görs tillgängliga på Youtube. I projektet En teknologisk kunnskapsvandring langs Kyststien ved Saltnes är de ute i naturen och dokumenterar växt- och djurlivet på sin blogg. De skapar också qr-koder, som lamineras i plast och sätts upp på olika platser längs Kyststien. Där kan andra som vandrar lära sig mer om den lokala floran och faunan genom att scanna in qr-koden med sina smartphones.

Det här rör sig inte om några revolutionerande sätt att använda it i undervisningen, men det fungerar alldeles utmärkt för att göra undervisningen mer relevant och utvecklande för eleverna. Både lärare och elever är nöjda, och intresset växer bland lärarnas kollegor att börja arbeta på liknande sätt i sin egen undervisning.

Det är inte tekniken som är det centrala, utan vad som sker i mötet mellan läraren, eleverna och tekniken. Det amerikanska federala utbildningsdepartementet visade i en metastudie 2009 att nätet och digitala medier kan stärka elevernas lärande och kunskapsutveckling. Förutsättningen är att läraren hittar sätt att dra nytta av de möjligheter som tekniken skapar, och inte bara ser den som en digital förlängning av den traditionella undervisningen.

På seminariet kom man också in på datorspelet Minecraft och hur det kan fungera som en arena för lärande i skolan. I september presenterade Medietilsynet rapporten Barn og medier 2012, som handlar om nio- till sextonåringars användning och upplevelser av medier. Här konstateras att Minecraft i synnerhet har ett stadigt grepp om norska pojkar.

Minecraft kan närmast beskrivas som en sandlåda eller ett slags digitalt Lego där i stort sett vad som helst kan byggas. Det är dock nödvändigt att läraren tar kontrollen, och ser till att mål och syfte inte slarvas bort under byggandets gång. Minecraft Edu är en anpassad variant för skolan som kan vara till god hjälp,  men här gäller det att se upp så att inte ramarna blir så fasta att de blir kvävande. Samtidigt är det viktigt att läraren kan leda och hantera klassen under spelandet, så att de regler som gäller kommuniceras tydligt och klart och att spelet används på sätt som kan gynna kunskapsutvecklingen.

Läraren Øystein Imsens arbete med Minecraft i norska och bild (kunst og håndverk) på högstadiet på Ringstabekk skole i Bærum, är ett bra exempel på hur Minecraft kan integreras i undervisning och lärande.

Mycket är på gång i Norge, men det är fortfarande långt kvar innan de digitala möjligheterna är integrerade fullt ut i undervisningen. Doktoranden Marte Blikstad-Balas kvalitativa ministudie, som publicerades i somras, pekar på det. Internet och digitala medier ska inte bara vara något som ”klistras på” den vanliga undervisningen. Det är ingen större mening, utan det krävs en djupare förståelse av vad tekniken kan tillföra. Detta måste läraren ta fasta på när undervisningen planeras och genomförs.

I rapporten konstateras att det finns några gemensamma drag som utmärker de it-projekt som lyckas i skolan. Det krävs lite extra ansträngning och att läraren vågar överge det som känns tryggt och hemvant för att istället undersöka nya, osäkra vägar. Men det är också avgörande att det är elevernas utveckling och lärande som står i centrum.

Tekniken ska hanteras på ett kritiskt och reflekterande sätt och inte ses som en frälsande kraft. Delandekulturen, verklighetsanknytningen, kunskapsutvecklingen och synliggörandet av elevernas lärande är viktiga delar. Därför är det viktigt att verkligen fundera igenom vilken hårdvara, vilka program och vilka tjänster som fungerar bäst i ett konkret sammanhang.

När skolor och skolhuvudmän bestämmer sig för att göra en digital satsning, är det läroplanens mål samt skolans behov, förutsättningar, ramar och ambitioner som ska vara i fokus.

På den första upplagan av mässan och konferensen SETT i Kista, som arrangerades 25-26 april, fanns skolutvecklare och lärare från ett antal kommuner på plats för att presentera sina digitala perspektiv på skolan, i montrar eller på föreläsningar. I det här inlägget tänker jag ge en inblick i vad som just nu är på gång i Sollentuna och i Ystad.

