Mats Larsnäs är IT-pedagog på Smedingeskolan i Kungsbacka, där man undervisar år 6-9. Under de senaste åren har han intresserat sig mycket för hur mobiler och mobilt lärande kan bli en integrerad del av skoldagen. På konferensen Framtidens lärande i Nacka gav Mats i onsdags en kortfattad presentation av hur han och hans kolleger har gått tillväga för att förverkliga sina idéer.

- Härom året deltog vi i det nordiska forskningsprojektet Mobile Learning Environments, berättar Mats Larsnäs. Här var syftet att undersöka vad som krävs för att att skapa ett mobilt lärande som utvecklar barns och ungdomars förståelse och lärande.  I projektet utvecklades bland annat mobila spel som drog nytta av GPS och andra avancerade funktioner. När det avslutades ville vi gärna arbeta vidare med mobilt lärande. Tanken var dock att prova en enklare modell, som det går snabbt att komma igång med.

Valet föll på Mobile Study, en java- och bluetoothbaserad plattform som är fritt tillgänglig och som det går snabbt att komma igång med. Den tekniska tröskeln är låg och det är enkelt att skapa mobila frågesporter som kan göra undervisningen mer konkret och engagerande.

Mobiltelefoner är en naturlig del av de flesta ungdomars vardag. Istället för att förbjuda dem och insistera på traditionell klassrumsundervisning, vill Mats Larsnäs och hans kolleger överskrida de invanda ramarna och försöka upptäcka nya möjligheter. Eleverna kan till exempel bege sig ut i verkligheten och lösa uppgifter som är baserade på omgivningen runt omkring dem.

- Eleverna arbetar i grupp för att lösa uppgifterna, säger Mats Larsnäs. Vi har använt plattformen i samhällskunskap, matematik, spanska och engelska, men det finns egentligen inga gränser.

Det handlar om att lösa uppgifter med flera alternativ och att välja rätt svar. Men det viktigaste är inte att svara rätt, utan att tillsammans resonera, diskutera och lösa uppgiften. Och det är viktigt att uppgifterna är fast förankrade i verkligheten, så att eleverna lätt ser nyttan med sina kunskaper.

Eleverna dokumenterar själva sin gemensamma lärprocess i gruppen genom att göra videoinspelningar på sina mobiler. De laddas sedan upp på nätet, så att läraren kan titta på dem och bedöma hur eleverna har tänkt.

- Det handlar inte bara om att läraren ska skapa uppgifter för eleverna, påpekar Mats Larsnäs. Eleverna kan också få till uppgift att skapa problem som de andra eleverna ska lösa. Och det är förstås ett utmärkt sätt att att börja reflektera och att utveckla både sin egen och andras förståelse!

Mobile Study har varit ett enkelt sätt att komma igång på allvar med mobilt lärande för lärare och elever på Smedingeskolan. Och erfarenheterna är så goda att Malmö högskola har börjat arbeta på det här sättet som ett moment i lärarutbildningen.

Mats Larsnäs är en flitig användare av sociala medier, både för sin omvärldsbevakning och för att knyta kontakter med andra lärare för att diskutera undervisningsidéer och perspektiv. På Twitter heter han larmats och på Delicious delar han med sig av länkar under identiteten larmat. Diskussionerna på communities som IKT i skolan och Dela, en nystartad svensk version av norska Del og bruk, är också viktiga delar av hans nätverksarbete.

Ta kontakt, dra nytta av erfarenheterna, dela med dig av egna tankar Рoch f̦r utvecklingen vidare!

I onsdags och torsdags var det dags för Ã¥rets upplaga av Ung 3.0 i norska Drammen, en konferens som frÃ¥n olika perspektiv beskrev och förklarade den mediavärld som dagens ungdomar växer upp i. Det accelererande informationsflödet och de sociala medierna pÃ¥ nätet spelar en allt viktigare roll i samhället – och detta mÃ¥ste undervisningen i skolan kunna hantera och integrera pÃ¥ ett konstruktivt sätt.

Här kan både lärare och bibliotekarier spela viktiga roller, men det kräver förstås att de utvecklar den digitala kompetens som krävs och att de kan dra nytta av ungdomarnas informella lärande på sin fritid.

De allra flesta deltagarna kom från Norge, men det fanns även delegation bibliotekarier från Jönköpings Länsbibliotek på plats. De ger en bra överblick av konferensens innehåll på sin blogg! En hel del av deltagarna twittrade om sina upplevelser. Det gjorde även jag. Jannicke Røgler, en av dem som var med om att arrangera konferensen, har samlat flöden från konferensen i olika sociala medier på sin Netvibes-sida.

Under nästa vecka kommer ljudinspelningar från föredragen att synkas med presentationerna och göras tillgängliga på nätet.

