EduCloud – ett öppet finskt moln med lärresurser

Written by Stefan Pålsson on oktober 22, 2014 – 17:30 -

I våras skrev jag ett inlägg om den finska skolans digitala utveckling och vad som är på gång för att hantera de problem och möjligheter som syns vid horisonten. Undervisnings- och kulturministeriet har mycket att stå i! Grundskolan ska få en ny läroplan, man undersöker hur grundskolans undervisning kan förnyas, ämnesproven för studentexamen ska digitaliseras och en molntjänst för digitala lärresurser ska utvecklas.

I det här inlägget ska jag titta närmare på molntjänsten – EduCloud – som invigdes i Tammerfors idag av utbildningsminister Krista Kiuru. Tjänsten drivs och administreras av EduCloud Alliance på uppdrag av Undervisnings- och kulturministeriet. Det rör sig om ett konsortium som består av it-företag, läromedelsförlag, universitetet och andra högre utbildningar samt Finlands Nationalbibliotek. Nästa år är det tänkt att konsortiet ska ta över helt.

Det handlar om en distribuerad teknisk lösning, baserad på metadata, som ska ge smidig tillgång till läromedel och andra lärresurser genom single sign-on. Lärare och elever är anslutna till EduCloud när de är inloggade i sin lärplattform, och ska alltså inte logga in fler gånger för att komma åt det material som de behöver.

EduCloud vilar på en vision om en öppen molntjänst, byggd av öppen källkod, där såväl läromedelsförlag som andra organisationer, lärare och elever kan tillgängliggöra sitt undervisningsmaterial. Genom att göra det enkelt att komma åt bra lärresurser, hoppas den finska regeringen kunna uppmuntra lärarna att dra nytta av teknikens möjligheter och börja undervisa på nya sätt.

I våras utlyste Kultur- och undervisningsministeriet medel åt lärare som vill hjälpa sina kollegor att komma igång med it och digitala medier i arbetet med eleverna. Tanken är att uppmuntra till kollegialt samarbete och att skapa förutsättningar för ett utvidgat kollegium, ett slags ekosystem där lärare tillsammans förändrar och utvecklar vardagen i skolan. Här har EduCloud en viktig roll.

En annan viktig tanke är att uppmuntra företag och andra aktörer i samhället att bidra till att utveckla skolan i en digital riktning. Det är därför tekniken baseras på öppen källkod och ett öppet API, som gör det möjligt att koppla till existerande tjänster – eller att skapa helt nya.

Men det handlar inte bara om öppen källkod. Målet är att hela utvecklingsprocessen ska vara transparent, så att alla intresserade kan följa med eller delta. Källkod, projektplan och dokumentation finns på GitHub och projekthantering och planering sker i Trello. Engelska börjar ersätta finska som arbetsspråk, projektledningens presentationer om EduCloud finns på Speakerdeck, Twitter fungerar som informationskanal och det finns en öppen diskussionsgrupp på LinkedIn.

Ett samarbete är på gång med Estland och det finns en förhoppning om att andra länder kan dra nytta av det utvecklingsarbete som pågår. Detta är också ett sätt att visa att Finland och finska företag följer med i utvecklingen och tillsammans kan utveckla lösningar för offentlig verksamhet som fyller viktiga behov i samhället. Här har bland annat COSS – Finnish Centre for Open Systems and Solutions – en central funktion.

Imorgon startar den första pilotomgången av EduCloud och totalt deltar tjugo finsk- och svenskspråkiga grund- och gymnasieskolor som använder fem olika lärplattfomar. Pilotomgången avslutas 5 december.

Alla delar av EduCloud är dock inte klara än. Bazaren, samlingspunkt och marknadsplats för lärresurserna, är på banan, men här finns än så länge bara gratismaterial och öppna lärresurser från några förlag och från Nationalbiblioteket. I skarpt läge ska kommersiellt och icke-kommersiellt material samt öppna och slutna tjänster existera sida vid sida och komplettera och konkurrera med varandra. Det är meningen att lärresurserna ska bedömas och rangordnas genom kollegial granskning, ett slags peer review, för att säkerställa att materialet håller en tillräckligt hög nivå.

Forumet för frågor och teknisk support är också igång. Här är tanken att användarna ska hjälpas åt att svara på frågor och lösa problem som uppstår. Inspirationen kommer från Stack Overflow, en sajt med frågor och svar för programmerare, och Stack Exchange, ett nätverk av webbplatser där användarna hjälper varandra att svara på frågor. De som besvarar frågorna belönas enligt ett poängsystem och det uppstår en rangordning av användarna som visar hur bra de anses vara på att ge svar. Även här handlar det alltså om en peer-to-peer-lösning.

Två andra viktiga delar av EduCloud kommer att lanseras nästa år. Den ena är en mötesplats där användarna delar med sig av pedagogiska tips och visar hur olika digitala lärresurser kan användas i den konkreta undervisningen. Här hoppas man att det ska kunna bli en motsvarighet till Thingiverse inom den amerikanska makerkulturen, där användarna delar med sig av det som de skapar samtidigt som de visar och beskriver hur de har gått tillväga. Den andra delen som återstår är ”virtuella arbetsrum”, där lärare, it-pedagoger och andra yrkesgrupper kan samarbeta och utveckla undervisningen tillsammans.

Det blir intressant att följa utvecklingen!


Postat i kategorin Digital infrastruktur, Digitala lärresurser, Lärares lärande, Skolutveckling | Inga kommentarer »

Den digitala utvecklingen av skolan i Europa

Written by Stefan Pålsson on oktober 8, 2014 – 16:12 -

I slutet av förra veckan presenterades Horizon Report Europe, 2014 Schools Edition, som ger en prognos för de kommande fem årens digitala utveckling i Europas skolor. Rapporten har tagits fram av New Media Consortium (NMC), en amerikansk icke-vinstdrivande organisation som arbetar med den här typen av prognoser sedan tolv år tillbaka, i samarbete med EU-kommissionens generaldirektorat för utbildning och kultur samt Institute for Prospective Technological Studies (IPTS).

NMC ger varje år ut globala rapporter som ställer prognoser för den digitala utvecklingen inom skola, högre utbildning och muséer. Ibland gör man även mer geografiskt eller sektoriellt begränsade utblickar. Förra året tog NMC bland annat fram en rapport med fokus på skolan i Norge och i januari nästa år kommer en skandinavisk utblick.

Analytikerna på NMC använder delfimetoden för att prognostisera kring vad som kommer att hända under de närmaste årena. I rapporten identifieras sex nyckeltrender som driver på den digitala utvecklingen, sex viktiga utmaningar som på olika sätt lägger hinder i vägen och sex teknikutvecklingsområden som ändrar förutsättningarna för undervisning och lärande.

Nyckeltrender:

  1. Växande användning av sociala medier i undervisningen, för lärares kompetensutveckling (det utvidgade kollegiet) och för samverkan med hemmet och resten av samhället (slår igenom inom ett till två år).
  2. Nya perspektiv på lärarrollen i riktning mot mentor och coach (slår igenom inom ett till två år).
  3. Större fokus på öppna lärresurser som kan vidareutvecklas och delas (slår igenom inom tre till fem år)
  4. Ökad användning av blended learning, det vill säga undervisning som kombinerar nätet och klassrummet (slår igenom inom tre till fem år).
  5. Nya pedagogiska modeller för undervisning på nätet (det tar fem år eller mer innan trenden slår igenom).
  6. Datadrivet lärande och datadriven formativ bedömning  – lärandeanalytik som drar nytta av den information som eleverna genererar när de använder digitala lärresurser (det tar fem år eller mer innan trenden slår igenom).