I onsdags var det den officiella starten för Parasoll, en mötesplats på webben för lärare, förskollärare och fritidspedagoger i Sollentuna kommun. Här publiceras artiklar och korta filmer som ger en bild av hur kollegorna arbetar och som kan ge inspiration i det egna arbetet. Webbplatsen kompletteras av en Facebook-sida där dialoger och erfarenhetsutbyte kan fortsätta. Det är alltså enkelt att bjuda in till arbetslagsmöte, att göra klassrumsbesök och att få igång ett samarbete.

Parasoll drivs på halvtid av de båda 1-7-lärarna Sara Penje och Annika Agélli Genlott. Resten av tiden är de skolutvecklare i matematik respektive svenska.

- Annika och jag fick idén till Parasoll när vi för ett par år sedan ägnade en del av arbetstiden åt att resa runt i kommunen och titta närmare på hur lärare undervisar, berättar Sara Penje. Vi såg många duktiga lärare som verkade i det tysta och som inte fick någon återkoppling på sitt arbete. Ingen hade någon större koll på vad som hände på andra skolor eller ens i klassrummet bredvid.

Tanken med Parasoll är att öppna upp de vattentäta skotten mellan skolorna och att skapa förutsättningar för ett samarbete som gynnar den gemensamma utvecklingen. Kommunpolitikerna är måna om att skolan ska hålla en hög kvalitet, och det förutsätter att alla samverkar och hjälps åt att utveckla verksamheten. Konkurrensen mellan skolorna är inte direkt någon positiv faktor i det här avseendet, menar Sara Penje och Annika Agélli Genlott. Istället är det viktigt att skapa en vi-känsla och att ge goda förutsättningar för en konstruktiv samverkan. Här kommer Parasoll in i bilden.

-   Vi vill att Parasoll ska fungera som en plattform som leder till fysiska möten och en vidare kontakt där man ”delar med sig på riktigt”, säger Annika Agélli Genlott. Det handlar alltså inte bara om lektionsplanering, utan vi vill vidga perspektiven och sätta fart på det pedagogiska tänkandet. Därför är det viktigt att det är högt i tak, så att man även vågar dela med sig av sina negativa erfarenheter. De som kan lära av sina misstag kommer snabbt framåt!

Ett annat viktigt syfte med Parasoll är att skapa förutsättningar för lärare i Sollentuna att utgå från en teoretisk grund och att koppla undervisningens moment till Lgr 11. Det handlar bland annat om att uppmuntra lärare att reflektera kring sitt pedagogiska arbete, att dela sina tankar med andra och att kommentera andra lärares arbete och reflektioner.

Under dagarna på SETT bildades ett nätverk för svenska kommuners pedagogsajter, som kanske kan bli ett första viktigt steg i ett mer samordnar nationellt kunskaps- och erfarenhetsutbyte. I skrivande stund ingår Parasoll, Pedagog Malmö, Pedagog Stockholm, Torghandel Göteborg, Kungsbacka Delar samt Utbildning och barnomsorg i Umeå kommun i samarbetet. En samlande Facebook-sida är på gång.

I Sollentuna arbetar man inte bara med datorer, utan i likhet med flera andra kommuner har man börjat experimentera med ipads och andra typer av surfplattor i undervisningen, bland annat i förskolan. Anna Lundholm-Ehn, Sofielundsskolans förskola och Erika Olsson, Igelkottens förskola, blev klara med sin förskollärarutbildning  i januari. I sitt gemensamma examensarbete,”Varför är din iphone så stor?”, tittar de närmare på hur ipads och andra ”lärplattor” kan användas i arbetet med treåringars lärande och kunskapsutveckling.

- Vi ville ta reda på hur barnen använder lärplatta och appar och vad det leder till, säger Anna Lundholm-Ehn. Därför följde vi dem som aktiva, medforskande pedagoger. Med andra ord försökte vi ta barnens perspektiv för att bättre förstå vad de gjorde och för att kunna ge pedagogiska punktinsatser när det behövdes. Vi spelade in våra undersökningar och analyserade dem efteråt.

