För en vecka sedan skrev Fast Company om Startl, en spännande satsning på att förnya undervisning och lärande i USA. Det rör sig om en inkubator som ska ge stöd och hjälp åt nytänkande entreprenörer som vill skapa nya sätt att undervisa och lära, såväl i som utanför skolan. Med andra ord vill man bygga en infrastruktur som gör det möjligt för de som vill genomföra en pedagogisk och didaktisk utveckling att verkligen ro i land sina idéer.

Startl har grundats gemensamt av stiftelserna Gates Foundation, Hewlett Foundation och MacArthur Foundation, som alla tre arbetar hårt och målmedvetet för att föra in utbildningsväsende och undervisning på andra vägar, utanför de traditionella stråken. Phoenix Wang, en av tre som leder verksamheten, pekar i artikeln bland annat på att det under senare år börjat dyka upp intressanta tjänster inom mobilt lärande, simulationer och serious games, som både avviker från traditionell undervisning och den edutainment som länge dominerade. Den lärandes intressen och behov står i centrum och det ger helt andra möjligheter för ett upplevelsebaserat och förståelseinriktat lärande.

I mitten av januari aviserade president Obama det ambitiösa programmet Race to the Top, som med ett kapital på sex miljarder dollar vill sätta fart på utvecklingen i det amerikanska skolsystemet och förbättra elevernas lärande och prestationer. Enligt Phoenix Wang handlar det här framför allt om att institutionalisera sådant som redan fungerar och att försöka reformera skolan inifrån. Startls ambition är istället att ge stöd åt de krafter utanför skolans väggar som kan föra in tankar och arbetssätt som förändrar rådande sociala och kulturella strukturer.

The New Youth City Learning Network, en konsortium som består av skolor, bibliotek, muséer och andra liknande institutioner, är ett exempel på aktörer som säkert kan dra nytta av Startls verksamhet. De arbetar tillsammans för att med hjälp av teknikens möjligheter och nya forskningsbaserade insikter kring lärande skapa vardagsanknutna tjänster och lärmiljöer som kan väcka barns och ungdomars intresse och lust att lära.

Hittills har man tagit fram en konkret lösning – Mannahatta, en prototyp pÃ¥ ett gps-baserat spel för iPhone som gör det möjligt att utforska Manhattan sÃ¥ som det sÃ¥g ut 1609. Verksamheten leds av Diana Rhoten pÃ¥ Social Research Council, som även är en av de tre som ingÃ¥r i ledningen för Startl.

Den övergripande tanken för både Startl och New Youth City Learning Network är att göra det möjligt för unga att med hjälp av den senaste tekniken utveckla den kunskap och de färdigheter som de behöver för att förstå och kunna påverka sin tillvaro. På 2010-talet är digitala medier, en stark anknytning till vardagen, det omgivande samhället och ett informellt lärande en viktig del av detta.

Häromveckan släppte brittiska National Literacy Trust och Booktrust en intressant och tänkvärd rapport: Young people’s writing. Attitudes, behaviour and the role of technology. Rapporten bygger pÃ¥ en webbaserad undersökning som genomfördes i maj, där 3001 barn och ungdomar mellan 8 och 16 Ã¥r frÃ¥n England och Skottland deltog. Syftet var att ta reda pÃ¥ deras attityder till skrivande, vilken slags skrivande som de ägnar sig Ã¥t, vilken roll IT spelar och vad de anser om sina egna färdigheter inom omrÃ¥det.

Detta är än så länge ett tämligen outforskat område i Storbritannien. Under nästa år kommer de båda organisationerna att släppa en större kvalitativ undersökning som går djupare in på dessa och besläktade frågor och problemställningar.

National Literacy Trust och Booktrust är oberoende och icke-vinstdrivande organisationer som på olika sätt arbetar för att öka befolkningens intresse för läsning och skrivande. Bland annat driver man det gemensamma projektet Everybody Writes, som går ut på att öka elevers intresse för att skriva och uttrycka sig.

I dagens digitala informationstäta samhälle spelar sociala medier, informationsdelning och gemensamt kunskapande en allt större roll i allt fler sammanhang. Därför är det viktigare än nÃ¥gonsin att ha en god läs- och skrivförmÃ¥ga – och att känna en lust och mening i att delta i de ständigt pÃ¥gÃ¥ende samtalen.

Undersökningen visar att tre fjärdedelar skriver regelbundet, lite drygt hälften är verksamma på sociala nätverk som Facebook och en fjärdedel bloggar. Så gott som alla använder datorer regelbundet och det är en allmän uppfattning att detta har en positiv förmåga på deras förmåga att skriva och att uttrycka sig. 89% anser att datorn gör det enklare att korrigera misstag och felskrivningar, 76% menar att det blir enklare att uttrycka sig klar och tydligt och knappt 60% tycker att koncentrationsförmågan ökar, att de blir mer kreativa och att intresset för att skriva blir större.