De sex viktiga utmaningarna för skolan delas in i tre kategorier: okomplicerad (solvable), komplicerad (difficult) och mycket komplicerad (wicked). Okomplicerade utmaningar är lätta att förstå och lätta att hantera. Komplicerade utmaningar är lätta att förstå, men inte alldeles enkla att hantera. Mycket komplicerade problem är både svåra att greppa och svåra att hantera.

1. Integrera it i lärarutbildning och kompetensutveckling (okomplicerad).

Undersökningen Survey of schools: ICT in Education, som kom i april förra året, lyfte  fram problemet med lärarnas bristande förmåga att använda de digitala möjligheterna i sin undervisning. Lösningen är att medlemsländerna börjar tänka strategiskt kring skolans digitala utveckling och lägger ett tydligt didaktiskt perspektiv på it-användningen i lärarutbildning och kompetensutveckling. Här är även det informella lärandet och kunskapsdelningen i det utvidgade kollegiet viktigt. EU:s handlingsplan Opening Up Education, som kom för ett år sedan och rymmer tjugofyra olika satsningar, har som övergripande syfte att få in den digitala revolutionen i utbildningssystemet. Här finns både stöd åt nätverk för lärares kunskapsdelning och kompetensutveckling och incitament för att skapa och använda öppna digitala lärresurser.

2. Elevernas låga digitala kompetens (okomplicerad).

Digitaliseringen av samhället ställer nya krav på kunskaper och färdigheter, både för att kunna fungera som aktiv medborgare och för att finna en plats i arbetslivet. Att kunna lösa problem tillsammans med andra, kreativitet, självständigt lärande och ett globalt medvetande är några exempel. DIGCOMP: A Framework for Developing and  Understanding Digital Competence in Europe, som IPTS publicerade förra året, vill göra det lättare att få in den digitala kompetensen i styrdokumenten och i skolans praktiska verksamhet genom att klargöra vad det handlar om. Europeiska skoldatanätets utvecklingsprojektet iTEC – Innovative Technologies for an Engaging Classroom, som jag skrev om förra året, och som avslutades tidigare i år, ger praktiska exempel på hur lärare och elever kan arbeta.

3. Blanda formellt och informellt lärande (komplicerad).

Det finns ett stort intresse för att eleverna i högre grad ska kunna ägna sig åt ett mer självstyrt och nyfikenhetsbaserat lärande utanför skolan, t. ex på på bibliotek, museer och science center. Behovet och nyttan är är lätt att se, men det är svårare att verkligen göra det. Problemen hänger samman med att det är svårt att värdera elevernas informella lärande inom ramen för det bedömningssystem som gäller i skolan. Många institutioner utanför skolan är på god väg att skapa kreativa och inspirerande lärmiljöer. Därför är det viktigt att medlemsländerna tar fram riktlinjer som underlättar för lärarna att validera och bedöma elevernas informella lärande.

4. Skapa möjligheter till autentiskt lärande (komplicerad).

Att lösa verklighetsbaserade problem är både ett bra sätt att utveckla elevernas lärande och en väg att väcka deras intresse och engagemang. Värdet är enkelt att uppfatta, att göra det i praktiken är inte lika enkelt. Det krävs både stöd från beslutsfattarna och från det omgivande samhället för att detta ska bli möjligt att genomföra. Horizon Report lyfter fram behovet av att utveckla autentiskt lärande inom matematematik, naturvetenskap och teknik, eftersom elevernas intresse sjunker och deras kunskaper försämras. Här kan det ökade intresset för makerkultur vara en möjlig väg framåt.

5. Komplext tänkande och komplex kommunikation (mycket komplicerad).

Barn och unga måste lära sig att förstå och att leva i den uppkopplade och digitala värld de växer upp i, som blir alltmer präglad av komplexa nätverk, den semantiska webben, big data, robotar, artifiiciell intelligens, och så vidare. Det handlar om att förstå den komplexitet som formar tillvaron och att kunna hantera den. Här befinner vi oss än så länge på ett tidigt stadium – men det är ett problem som blir allt viktigare för skolan att kunna lösa.

6. Elever som medskapare i undervisning och lärande (mycket komplicerad).

När läraren i allt högre grad blir en mentor och vägledare, är det viktigt att eleverna blir delaktiga i att forma sin undervisning och att utveckla de lärmiljöer som behövs för ett mer undersökande lärande. Men hur går det till i praktiken? Har yngre elever de kunskaper och insikter som krävs för att kunna ta det ansvaret? Här finns det ännu många frågetecken. Horizon Report pekar på Legos satsning på en skola i Danmark, International School of Billund, som en möjlig väg framåt att skapa en mer elevcentrerad och självstyrd undervisning som förenar lek och kreativ med en gedigen kunskapsutveckling.

De sex teknikområden som är på väg att ändra förutsättningarna för undervisning och lärande är, enligt Horizon Report:

  1. Molnet (slår igenom inom ett år)
  2. Surfplattor (slår igenom inom ett år)
  3. Spel och spelifierat lärande (slår igenom inom två till tre år)
  4. Mobilt lärande (slår igenom inom två till tre år)
  5. Personanpassat lärande (slår igenom inom fyra till fem år)
  6. Virtuella laboratorier – digitala miljöer som simulerar fysiska laboratorier (slår igenom inom fyra till fem år)

Horizon Report använder sig av Creative Classroom Framework, en modell som utvecklats av forskare på IPTS för att synliggöra hur skolans verksamhet påverkas av de trender, utmaningar och teknikområden som identifieras i rapporten. Den ovanstående bilden visar att det rör sig om åtta element som behöver samspela för att undervisningen ska utvecklas och förändras:

  1. Infrastruktur
  2. Styrdokument och innehåll
  3. Bedömning
  4. Lärandepraktiker
  5. Undervisningspraktiker
  6. Organisation
  7. Ledarskap och värderingar
  8. Connectedness – att vara sammankopplad i sociala nätverk och med samhället utanför skolan

Trender, utmaningar och teknikområden måste hanteras på tre nivåer, konstaterar Horizon Report. Det handlar om beslutsfattare och politik, skolledning och ledarskap samt den praktiska hanteringen, på skolgolvet. Samtliga tre nivåer måste vara i balans för att det ska kunna ske en konstruktiv och genomgripande förändring i skolan.

EU:s handlingsplan Opening Up Education anger tonen för det fortsatta arbetet. Analys och resonemang i Horizon Report kommer att tas upp på högnivåmötet Education in the Digital Era, som arrangeras i Bryssel 11 december. Här kommer bland annat utbildningsministrarna i EU:s medlemsländer att medverka.


Postat i kategorin Digital kompetens, Informellt lärande, Lärares lärande, Lärarrollen, Skolutveckling | 2 kommentarer »

Pedagogsajter i Sverige satsar framåt

Written by Stefan Pålsson on oktober 1, 2014 – 16:05 -

Det har blivit allt vanligare att kommuner och andra offentliga aktörer skapar redaktionella webbplatser som visar hur kommunens eller regionens pedagoger arbetar. Pedagog Stockholm, som drivs av Stockholms stad, startade 2010 och har fungerat som modell för satsningar på flera andra håll.