Barnen arbetade två och två med plattorna, och det blev snabbt tydligt att samspel, kommunikation och samarbete stod i fokus. De hjälpte varandra och drog nytta av sina olika kunskaper och erfarenheter. En flicka som inte kunde lägga pussel, lärde sig göra det i en app med hjälp av en pojke med svenska som andraspråk. Han blev i sin tur bättre på att uttrycka sig på svenska.

Det som barnen lärt sig genom att leka och skapa i olika appar, tillämpade de sedan i den fysiska verkligheten och de tillämpade även de nyvunna färdigheterna på sin egen erfarenhetsvärld. De fortsatte att leka doktor, lägga träpussel och att rita och måla. En flicka som lärt sig att rita snögubbar i en app, ritade vid ett senare tillfälle hela sin familj som snögubbar med papper och penna.

- Vi genomförde intervjuer med ett antal förskollärare för att få veta hur de ser på den pedagogiska användningen av plattor och appar, säger Erika Olsson. Det fanns en utbredd rädsla för att barnen skulle vara bätttre på att använda tekniken och det fanns också en uttalad skepsis mot värdet och nyttan med detta. De allra flesta ville dock gärna veta mer och avvisade alltså inte helt de nya möjligheterna.

Nu arrangerar Anna Lundholm-Ehn och Erika Olsson workshops kring hur man kan tänka kring plattor och appar i förskolan för sina kollegor och andra intresserade förskollärare.

- Naturligtvis ökar intresset att prova när man väl har fått lite mer på fötterna, säger Anna Lundholm-Ehn. När man kan låna med sig en ipad hem och själv utforska vad de kan användas till, blir det lättare att prova nya grepp.

Ipads och andra plattor har slagit igenom på bara ett par år, och man kan fråga sig hur det kommer att se ut om exempelvis fem år. Både Anna Lundholm-Ehn och Erika Olsson betonar dock att det inte främst handlar om vilken teknik vi har, utan vad vi faktiskt gör med den. Det avgörande är hur vi tänker på tekniken, hur vi förhåller oss till den och vilka möjligheter som vi kan uppfatta.

- Det gäller att tänka i termer av undersökande istället för förmedling, säger Erika Olsson. Här är det särskilt viktigt att lyfta begreppet medforskande pedagog och att påminna om dess värde idag, nu när den digitala tekniken öppnar för andra sätt att undervisa och lära. Här behövs både intresse att lära mer och ett öppet sinne för nya, oväntade vägar!

I Ystads kommun bloggar alla klasser i förskola och 1-6 sedan 2009. Det innebär att man sammanlagt har mer än 220 bloggar, vilket med största sannolikhet är unikt bland svenska kommuner. I de allra flesta fall är hög aktivitet på bloggandet och en bra kvalitet på innehållet. Det finns inga regler eller riktlinjer som måste följas, utan varje lärare utformar själva sina bloggar.

- De här bloggarna används på nästa lika många sätt som det finns pedagoger, konstaterar Joachim Thornström, it-samordnare på utbildningsförvaltningen. En blogg kan till exempel användas för att synliggöra planeringen eller för att informera föräldrarna om vad man gör i skolan. Här kompletteras texten ofta med bildspel, filmer och andra typer av visuellt och multimedialt material. Allt fler kopplar också det man gör under dagarna till det som sägs i läroplanen.

Bloggarna skapas i ett kommunalt system som enbart är tillgängligt för personalen. För att även barnen ska få lära sig att blogga och att interagera med sina läsare, deltar några klasser i Webbstjärnan. I år deltog åtta klasser och tre är nominerade till prisutdelningen.

Ystads kommun deltog i Skolverkets matematiksatsning 2009 till 2011. Arbetet med formativ bedömning gavs en viktig roll, och varje lärare tilldelades en individuell coach som gav hjälp och stöd under utvecklingsarbetet. En hel tid tid ägnades också att vända på det traditionella lektionsupplägget. Eleverna fick lösa problemen på sina egna sätt i form av grupparbete och i slutet av lektionen presenterde alla sina lösningar. Därefter diskuterades de olika lösningar, fördelar och nackdelar belystes – och slutligen knöt läraren ihop säcken genom att visa och förklara. Det här sättet att arbeta har efterhand spridits vidare till andra ämnen.