Den närmaste tiden kommer jag att skriva ett antal artiklar från konferensen som ska publiceras på Kolla källan och IT för pedagoger. Just nu nöjer jag mig därför med att förmedla några kortfattade intryck.

Bilden är tagen av Buskerud fylkesbibliotek, hämtad från Flickr och bearbetad av mig.

Astrofysikern Eirik Newth, som nog mest är känd som populärvetenskaplig författare, höll ett intressant föredrag om hur de sociala medierna är på väg att återinföra dialogen i samhällsdebatten, samtidigt som världen blir mer öppen och mer tillgänglig än någonsin. Och han påpekade att detta sannolikt innebär en större revolution än vad vi är medvetna om. Vår användning av de sociala medierna ger oss nya perspektiv på världen och nya sätt att tänka på.

Världen framträder i all sin komplexitet och förbereder barn och ungdomar för den alltmer mångkulturella och globaliserade verklighet som vi lever i. Detta skapar fantastiska möjligheter för undervisningen, men ställer samtidigt helt andra krav än tidigare.

Johnny Lindqvist från PR-byrån Dist resonerade klart och tydligt kring behovet av att förstå ungdomarna och deras medievanor för att kunna nå dem. Och detta gäller förstås i minst lika hög grad för skolan och biblioteket som för de kommersiella intressen som vill nå ut med sin marknadsföring så bra som möjligt.

Ungdomarna är uppvuxna med Internet och mobilen och de är inte enbart passiva konsumenter, utan i allt högre grad även skapare och distributörer av information. Därför är det viktigt att de får en mer aktiv roll i undervisningen och ges möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter, insikter och perspektiv.

Eli Neiburger, bibliotekarie i Ann Arbor, Michigan höll ett mycket klartänkt och intresseväckande föredrag där han argumenterade för betydelsen av att datorspelen ges plats på biblioteket. Han pekade bland annat på att de flesta underhållningsspel både kräver god läskunnighet och förmågan att resonera abstrakt och att förstå komplexa system. Och många spel, till exempel World of Warcraft, är sociala och bygger på att man samarbetar och kan dra nytta av varandra. Dessutom är det viktigt att kunna söka information på ett snabbt och effektivt sätt för att kunna lösa de problem som dyker upp i spelen.

Dagens och morgondagens medier är i allt högre grad multimediala och interaktiva. Och det ställer nya krav pÃ¥ biblioteket – och pÃ¥ bibliotekarierna, som inte enbart kan ägna sin tid Ã¥t böcker och andra tryckta, textbaserade medier. Det gäller förstÃ¥s även för lärarna och för undervisningen i skolan.

Digital Youth Project har drivits gemensamt av Berkeleyuniversitet, Monterey Institute for Technology and Education och University of Southern California under de senaste tre åren, och är den hittills mest omfattande amerikanska studien av hur ungdomar använder digitala medier. Projektet har finansierats av MacArthur Foundation, som sedan två år tillbaka även driver ett femårigt forskningsprogram kring digitala medier och lärande.

I onsdags kom en summering av projektet: Living and Learning with New Media. Det rör sig om ett whitepaper på trettio sidor som beskriver hur teknik- och medieutvecklingen formar barns och ungas dagliga liv. Totalt handlar det om drygt femtusen timmars studier av åttahundra barn och ungdomar  och 28 forskare har engagerats i det omfattande arbetet. En bok om projektet är på gång på MIT Press.

Man konstaterar, i likhet med de bÃ¥da svenska rapporter som jag nämnde häromveckan, att ungdomars medieverklighet i hög grad flyter samman med det vanliga livet – men detta behöver naturligtvis inte vara negativt. De nya sociala medierna innebär att det pÃ¥ helt andra sätt än tidigare gÃ¥r att knyta kontakter och att umgÃ¥s virtuellt med likasinnade i andra städer och i andra länder. Och det uppstÃ¥r helt nya möjligheter att fördjupa sig i sina intresseomrÃ¥den, att utveckla sitt informella lärande och att fördjupa sin förstÃ¥else av hur teknikutveckling och digitalisering förändrar allt fler aspekter av samhället och tillvaron.

Ungdomarna utforskar i regel de digitala världarna på egen hand, tillsammans med sina jämnåriga.  Digital Youth Project konstaterar dock att vuxna förstås både kan och bör spela spela en viktig roll, både som förebilder för den personliga utvecklingen och ett slags informella handledare som vägleder lärandet inom olika intresseområden. Och detta måste skolan ta till sig!

Mizuko (Mimi) Ito, som var en av dem som ledde projektet, ger en kort sammanfattning av forskningsresultatet:

Uppdatering: Om du vill ha en fylligare beskrivning av Digital Youth Project, rekommenderas ett besök pÃ¥ medieforskaren Henry Jenkins läsvärda blogg! Han har samtalat med fem ledande forskare i projektet och publicerat resultatet i tvÃ¥ delar – här finns del ett och där finns del tvÃ¥.