De pedagogsajter som nu växer fram vill gestalta den vardagliga undervisningspraktiken ute på skolorna och stimulera till pedagogiskt nytänkande, samarbete och kunskapsdelning. Integrationen av it i undervisningen är i regel ett centralt element. Forskningsprojektet Unos uno pekade bland annat på betydelsen av att fungerande arbetssätt dokumenteras och sprids till alla skolor i kommunen. Här kan pedagogsajterna säkert spela en stor roll.

Det handlar både om större kommuner, som Malmö, Sollentuna, Örebro och Huddinge, mellanstora, som Östersund och Kungsbacka, och mindre, som Stenungsund, Svedala och Öckerö.

Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna, som är Högskolan Dalarnas regionala utvecklingscentrum, ansvarar för Pedagog Dalarna som omfattar ett trettiotal kommuner. I Värmland driver regionens kommuner samt Åmål tillsammans Pedagog Värmland, som medfinansieras av Karlstads kommun och Region Värmland. Pedagog Skåne Nordväst är ett nystartat samarbete mellan de elva kommuner som samverkar i Skåne Nordväst.

Ekonomiska resurser och ambitionsnivå varierar, men samtliga webbplatser strävar mot samma mål och kan dra nytta av varandra. Ett löst samarbete har vuxit fram under de senaste par åren, och nu börjar det anta lite fastare former. Den öppna Facebook-gruppen Pedagogsajter i Sverige fungerar som en viktig samlingspunkt, och ibland ses man även bortom tangentbord och skärm.

2012 och i år möttes de som hade möjlighet på SETT, där man förde övergripande resonemang kring kunskapsdelning och samarbete. 17 september samlades ett tjugotal representanter för olika pedagogsajter i Göteborg för att resonera kring hur man tillsammans kan hantera möjligheter och utmaningar. Träffen arrangerades av Center för skolutveckling, som inväntar besked om att starta en förstudie om en pedagogsajt för Göteborgs stad.

Igår bytte jag några ord med Mats Larsnäs, it pedagog på Fjärås-Gällinge pedagogiska enhet, som ingår i redaktionen för Kungsbacka delar och som var med i Göteborg.

- Träffen var upplagd som en knytkonferens, ungefär som Edcamp och Teachmeet. Vi kom överens om frågor och teman som vi ville diskutera och delade sedan in oss i mindre grupper. Det var trevligt att träffas och det är intressant att se hur verksamheter växer fram och utvecklas. I en del fall är det kommunen eller regionen som satsar medvetet, i andra fall rör det sig om eldsjälar inom en kommun som försöker få ihop finansieringen.

I en grupp diskuterades hur man får till ett bra innehåll på webbplatsen, hur man får pedagogerna att dela med sig av sina erfarenheter och hur man engagerar läsarna. Alla var överens om att en redaktion är nödvändig och att ekonomin sätter ramarna för vad som är möjligt. När lärarna medverkar med eget material, är det för det mesta som bloggare. Tröskeln är låg för skribenten och läsaren får en informell, konkret och levande inblick i vardagen.

- Trots att pedagogsajterna strävar efter interaktion och även använder sociala medier flitigt, blir det mest envägskommunikation. Men samtidigt är det svårt att följa hur texter och filmer delas och diskuteras i olika sociala medier, så antagligen är kommunikationen kring materialet betydligt större än vad som går att mäta på ett enkelt sätt. Interaktionen på själva webbplatsen och tillhörande konton i sociala medier brukar dock vara ganska begränsad.

En annan grupp pratade om hur man kan få in aktuell forskning bland det redaktionella materialet. Här är det särskilt större pedagogsajter, som Pedagog Stockholm och Pedagog Malmö, som är intresserade, eftersom de har de redaktionella resurser som behövs för att gå på djupet. Men även flera mindre vill kunna knyta an till aktuell forskning och ge en inblick i rön som har betydelse för skolan.

Behovet av att bygga en resursbank för skolans ämnen togs upp i en grupp. Tidigare erfarenheter visar dock att det inte är alldeles enkelt att lyckas med detta, påpekar Mats Larsnäs.

- Tyvärr blir det ofta tråkigt och torftigt och man riskerar att försöka uppfinna hjulet igen. Här gäller det verkligen att tänka igenom syfte och primära mål med pedagogsajten ordentligt, så att man inte svävar ut för mycket kring innehållet. Det går ju inte att göra allt.

Visioner och framtid kring pedagogsajterna diskuterades också i Göteborg. Här var bland annat frågan om hur man kan dra nytta av varandra en viktig punkt.

- Ett större samarbete när det är konferenser är säkert en bra idé. Alla behöver ju inte skriva reportage om samma föreläsning eller presentation, utan istället kan vi dela upp oss och hjälpas åt att täcka in det som är väsentligt. Inför nationella prov och liknande, kan vi också hjälpas åt att fokusera på relevanta frågor och områden. Kanske kan det också vara en bra idé att ha en gemensam webbplats där allt innehåll från de olika pedagogsajterna går att nå?

Ett gemensamt problem för de allra flesta pedagogsajterna är att det är svårt att nå ut och få genomslag i den primära målgruppen: pedagoger, skolledare och beslutsfattare i den egna kommunen eller regionen.

- Det gäller att jobba hårt och målmedvetet för att nå ut. Bland annat handlar det om att mejla skolledare och verksamhetschefer när något som rör deras verksamhet tas upp i en artikel, film eller blogginlägg, så att det uppmärksammas och snacket kommer igång. Pedagog Malmö arbetar strategiskt med detta, och det kan vi andra dra lärdom av. Det är viktigt att kunna visa vad som händer till alla som är berörda. Pedagogsajten behöver lyftas fram i alla möjliga lämpliga sammanhang, så att de som jobbar ute i skolorna ser att den finns och har ett innehåll som ger nytta i vardagen.

Representanter för pedagogsajterna kommer att träffas igen i Karlstad lite senare i höst. Alla står inför liknande utmaningar, och med gemensamma insatser kan man övervinna hindren och komma vidare.

- Flera av pedagogsajterna, bland annat här i Kungsbacka, har startats av eldsjälar på eget initiativ. Men för att det ska fungera på längre sikt krävs att kommunen, regionen eller någon annan offentlig aktör kan engageras i arbetet, om de inte är med från början. Den här typen av satsningar kan i längden inte drivas ideellt utanför arbetstid. Det är också viktigt att ha ett samlat syfte och mål för pedagogsajten och att se till att alla gör sitt bästa för att uppfylla det. Sist men inte minst gäller det att synas utåt och att försöka se till att det som publiceras får ordentligt genomslag i verksamheterna!


Postat i kategorin Digitala lärresurser, Lärares lärande, Skolutveckling | Inga kommentarer »

Nya perspektiv med surfplattor i undervisningen

Written by Stefan Pålsson on september 3, 2014 – 17:06 -

Många skolor och kommuner satsar på varsin dator till elever och lärare. För det mesta rör det sig om bärbara datorer, men några satsar helt eller delvis på surfplattor, exempelvis ipads. Forskningsprojektet Unos uno visade i sin slutrapport att en-till-en handlar om långsiktig utveckling som kräver förändring av arbetsprocesser, arbetsorganisation och arbetsvillkor i skolan för att lyckas. Satsningen ska alltså inte ses som ett teknikprojekt inom ramen för den befintliga verksamheten, utan som en katalysator för utvecklingen av det pedagogiska arbetet.