I Ystad arbetar man också mycket med att skriva sig till läsning, bland annat inspirerade av Arne Trageton. Man kallar sitt arbetssätt för ASL 2.0, eftersom det inte längre enbart handlar om att skriva sig till läsning, utan också om att integrera olika digitala verktyg och tjänster.

Den ständigt uppdaterade länksamlingen Skolväskan, som är startsida på alla datorer i Ystads skolor, är också en viktig del i arbetet med att integrera de digitala möjligheterna i undervisningen. Här finns det enbart fria resurser som både är lätta att använda och nyttiga i skolarbetet.

Lärarna i Ystad driver själva utvecklingen på eget initiativ, med stöd av de kommunala beslutsfattarna. De som deltar i utvecklingsarbetet är alltså de lärare som verkligen är intresserade och alla är angelägna om att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Nu när kommunen satsar på en-till-en finns det således goda möjligheter att nå fram till ett omdefinierat lärande, menar Carolina Thornström, rektor på Löderups skola.

Ett viktigt mål är att behålla intresset och gnistan hos barnen och att försöka se till att skolans undervisning är så intresseväckande och utvecklande som möjligt. I matematiken har man lyckats vända den sjunkande intressekurvan och samma sak är på väg att ske i andra ämnen.

- Lärarna är den mest värdefulla resursen i skolan, understryker Carolina Thornström. Därför är det avgörande att verkligen lyssna på vad de har att säga och att se till att de får tillgång till det som de behöver för att kunna skapa en bra skola för eleverna. Om de kan känna stolthet och glädje i sitt yrke, finns det goda förutsättningar att gemensamt forma och vidareutveckla en modern och samtida skola.

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén delade ut årets Guldäpple till Erica Lövgren från Norrbyskolan i Piteå kommun.  Åsa Kronkvist vid Högskolan i Kristianstad fick juryns särskilda pris.

Guldäpplet är ett lärarstipendium, som årligen delas ut till en eller flera lärare som förnyat lärandet med stöd av IT i egen undervisning och som inspirerat elever och kollegor i ett lokalt, kommunalt och gärna även nationellt verksamhetsfält.

Erica Lövgren fick priset för sitt inspirerande, genomgripande och långvariga arbete med elever med medier och IT. Enligt juryn har hon anpassat och utvecklat metodiken kring att skriva sig till läsning. Elevernas berättelser publiceras och sprids långt utanför skolan. Hon har varit pionjär i arbetet i Piteå med digitala, uppkopplade klassrum. Med sin blogg har hon visat vägar för hur kontakten mellan skola och föräldrar kan organiseras. Erica har spritt sina erfarenheter via bloggen, kurser och föreläsningar till kollegor på hemmaplan liksom över hela landet.  Så här presenterar Erica Lövgren sig själv. IT för pedagoger har tidigare intervjuat Erica Lövgren. Läs artikeln ”Berättarglädjen i centrum när barnen skriver sig till läsning”

Juryns särskilda pris gick i år till Åsa Kronkvist, IKT-pedagog vid LärandeResursCentrum, Högskolan i Kristianstad. Enligt juryn är Åsa Kronkvist förskoleläraren som öppnar dörrarna till medier och IT, med en enkelhet och tydlighet som tar alla över tröskeln, åk1-elever såväl som gymnasielärare. Hon arbetar som medieproducent brett med en sprudlande kreativitet, med medier, med kurser, med böcker som ”Nosa på nätet” på Kolla källan. Åsa har med sina aktiviteter på nätet, bland annat Ugglebloggen, med kurser och i mångårigt arbete med Multimediabyrån, inspirerat mängder av lärare – och ungdomar! Så här presenterar Åsa Kronkvist sig själv.

En av finalisterna i Guldäpplet 2009 var Gunilla Walsh från Fisksätraskolan i Nacka med sitt mångsidiga arbete med elever i åk 4-6 med olika språklig och kulturell bakgrund. Niklas Hellström, Lasse Lundgren och Mikael Öholm från Bräckegymnasiet i Göteborg kom till finalen med sitt nydanande arbete med yrkeselever i gymnasiet.