51% anser sig vara mycket bra eller bra på att skriva, medan 45% menar att deras förmåga behöver förbättras eller att de inte skriver särskilt bra. 45% av eleverna tycker om att skriva, men det gäller framför allt när de själva får bestämma form och innehåll. Skrivandet i skolan upplevs som betydligt mindre intressant och givande än det som de ägnar sig åt på egen hand på nätet.  De elever som bloggar och deltar i sociala nätverk är intresserade av att skriva och de anser sig i regel även vara bra eller mycket bra på att skriva.

En av slutsatserna i rapporten är att skolan måste visa att en god skrivförmåga både höjer livskvaliteten och är nödvändig för att kunna delta i samhällslivet på ett fullvärdigt sätt. Därför är det viktigt att skolan anpassar undervisningen efter elevernas behov och önskemål, så att både deras skrivglädje och deras förmåga kan ges goda förutsättningar att växa.

I grund och botten handlar om att kunna uttrycka och förmedla sin identitet, sina åsikter, sina kunskaper, sin vilja och sin förståelse på ett så bra sätt som möjligt. Och i ett samhälle som blir alltmer digitaliserat och medierna är på väg mot en mer utpräglad social och interaktiv karaktär, är det helt enkelt nödvändigt att behärska de uttrycksformer som spelar en allt större och viktigare roll.

Förra sommaren bloggade jag om hur datorspel och fysiska aktiviteter hör ihop och jag tog även upp några danska projekt kring IT, rörelse och lärande. Poängen med båda inläggen var att datorspel och fysiska aktiviteter inte nödvändigtvis utesluter varandra, utan att de kan kombineras på en rad kreativa sätt och skapa intressanta synergieffekter.

Jag skrev bland annat om Vidensbrønden (Kunskapsbrunnen), ett interaktivt golv inomhus där barn och ungdomar rör sig mellan rutorna för att lösa gåtor och problem, och som både kommer till nytta i språkundervisningen och i andra ämnen. Ett annat exempel var de mobila datorspel ute i naturen som utvecklas av Konsortiet for Fremtidens Idræts- og Legelandskaber, vars syfte är att förena lek och rörelse med praktisk problemlösning och tillämpning av teoretiska kunskaper.

IgÃ¥r presenterade konsortiet rapporten Indsigt i leg – guide til fremtidens legelandskaber, som man tagit fram i samarbete med tankesmedjan Mandag Morgen Innovation. Här pekar man pÃ¥ behovet av att tänka nytt i arbetet med att skapa lek- och träningsmiljöer för barn och ungdomar, resonerar kring hur stadslandskapet och naturen kan tas i bruk och visar med praktiska exempel hur gps och virtuella lärmiljöer kan kombineras med den fysiska verkligheten.

Konsortiet har bland annat gjort djupgÃ¥ende studier av barns vardag tillsammans med tvärvetenskapliga Center for Playware, där man utgÃ¥r frÃ¥n barns konkreta vardag idag och ser hur man kan skapa intressanta miljöer som förenar digital med analogt. Deras utgÃ¥ngspunkt är att datorer, lek och lärande kan vara betydligt mycket mer än ”vanliga” datorspel – och att utvecklingen ännu bara befinner sig i ett tidigt skede.

Ett exempel på pågående projekt som nämns i rapporten är PlayOut, som drivs av Odense Centralbibliotek. Här rör det sig om olika lagspel som går ut på att spelarna ska lösa kriminalgåtor tillsammans i lag ute i Odenses stadsmiljö. Spelarna använder mobiltelefoner med GPS och får ledtrådar som med hjälp av gemensamt klurande ska hjälpa dem att lösa gåtorna.

De här spelen kan spelas över generationsgränserna och kan alltså både förena lek och lärande och barn och vuxna. Man lär sig av varandra, lär sig att dra nytta av teknikutvecklingen och får nya perspektiv på sin vardag, på lek och på informellt lärande med teknikens hjälp.

Mats Larsnäs är IT-pedagog på Smedingeskolan i Kungsbacka, där man undervisar år 6-9. Under de senaste åren har han intresserat sig mycket för hur mobiler och mobilt lärande kan bli en integrerad del av skoldagen. På konferensen Framtidens lärande i Nacka gav Mats i onsdags en kortfattad presentation av hur han och hans kolleger har gått tillväga för att förverkliga sina idéer.