I slutet av augusti presenterades utvärderingar från två pågående projekt med varsin surfplatta, ett i småländska Gislaved och ett i danska Odder. I båda projekten vänder man sig till grundskolan, från förskoleklass till och med nian, och de omfattar samtliga kommunala skolor.

Utvärderingen av projektet i Gislaved har gjorts av konsulten Jan Hylén och baseras på enkäter till elever, lärare och rektorer samt intervjuer med lärare och rektorer. Hans uppdrag var att undersöka hur användningen av surfplattorna påverkat undervisning och lärande, om elevernas och lärarnas motivation och engagemang förändrats, om tekniken fungerat samt om införandet skett på ett kostnadseffektivt sätt.

Gislaved inledde med en pilotsatsning höstterminen 2012, och under 2013 och 2014 har samtliga lärare och elever fått varsin surfplatta. Kommunen har under flera år arbetat med it i undervisningen och lärarna använder smartboards, bloggar, lärplattformar och andra hjälpmedel och medier för att få ett så varierat arbetssätt som möjligt i undervisningen.

Barn- och utbildningsnämnden i Gislaved har fattat beslut om vilka mål som gäller för it-användningen i kommunens skolor. It ska vara en naturlig del av det pedagogiska arbetet, utveckla lärandet, skapa arbetsmetoder som inte var möjliga tidigare och bidra till förbättrade resultat. Lärare och elever ska tillsammans utveckla de nyckelkompetenser som behövs för att förstå och hantera den digitala utveckling som präglar samhället.

Engagemang och motivation ska öka hos såväl lärare som elever och alla elever ska ges möjlighet att utvecklas optimalt efter sina förutsättningar. Tekniken ska även användas för att underlätta och stödja dokumentationen av elevernas lärande.

Hylén konstaterar att satsningen var väl förberedd och har kommit igång på ett bra sätt. Lärplattorna fungerar utmärkt i skolornas it-miljö. Utbyggnaden av nätkapaciteten innan satsningen inleddes är säkert en bidragande orsak till detta. En annan positiv faktor är att kommunen har en särskild arbetsgrupp för it i skolan, som förenar teknisk och pedagogisk kompetens.

Kostnadseffektiviteten är svår att bedöma, eftersom det saknas jämförelsematerial, menar Hylén. Han kan dock inte peka på några punkter där effektiviteten kunnat förbättras. Framöver kan det vara värdefullt för kommunen att göra tydligare vad man vill uppnå med surfplattorna i  skolan och att följa upp om detta förverkligas. Då blir det lättare att bedöma kostnadseffektiviteten.

Utvärderingen gjordes relativt snart efter införandet, därför är det svårt att bedöma om elevernas kunskaper förbättrats och om måluppfyllelsen ökat, påpekas i rapporten. Däremot är det tydligt att många lärare har börjat undervisa på nya sätt och att motivation och engagemang har ökat hos både lärare och elever. Det blir också enklare att sköta kommunikationen med föräldrarna, eftersom det går snabbt och smidigt att dokumentera vad man gör i skolan, på studiebesök, och så vidare, och lägga upp det på en blogg.

Slöjdlärarna gör korta videoklipp, bland annat hur man trär om en tråd i symaskinen eller hur trä ska underbehandlas innan det målas. Detta spar mycket tid och ger större möjlighet att bistå elever som behöver extra hjälp. Lärare i lägre årskurser lyfter fram att de har lättare att motivera eleverna att träna stavning och räkning, eftersom det finns gott om appar som ger omedelbar återkoppling och som sträcker sig över flera nivåer och svårighetsgrader. Den enkla tillgången till Internet förändrar också undervisningen. Eleverna kan till exempel lätt ta reda på sådant som de undrar över och lärarna kan snabbt hitta bilder som hjälper nyanlända elever att lära sig nya ord på svenska.

En viktig framgångsfaktor är sannolikt att kommunen använder lärspridare, det vill säga it-pedagogiskt kunniga lärare, ute på skolorna som hjälper till med att få fart på kunskapsdelning och kollegialt lärande.

För den fortsatta utvecklingen är det viktigt att skapa tydliga modeller och strukturer för hur surfplattorna bäst används i undervisningen. Det gäller också att arbeta vidare med kompetensutvecklingen och att anpassa den efter de behov som finns och att göra den mer ålders- och ämnesspecifik. Hittills har den mest varit på en grundläggande nivå. Man måste också se till att surfplattan verkligen blir ett hjälpmedel och inte en distraktion. Här har man haft en del problem, framför allt med äldre elever.

I Odder arbetar lärare och elever i kommunens skolor med surfplattor sedan januari 2012, och nu funderar politikerna på hur man ska gå vidare. Satsningen utvärderas av Isa Jahnke, professor i utbildningsvetenskap vid Umeå universitet, och hennes forskargrupp, som arbetar med digital didaktisk design. Med andra ord vill de undersöka hur de nya tekniska möjligheterna kan utveckla, förändra och förbättra undervisning och lärande.

Häromveckan arrangerades en minikonferens i Odder, där forskarna Isa Jahnke, Lars Norqvist och Andreas Olsson presenterade några av sina resultat så här långt. Deras uppgift är att ta reda på hur lärarna använder surfplattan i sin undervisning – används den inom ramen för befintliga arbetssätt eller utvecklar de nya? De tittar också närmare på vad den internationella forskningen säger om möjligheter och problem med surfplattor i undervisningen.

Forskarnas slutsats är att undervisningen har förändrats och att användningen av surfplattorna har en positiv inverkan på elevernas lärande. Nu är eleverna aktiva på helt andra sätt än tidigare. De är inte längre enbart mottagare av information, utan producerar sitt eget lärande genom sina olika aktiviteter. Eleverna upptäcker att det finns många olika sätt att lära och att redovisa sitt lärande, och lärarna uppmuntrar dem att använda olika vägar för att visa detta.

De här förändringarna innebär samtidigt att lärarnas roll förändras. De lär av eleverna och de lär av varandra och hittar ständigt nya sätt att undervisa, med eller utan surfplattor. Forskarna uttrycker det som att lärarna är på väg att bli lärdesigners. Lärandet ses som en process och syftet är att eleverna ska skapa sitt eget lärande, med hjälp och stöd av sin lärare. Några elever fungerar som lead users: de delar med sig av sina erfarenheter och hjälper de andra att komma vidare.

I forskningsrapporten Digital Didactical Designs of Learning Expeditions, beskrivs hur undervisningen i Odder har gått från traditionella kurser med läraren i centrum till något som närmast kan beskrivas som elevfokuserade lärexpeditioner.

Med hjälp av surfplattan kan eleverna enkelt beskriva sin lärprocess och med hjälp av olika medier och appar visa vad de lärt sig och hur de gått tillväga. Men det handlar inte om att helt överge gamla metoder och arbetssätt – och allt behöver inte heller göras med surfplattan. Läroböckerna har fortfarande en plats, men de används inom ramen för elevernas undersökande och skapande arbete.

Klassrummets roll och funktion har också förändrats. Nu fungerar det som en öppen plats för social interaktion, där elever och lärare lär av varandra och delar med sig av metoder och arbetssätt. Eleverna lär sig att det finns mer än en väg fram till målet. Uppgifterna går inte främst ut på att hitta ”rätt svar”, utan eleverna ska visa förklara, argumentera och resonera med olika medier och uttryckssätt. Surfplattan utvecklar och förändrar rummet för lärande.

Forskningsrapporten The learners’ expressed values of learning in a media tablet learning culture bygger på samtal med elever kring hur de uppfattar sitt eget lärande. Eleverna kommer från elva olika skolor och de går i olika årskurser. Innehållet i elevernas tankar och reflektioner skiljer sig ganska mycket åt.  Det gemensamma är att de uppfattar surfplattan som viktig i vardagen och att den har blivit en naturligt integrerad del i undervisningen. Den är inte konstigare eller mer speciell än något annat hjälpmedel som används i skolan. Ibland är det lämpligt och praktiskt att använda den, andra gånger fungerar något annat bättre.

Evgeny Káganer, docent på IESA vid Navarrauniversitet i Spanien, hör till dem som menar att surfplattor och annan mobil it kan vara värdefull för undervisning och lärande. Det förutsätter att den blir verkligt integrerad (”truly integrated”) i vardagen och otvunget förenas och blandas med andra mer traditionella sätt att undervisa och lära. Mycket pekar på att skolorna i Odder börjar komma på god väg i den riktningen.


Postat i kategorin Didaktik, En dator åt varje elev, Lärares lärande, Lärarrollen | Inga kommentarer »

Vad krävs för att förändra undervisningen med it?

Written by Stefan Pålsson on augusti 28, 2014 – 17:07 -

Att utveckla och förändra skolans undervisning med hjälp av it och digitala medier är sedan länge en viktig fråga på agendan i många länder. Men det har visat sig vara lättare sagt än gjort. Traditionella former och strukturer präglar fortfarande vardagen. Vad behöver göras för att komma vidare?

I Storbritannien tillsatte dåvarande utbildningsminister Michael Gove, ministern för vidareutbildning och livslångt lärande Matthew Hancock och dåvarande högskoleminister David Willetts i februari en oberoende arbetsgrupp som fick till uppgift att undersöka saken närmare: ETAG – Education Technology Action Group. Gruppen består av lärare, skolledare och forskare från olika delar av landet. Deras uppdrag sträcker sig över hela utbildningssektorn, från skola till universitet.

Gruppen har sedan den tillsattes bland annat arbetat med en vision för vad den digitala utvecklingen innebär för utbildning och undervisning 2025. Den är ännu inte färdig, men en del annat är också på gång. ALT – Association for Learning Technology – har nyligen genomfört en enkät bland sjuttiofem it-kunniga och pedagogiskt nytänkande lärare inom hela utbildningssektorn för att få deras syn på vad som behövs för att it ska användas på effektiva och utvecklande sätt i undervisningen.

Enkäten genomfördes av Diana Laurillard, professor vid Institute of Education på London University och Maren Deepwell, vd för ALT, och rapporten presenterades för några dagar sedan. Lärarna svarade på öppna och slutna frågor som rör hinder för att använda it i undervisningen och de gav förslag på vad som bör göras för att underlätta den fortsatta utvecklingen.

Tidsbrist och avsaknad av stöd från kollegor och ledning är ett viktigt hinder som många lyfter fram. Det är också vanligt att äldre kollegor inte ser värdet av att integrera it i undervisningen. It-avdelningarna, som ofta är utformade som motsvarande avdelningar på företag, avskärmar sig från pedagogiska sammanhang och ger inte den hjälp och det stöd som är nödvändig för att undervisningen ska fungera så bra som möjligt.

Bristen på ledarskap är ett annat allvarligt hinder, enligt lärarna. Det saknas även kunskap hos ledning kring hur it-pedagogiken bör utformas för att utveckla elevernas lärande. Traditionella prov och förmedlingsbaserad undervisning sätter fortfarande ramarna i hög grad.

Många lärare saknar incitament för att tänka och arbeta på nya sätt och det leder i sin tur till bristande motivation. Lärares kunskaper kring aktionsforskningsinriktade arbetssätt tas inte tillvara för att utveckla och förbättra undervisningen.

Bristande ekonomiska resurser för infrastruktur och hårdvara är också ett allvarligt hinder som många lärare pekar på.

Vad behöver göras för att få fart på utvecklingen? Lärarnas förslag på lämpliga åtgärder samlas i rapporten i sju områden:

1. Ge lärare det stöd som behövs för att de ska kunna bli kollaborativt inriktade aktionsforskare med inriktning mot att förnya sin egen och sina kollegors undervisning. Här handlar det till exempel om att uppmuntra lärare att dela goda och dåliga erfarenheter och att lära av varandra. Lärare måste våga experimentera och prova sig fram, och det är viktigt att hitta informella och avslappnade former för kunskapsdelning och samarbete.

2. Ledningen måste uppmuntra och ge stöd åt nytänkande. Förnyelsearbetet drivs ofta underifrån, men det är nödvändigt att ledningen ger sitt godkännande och skapar riktlinjer för att förändringsarbetet ska spridas och utvecklas i skolan. Ledningen ska också lyfta fram bra exempel på hur lärares it-användning främjar elevernas lärande och underlätta spridningen i kollegiet. Det är avgörande att pedagogiken prioriteras högre än tekniken.

3. Skapa förutsättningar för en kontinuerlig kompetensutveckling. Se till att alla lärare har de it-kunskaper som är nödvändiga för att de ska våga experimentera. Ge tid och resurser så att alla får möjlighet att tänka, planera, prova sig fram och lära av varandra.

4. Skolledningen måste tänka strategiskt och vara framsynt. It och digitala medier ska användas för ett explicit syfte eller för att lösa konkreta problem. Det ska vara tydligt vad som ska göras och varför det är viktigt. Skolledningen måste ta hänsyn till att anpassningskurvan är ganska långsam – och man måste våga ta risker. Arbete i en väl avgränsad projektform kan vara ett bra sätt att göra utvecklingsarbetet konkret och hanterbart för lärarna.

5. Utveckla en hållbar och utbildningsinriktad digital infrastruktur. Det är nödvändigt att lärare har tillgång till teknik som är stabil, lätt att använda och som fyller sin funktion i undervisningen. Flexibilitet och öppenhet är viktiga nyckelord. Det gäller också att få med it-avdelningen på tåget och få deras medarbetare intresserade av utbildningsperspektivet och dess behov och krav.

6. Uppmärksamma och värdera pedagogiskt nytänkande som drar nytta av it och digitala medier.

7. Se till att eleverna blir engagerade i sitt eget lärande. Eleverna måste bli motiverade, aktiva och lära sig att tänka kritiskt. Här är det även viktigt att knyta undervisningen närmare samhället och att se till att andra grupper än lärae deltar i undervisningen. Makerkultur och elevernas kreativa skapande är väsentliga delar av detta.

Rapporten avslutar med att slå fast att lärarna efterfrågar ett lärarorienterat perspektiv på skolans digitala utveckling. Det måste finnas en vision kring vad it kan bidra med för att utveckla undervisningen och för att hantera pedagogiska utmaningar. Samtidigt är det nödvändigt att lärare ses som innovatörer och forskare i sin egen undervisningspraktik och att de får det stöd och de resurser som krävs för att de gemensamt ska hitta nya sätt att dra nytta av teknikens pedagogiska möjligheter i sitt arbete.

Det finns säkert anledning att återkomma till det fortsatta arbetet i ETAG.