- Härom året deltog vi i det nordiska forskningsprojektet Mobile Learning Environments, berättar Mats Larsnäs. Här var syftet att undersöka vad som krävs för att att skapa ett mobilt lärande som utvecklar barns och ungdomars förståelse och lärande.  I projektet utvecklades bland annat mobila spel som drog nytta av GPS och andra avancerade funktioner. När det avslutades ville vi gärna arbeta vidare med mobilt lärande. Tanken var dock att prova en enklare modell, som det går snabbt att komma igång med.

Valet föll på Mobile Study, en java- och bluetoothbaserad plattform som är fritt tillgänglig och som det går snabbt att komma igång med. Den tekniska tröskeln är låg och det är enkelt att skapa mobila frågesporter som kan göra undervisningen mer konkret och engagerande.

Mobiltelefoner är en naturlig del av de flesta ungdomars vardag. Istället för att förbjuda dem och insistera på traditionell klassrumsundervisning, vill Mats Larsnäs och hans kolleger överskrida de invanda ramarna och försöka upptäcka nya möjligheter. Eleverna kan till exempel bege sig ut i verkligheten och lösa uppgifter som är baserade på omgivningen runt omkring dem.

- Eleverna arbetar i grupp för att lösa uppgifterna, säger Mats Larsnäs. Vi har använt plattformen i samhällskunskap, matematik, spanska och engelska, men det finns egentligen inga gränser.

Det handlar om att lösa uppgifter med flera alternativ och att välja rätt svar. Men det viktigaste är inte att svara rätt, utan att tillsammans resonera, diskutera och lösa uppgiften. Och det är viktigt att uppgifterna är fast förankrade i verkligheten, så att eleverna lätt ser nyttan med sina kunskaper.

Eleverna dokumenterar själva sin gemensamma lärprocess i gruppen genom att göra videoinspelningar på sina mobiler. De laddas sedan upp på nätet, så att läraren kan titta på dem och bedöma hur eleverna har tänkt.

- Det handlar inte bara om att läraren ska skapa uppgifter för eleverna, påpekar Mats Larsnäs. Eleverna kan också få till uppgift att skapa problem som de andra eleverna ska lösa. Och det är förstås ett utmärkt sätt att att börja reflektera och att utveckla både sin egen och andras förståelse!

Mobile Study har varit ett enkelt sätt att komma igång på allvar med mobilt lärande för lärare och elever på Smedingeskolan. Och erfarenheterna är så goda att Malmö högskola har börjat arbeta på det här sättet som ett moment i lärarutbildningen.

Mats Larsnäs är en flitig användare av sociala medier, både för sin omvärldsbevakning och för att knyta kontakter med andra lärare för att diskutera undervisningsidéer och perspektiv. På Twitter heter han larmats och på Delicious delar han med sig av länkar under identiteten larmat. Diskussionerna på communities som IKT i skolan och Dela, en nystartad svensk version av norska Del og bruk, är också viktiga delar av hans nätverksarbete.

Ta kontakt, dra nytta av erfarenheterna, dela med dig av egna tankar Рoch f̦r utvecklingen vidare!

I onsdags och torsdags var det dags för Ã¥rets upplaga av Ung 3.0 i norska Drammen, en konferens som frÃ¥n olika perspektiv beskrev och förklarade den mediavärld som dagens ungdomar växer upp i. Det accelererande informationsflödet och de sociala medierna pÃ¥ nätet spelar en allt viktigare roll i samhället – och detta mÃ¥ste undervisningen i skolan kunna hantera och integrera pÃ¥ ett konstruktivt sätt.

Här kan både lärare och bibliotekarier spela viktiga roller, men det kräver förstås att de utvecklar den digitala kompetens som krävs och att de kan dra nytta av ungdomarnas informella lärande på sin fritid.

De allra flesta deltagarna kom från Norge, men det fanns även delegation bibliotekarier från Jönköpings Länsbibliotek på plats. De ger en bra överblick av konferensens innehåll på sin blogg! En hel del av deltagarna twittrade om sina upplevelser. Det gjorde även jag. Jannicke Røgler, en av dem som var med om att arrangera konferensen, har samlat flöden från konferensen i olika sociala medier på sin Netvibes-sida.

Under nästa vecka kommer ljudinspelningar från föredragen att synkas med presentationerna och göras tillgängliga på nätet.

Den närmaste tiden kommer jag att skriva ett antal artiklar från konferensen som ska publiceras på Kolla källan och IT för pedagoger. Just nu nöjer jag mig därför med att förmedla några kortfattade intryck.

Bilden är tagen av Buskerud fylkesbibliotek, hämtad från Flickr och bearbetad av mig.