Postat i kategorin Digital kompetens, IT-strategi, Lärares lärande, Skolutveckling | Kommentering avstängd

European Schoolnet Academy blickar framåt

Written by Stefan Pålsson on augusti 7, 2014 – 17:18 -

I december förra året, i samband med den årliga konferensen EMINENT, presenterade Europeiska skoldatanätet sina planer på att starta öppna kurser på nätet för att hjälpa lärare att dra nytta av den digitala utvecklingen i sin undervisning: European Schoolnet Academy.

Under våren arrangerades pilotkurserna Future Classroom Scenarios och Innovative Practices for Engaging STEM Teaching (no, teknik och matematik), som sträckte sig över sex respektive åtta veckor. Experimentet föll väl ut, och European Schoolnet kommer att fortsätta med verksamheten framöver. De båda pilotkurserna ges nu för andra gången och under hösten och vintern är det dags för nya kurser.

Ett viktigt skäl till att Europeiska skoldatanätet drar igång den här satsningen, är att man i en rad olika EU-projekt undersöker hur it rent praktiskt kan integreras i undervisning och lärande. iTEC, Future Classroom Lab, Living Schools Lab, Pathway och GO-Lab är några exempel. eTwinning, som pågår sedan 2005 och numera ingår i Erasmus+, visar också tydligt på värdet av att lärare samarbetar, utbyter erfarenheter och lär av varandra.

Det finns, med andra ord, en gedigen erfarenhetsbaserad kunskap kring hur digitala medier kan förenas med didaktik och pedagogik, som man gärna vill sprida vidare till lärare, skolledare och andra relevanta yrkesgrupper i skolan.

Ett annat viktigt skäl är att it ännu inte blivit en naturlig del av vardagen i skolan bland EU:s medlemsländer. Undersökningen Survey of schools: ICT in Education (ESSIE), som publicerades för drygt ett år sedan, visar tydligt att utvecklingen går trögt. Mellan femtio och åttio procent av eleverna i Europas grundskolor och gymnasier använder aldrig it i undervisningen och de flesta lärare menar att de har för dåliga kunskaper för att dra nytta av teknikutvecklingen.

Detta behöver ändras nu när EU:s handlingsplan: Opening Up Education, som jag skrev om förra året, har trätt i kraft. Här betonas att samhället utvecklas och förändras i en snabb takt. Skolan kan därför inte fortsätta att släpa efter. Men tekniken i sig är inte tillräcklig för att den pedagogiska utvecklingen ska ta fart, konstaterar Europeiska skoldatanätet. Lärarna behöver både reflektera kring sin egen praktik och bygga vidare på forskning och andras praktiska erfarenheter för att komma vidare. Dessutom räcker det inte med teoretisk fortbildning, utan det krävs att de nya möjligheter tillämpas och prövas i praktiken.

Kurserna på European Schoolnet Academy bedrivs som MOOC, det vill säga öppna kurser utan universitetspoäng där de kollaborativa och praktiska inslagen är viktiga.

Just nu finns det en hel del MOOC-kurser som är relevanta för svenska lärare. Jag har nyligen skrivit om ICT in Primary Education: Transforming children’s learning across the curriculum, som arrangerades av UNESCO IITE och Instititute of Education på London University, samt om EDOOC – ett ideellt initiativ för svenska pedagogers öppna och kollaborativa lärande på nätet. Digitala skollyftet, ett informellt fortbildningsinitiativ som arrangerades av föreningen Skollyftet förra hösten, är ytterligare ett exempel. I höst kommer Wikimedia Sverige att arrangera en MOOC som visar hur man skapar och driver en MOOC i Wikiversity, Wikimedias plattform för öppna kurser och fritt undervisningsmaterial.

De teorier och modeller som presenteras på European Schoolnet Academys kurser ska kursdeltagarna tillämpa i praktiken, och de ska även dela med sig av sina lärdomar och erfarenheter till varandra. Undervisningen består bland annat av föreläsningar, videos med autentiska undervisningssituationer och gruppdiskussioner. Varje kurs innehåller ett antal självständiga moduler som sträcker sig över en vecka och som beräknas ta två till tre timmar att genomföra.

Den som genomför hela kursen kan få ett digitalt kursintyg av European Schoolnet Academy, och till varje modul finns en digital badge som är kompatibel med Open Badges.

Utvärderingarna av de båda pilotkurserna visar att en stor del av de som anmälde sig även fullföljde, och de allra flesta var mycket nöjda. Totalt deltog ungefär tretusenfemhundra pedagoger från sextio länder.

Femtiofem procent av de som påbörjade Future Classroom Scenarios slutförde kursen, medan fyrtiosju procent av de som påbörjade Innovative Practices for Engaging STEM Teaching gick färdigt. Omkring nittio procent av de som började med en modul genomförde den också, vilket är ett mycket bra resultat. Enligt utvärderingen av Innovative Practices for Engaging STEM Teaching, började sjuttioåtta procent av deltagarna att undervisa på nya sätt under kursens gång och åttiotre procent konstaterade att de lyckats höja elevernas motivation och intresse.

I oktober startar en kurs i hur undervisning i datorkunskap för äldre elever kan se ut och en om datorspel i undervisningen. Månaden därpå startar en kurs om undervisning och lärande av 21st century skills. Efter årsskiftet kommer kurser om plattor i undervisningen, datorkunskap för yngre elever samt undervisning i kreativt tänkande.

European Schoolnet Academy kommer efterhand att publicera mer information om kommande kurser.


Postat i kategorin Digital kompetens, Gemensamt lärande, Lärares lärande, Skolutveckling | Inga kommentarer »

Digitaliseringen av skolan i Frankrike

Written by Stefan Pålsson on juli 30, 2014 – 13:12 -

UNESCO Institute for Information Technologies in Education ger ut en serie rapporter om öppna digitala lärresurser och digitalisering av skola och högre utbildning i icke-engelskspråkiga länder. Förra året kom bland annat en rapport som beskriver utmaningar och möjligheter i Polen, som jag skrev om i slutet av november.

Nu har det kommit en rapport om Frankrike som sammanfattar läget idag och ger rekommendationer för den fortsatta utvecklingen. Rapporten tar både upp skola och högre utbildning, men i det här inlägget koncentrerar jag mig på skolan.

Frankrike har i likhet med Sverige och de andra EU-länderna tagit fram en nationell digital agenda inom ramen för Digital Agenda for Europe och EU:s tillväxtstrategi Europa 2020. Den franska digitala agendan – Feuille de route du Gouvernement sur la numérique – presenterades i februari förra året och kretsar kring tre områden:

  1. Digitaliseringen ska utveckla skola och utbildning och ge landets unga bättre möjligheter att förstå, reflektera kring och att skapa morgondagens samhälle
  2. Digitaliseringen ska stärka de franska företagen och öka deras konkurrenskraft
  3. Digitaliseringen ska stärka den franska republikens grundläggande värden, i synnerhet likvärdigheten, i samhällsliv och ekonomi

I juli förra året kom en ny skollag som syftar till att förnya och stärka den grundläggande utbildningen. Det handlar bland annat om att skapa en tryggare skolmiljö, utjämna sociala skillnader, motverka avhopp, tänka nytt kring lärarutbildningen – och att integrera den digitala utvecklingen i skolans undervisning.

En förbättring av den digitala infrastrukturen och snabba uppkopplingar till alla skolor är en viktig del av den här satsningen. Frankrike är bland de länder i EU som har dålig tillgång till datorer och uppkoppling i skolan, enligt EU:s undersökning ESSIE från förra året. Att ge lärare och elever kostnadsfri tillgång till digitala lärresurser av god kvalitet är en annan. Utbildningsdepartementet har tillsammans med forskningsinstitutioner, myndigheter, muséer, arkiv, förlag och andra aktörer därför tagit fram en rad olika tjänster.

Portalen Éduthèque, som samlar lärresurser inom olika ämnesområden från olika aktörer, är ett exempel på detta. Les Fondamentaux, med korta videofilmer som hjälper yngre elever att träna viktiga kunskaper och färdigheter inom franska, matematik, historia och geografi, är ett annat. Éduthèque kräver inloggning och Les fondamentaux kräver att användaren har en fransk ip-adress.

Utbildningsdepartementet har även utvecklat tjänsten M@gistère, som sedan oktober förra året ger lärare möjlighet att lära sig att skapa webbaserade kurser och att undervisa på nätet.

Rapporten berättar att de franska lärarutbildningarna förra läsåret började undervisa kring hur digitala medier kan användas i undervisningen. Utbildningsdepartementet har också påbörjat ett pilotprojekt där tjugo utvalda skolor testar olika sätt att integrera de digitala möjligheterna i undervisningen.

Förändringsarbetet är igång – men vad krävs för att resultatet ska bli så bra som möjligt?

Rapporten ger tre rekommendationer. Den första rekommendationen är att samla alla digitala lärresurser på ett ställe och att satsa på öppna lärresurser.

Det finns en lång rad olika satsningar på digitala lärresurser, såväl från staten som från andra aktörer. Men för att lärare och elever ska bli medvetna om att de finns och börja använda dem, krävs att de är lätta att hitta. Rapporten påpekar också att det finns en förvirring bland beslutsfattare och ansvariga myndighetspersoner kring vad öppna lärresurser egentligen är.

De lärresurser som utbildningsdepartementet bidragit till att utveckla är kostnadsfria, men de får inte utvecklas eller förändras av användarna och de kräver både inloggning och att man är verksam inom den franska skolan. Regeringen borde därför satsa helhjärtat på öppet innehåll, öppna licenser och fri tillgång till digitala lärresurser, i linje med EU:s handlingsplan Opening Up Education, konstaterar rapporten.

Rapportens andra rekommendation är att satsa på att öka lärarnas, elevernas och allmänhetens digitala kompetens och förståelse för samhällets digitala utveckling. En satsning på digitala körkort kan vara en del av detta, men det är minst lika viktigt att ge stöd åt hackathons och andra öppna aktiviteter som ger en ökad kunskap kring öppna lösningar och som lyfter fram förståelsen av tekniken och ”gör det själv”-perspektivet.

Det gäller att öka medvetenheten om värdet av öppna licenser och att främja användningen av dem i skolan. Samtidigt är det nödvändigt att öka användningen av it och digitala medier i skolan och att ge de typer av stöd som behövs. En tydligare digital inriktning på lärarutbildningen och krav på lärare att kunna använda dagens digitala möjligheter i sin undervisning skulle vara steg i rätt riktning, enligt rapporten.

Den tredje rekommendationen är att se på skolan med nya ögon och att börja tänka kring utbildning och undervisning utanför de traditionella ramarna. Internet och den digitala utvecklingen skapar helt nya förutsättningar för skolans verksamhet och det gäller att förstå och att kunna använda dem.

Mer forskning och ett bättre utnyttjande av det utvidgade kollegiet skulle kunna sätta fart på utvecklingen. Det behövs också en mer experimentell pedagogisk ansats i skolan, konstaterar rapporten. FabLab och det flippade klassrummet är exempel på intressanta didaktiska perspektiv som borde testas och undersökas på ett systematiskt sätt.

Den digitala utvecklingen går snabbt och är svår att förutse. Därför är det både nödvändigt att följa med i vad som händer globalt inom teknik och pedagogik och att praktiskt undersöka vad som kan fungera i skolan, säger rapporten. Här har det franska utbildningsdepartementet, den franska forskarvärlden och lärarna en stor och viktig uppgift.


Postat i kategorin Didaktik, Digital infrastruktur, Digital kompetens, Digitala lärresurser, Lärares lärande, Skolutveckling | Inga kommentarer »

Island satsar på det utvidgade kollegiet

Written by Stefan Pålsson on juli 25, 2014 – 14:15 -

I mars skrev jag ett inlägg om hur det utvidgade kollegiet växer och utvecklas i Sverige, såväl på som utanför nätet. Det rör sig om en informell och öppen kompetensutveckling och erfarenhetsdelning driven underifrån. Pedagoger hjälper varandra att hitta nya vägar i undervisningen, och alla lär av varandra. Kollegialt lärande och en effektiv spridning av nya didaktiska insikter blir allt viktigare i ett samhälle präglat av snabb förändring, där den digitala utvecklingen ständigt skapar nya möjligheter att undervisa och lära.

Island är ett land som har tagit fasta på detta. Här har utbildningsdepartementet, lärarutbildningarna i Reykjavik och Akureyri, Reykjaviks skolförvaltning, lärarfacken och isländska kommunförbundet gått samman i en gemensam och långsiktig satsning för att ge ett samlat stöd åt de initiativ som tas på gräsrotsnivå.

I oktober 2012 startade den femåriga satsningen Menntamiðja (Utbildningscentrum), som genomförs av forskare på lärarutbildningen i Reykjavik. Här finns sedan sex år tillbaka forskargruppen RANNUM som arbetar för att stärka forskning och utveckling kring it och lärande på Island.

Syftet med Menntamiðja är att hjälpa lärarna att samarbete och lära tillsammans och att koppla dem till andra som kan hjälpa dem att komma vidare, till exempel forskare, beslutsfattare eller organisationer och verksamheter. Satsningen drivs som ett aktionsforskningsprojekt, där man med hjälp av kvantitativa och kvalitativa metoder systematiskt undersöker hur praktikgemenskaperna fungerar och vad som behöver förändras och förbättras.

I likhet med många andra länder bedriver Island en aktiv politik för att anpassa samhället till globaliseringen och den digitala utvecklingen. Island är ett litet land med många utmaningar, och bankkollapsen 2008 gjorde knappast uppgiften enklare.

2008-2012 vägledde handlingsprogrammet Netríkið Ísland (Iceland the e-Nation) beslutsfattarnas arbete. Den nuvarande handlingsplanen, som kom i slutet av förra året, bär namnet e-Power Expansion – create, connect, participate, och gäller till och med 2016. 2011 tog regeringen fram en långsiktig strategi för Islands utveckling fram till 2020.

I dessa strategier och handlingsplaner betonas att det krävs en aktiv demokrati, ett livskraftigt utbildningssystem och ett starkt näringsliv för att landet ska kunna överleva. Inom samtliga tre områden är det därför nödvändigt att digitaliseringens möjligheter utnyttjas och tas tillvara. Island 2020 lyfter fram att skolan har en nyckelroll, eftersom den avgör invånarnas och hela samhällets förmåga att hantera de snabba förändringar som pågår.