Astrofysikern Eirik Newth, som nog mest är känd som populärvetenskaplig författare, höll ett intressant föredrag om hur de sociala medierna är på väg att återinföra dialogen i samhällsdebatten, samtidigt som världen blir mer öppen och mer tillgänglig än någonsin. Och han påpekade att detta sannolikt innebär en större revolution än vad vi är medvetna om. Vår användning av de sociala medierna ger oss nya perspektiv på världen och nya sätt att tänka på.

Världen framträder i all sin komplexitet och förbereder barn och ungdomar för den alltmer mångkulturella och globaliserade verklighet som vi lever i. Detta skapar fantastiska möjligheter för undervisningen, men ställer samtidigt helt andra krav än tidigare.

Johnny Lindqvist från PR-byrån Dist resonerade klart och tydligt kring behovet av att förstå ungdomarna och deras medievanor för att kunna nå dem. Och detta gäller förstås i minst lika hög grad för skolan och biblioteket som för de kommersiella intressen som vill nå ut med sin marknadsföring så bra som möjligt.

Ungdomarna är uppvuxna med Internet och mobilen och de är inte enbart passiva konsumenter, utan i allt högre grad även skapare och distributörer av information. Därför är det viktigt att de får en mer aktiv roll i undervisningen och ges möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter, insikter och perspektiv.

Eli Neiburger, bibliotekarie i Ann Arbor, Michigan höll ett mycket klartänkt och intresseväckande föredrag där han argumenterade för betydelsen av att datorspelen ges plats på biblioteket. Han pekade bland annat på att de flesta underhållningsspel både kräver god läskunnighet och förmågan att resonera abstrakt och att förstå komplexa system. Och många spel, till exempel World of Warcraft, är sociala och bygger på att man samarbetar och kan dra nytta av varandra. Dessutom är det viktigt att kunna söka information på ett snabbt och effektivt sätt för att kunna lösa de problem som dyker upp i spelen.

Dagens och morgondagens medier är i allt högre grad multimediala och interaktiva. Och det ställer nya krav pÃ¥ biblioteket – och pÃ¥ bibliotekarierna, som inte enbart kan ägna sin tid Ã¥t böcker och andra tryckta, textbaserade medier. Det gäller förstÃ¥s även för lärarna och för undervisningen i skolan.

Digital Youth Project har drivits gemensamt av Berkeleyuniversitet, Monterey Institute for Technology and Education och University of Southern California under de senaste tre åren, och är den hittills mest omfattande amerikanska studien av hur ungdomar använder digitala medier. Projektet har finansierats av MacArthur Foundation, som sedan två år tillbaka även driver ett femårigt forskningsprogram kring digitala medier och lärande.

I onsdags kom en summering av projektet: Living and Learning with New Media. Det rör sig om ett whitepaper på trettio sidor som beskriver hur teknik- och medieutvecklingen formar barns och ungas dagliga liv. Totalt handlar det om drygt femtusen timmars studier av åttahundra barn och ungdomar  och 28 forskare har engagerats i det omfattande arbetet. En bok om projektet är på gång på MIT Press.

Man konstaterar, i likhet med de bÃ¥da svenska rapporter som jag nämnde häromveckan, att ungdomars medieverklighet i hög grad flyter samman med det vanliga livet – men detta behöver naturligtvis inte vara negativt. De nya sociala medierna innebär att det pÃ¥ helt andra sätt än tidigare gÃ¥r att knyta kontakter och att umgÃ¥s virtuellt med likasinnade i andra städer och i andra länder. Och det uppstÃ¥r helt nya möjligheter att fördjupa sig i sina intresseomrÃ¥den, att utveckla sitt informella lärande och att fördjupa sin förstÃ¥else av hur teknikutveckling och digitalisering förändrar allt fler aspekter av samhället och tillvaron.

Ungdomarna utforskar i regel de digitala världarna på egen hand, tillsammans med sina jämnåriga.  Digital Youth Project konstaterar dock att vuxna förstås både kan och bör spela spela en viktig roll, både som förebilder för den personliga utvecklingen och ett slags informella handledare som vägleder lärandet inom olika intresseområden. Och detta måste skolan ta till sig!

Mizuko (Mimi) Ito, som var en av dem som ledde projektet, ger en kort sammanfattning av forskningsresultatet:

Uppdatering: Om du vill ha en fylligare beskrivning av Digital Youth Project, rekommenderas ett besök pÃ¥ medieforskaren Henry Jenkins läsvärda blogg! Han har samtalat med fem ledande forskare i projektet och publicerat resultatet i tvÃ¥ delar – här finns del ett och där finns del tvÃ¥.