Menntamiðja är en viktig pusselbit i det här sammanhanget. Webbplatsen är en knutpunkt som både samlar de gemensamma läraktiviteter som pågår runt om på Island och förmedlar aktuell forskning och relevanta nyheter. Just nu pågår informell kompetensutveckling inom sju olika områden, och vart och ett har ett eget ”torg” som kan nås via Menntamiðja. Varje torg fungerar som en lokal knutpunkt som samlar aktuell och relevant information. Torgen använder Facebook-grupper för diskussioner och samtal, och det arrangeras regelbundet okonferenser och andra sociala aktiviteter utanför nätet.

Heimspekitorg vänder sig till filosofilärare, Náttúrutorg tar upp no-undervisning, Sérkennslutorg handlar om specialundervisning och Starfsmenntatorg är till för yrkeslärare. Stærðfræðitorg är en gemenskap för matematiklärare, Tungumálatorg samlar språklärare och UT-Torg tar upp allt som rör it i undervisning och lärare.

De olika praktikgemenskaperna har sina egna forum, men samtidigt är verksamheten öppen att följa för alla andra som är intresserade. Torgen är alltså inte några slutna rum, utan kan samverka och lära av varandra.

Precis som här i Sverige arrangeras regelbundet skolchatt inom olika ämnen och teman på Twitter. Alla som använder hashtaggen #menntaspjall kan följa och delta i samtalet, som äger rum på söndagar mellan 11 och 12. Samtal och diskussioner arkiveras på Menntamiðja.

I ett paper som presenterades på konferensen EDEN 2013 i Oslo, beskrev sex forskare det pågående arbetet med Menntamiðja och det utvidgade kollegiet bland lärare på Island. De konstaterade att mycket ser lovande ut när det gäller samarbete och kunskapsdelning, såväl på som utanför nätet.

Den fortsatta forskningen kan förhoppningsvis peka på vad som behövs för att den här typen av informell kompetensutveckling ska fungera så bra som möjligt. Det handlar om att lägga en god grund för det fortsatta förändrings- och utvecklingsarbetet i den isländska skolan.


Postat i kategorin Gemensamt lärande, Lärares lärande, Skolutveckling | Inga kommentarer »

Öppna kurser och läromedel skapas gemensamt

Written by Stefan Pålsson on juni 18, 2014 – 15:35 -

I mars skrev jag om hur det utvidgade kollegiet vuxit fram i Sverige under de allra senaste åren, såväl på som utanför nätet. Här kan pedagoger ge uttryck för och ta del av olika perspektiv på undervisning och lärande och gemensamt vidga perspektiven.

Tillsammans med kollegor och andra intresserade från hela landet kan man utforska nya sätt att hantera yrkeslivets möjligheter och utmaningar. Det handlar om ett pågående utvecklingsarbete och ett informellt lärande som sker underifrån, med utgångspunkt i vardagens konkreta erfarenheter.

Nyligen startade EDOOC – ett initiativ för pedagogers öppna och kollaborativa lärande på nätet – av Micke Kring, it-pedagog på Årstaskolan i Stockholm. Tanken är att skapa rum för kurser som utvecklas och drivs av pedagoger och att bidra till fortsatt diskussion och nätverkande.

EDOOC är en slags MOOC som bygger vidare på konnektivismens grundidéer och drar nytta av digitala medier och deltagarkultur för att underlätta kunskapsdelning och gemensamt   lärande. Till varje kurs finns ett slutet diskussionsforum där kursledare och kursdeltagare kan diskutera och ställa frågor kring aktuella problemställningar. Kursledare har även ett eget diskussionsforum. I Caféet kan alla småprata om vad som helst.

I avdelningen Community, kan kursdeltagarna bland annat följa sin egen och andras utveckling i de olika kurserna. I likhet med bland annat Digitala skollyftet och Cities of Learning använder EDOOC digitala badges för att dokumentera och verifiera lärande och andra prestationer. Badges fungerar som ett informellt komplement till formella kvalifikationer som högskolepoäng och kursintyg.

Varje kurs har tydligt uppställda mål, och när de har uppnåtts får deltagaren en badge som visar detta. Det finns också badges som dokumenterar samspel och deltagande i EDOOC. I båda fallen är tanken att man ska ”levla upp”, det vill säga utveckla sitt deltagande och sitt lärande, och förtjäna nya badges.

I skrivande stund finns två kurser: En om grunderna i WordPress och en grundkurs i teknik och standarder som ligger till grund för Internet.

Efter sommaren kommer Wikimedia Sverige att arrangera en MOOC som visar hur man skapar och driver en MOOC i Wikiversity, Wikimedias plattform för öppna kurser och fritt undervisningsmaterial. Även här kommer man att använda digitala badges.

Wikimedia Sverige har också ett annat projekt på gång: öppna läromedel för grundskolan och gymnasiet. Här används plattformen Wikibooks, där vem som helst kan skapa och tillgängliggöra läroböcker och handledningar i wikiformat. Syftet är att göra det möjligt att tillsammans ta fram flexibla och dynamiska läromedel som ständigt kan utvecklas och förbättras. Delar av olika läromedel kan också kombineras efter behov och sparas som en undersida eller fil.

Än så länge befinner sig det här projektet bara i startgroparna. Hur det går framöver beror på intresse och behov hos landets pedagoger. Det gäller förstås även för EDOOC.

Det utvidgade kollegiet gör det möjligt för pedagogens professionella röst att bli mer tydlig, både för dem själva och för övriga samhället. Detta kan i sin tur skapa förutsättningar för ett förändrat offentligt samtal om skola, kunskap, undervisning och lärande. Det öppnar också för en skolutveckling med utgångspunkt i professionens kunskaper, behov och erfarenheter. Gemensamt skapade informella kurser, dokumentationssystem och läromedel är tre aktuella exempel på vilka uttryck det kan ta sig.


Postat i kategorin Digitala lärresurser, Gemensamt lärande, Informellt lärande, Lärares lärande | 2 kommentarer »

Är nya lärare tillräckligt digitalt kompetenta?

Written by Stefan Pålsson on maj 23, 2014 – 15:24 -

Utvecklar norska lärarstuderande den yrkesmässiga digitala kompetens som de behöver i sitt arbete? Tar lärarutbildningarna upp detta i tillräcklig grad? Vad behöver förbättras? Vilka resurser finns för att möjliggöra det idag? Detta analyserar Senter for IKT i utdanningen i rapporten Profesjonsfaglig digital kompetanse og erfaringer med IKT i lærerutdanningen, som presenterades igår.

Redan för ett år sedan visade det oberoende forskningsinstitutet NIFU att det återstår en hel del att göra. I rapporten IKT i lærerutdanningen? På vei mot en profesjonsfaglig digital kompetanse konstateras att satsningarna på it i lärarutbildningen i regel drivs av eldsjälar, att de är svagt förankrade hos ledningen och att det saknas ett övergripande perspektiv.

Kort sagt ses digital kompetens inte som ett viktigt kunskapsområde för de blivande lärarna och lärarutbildarna saknar i stor utsträckning själva de kunskaper som krävs för att en förändring ska bli möjlig. Så är alltså läget, trots att både Kunnskapsløftet, den genomgripande skolreformen som trädde i kraft 2006, och den nya grundskollärarutbildningen från 2010 lyfter fram digital kompetens som en av de grundläggande färdigheter som lärare och elever behöver utveckla för att klara sig i arbetslivet och i samhället.

Förra årets Horizon-report om den norska skolan visade att varken blivande eller yrkesverksamma lärare ges tillräckliga formella möjligheter att lära sig integrera digitala medier i sin undervisning. Den pekade också på att behovet av detta inte lyfts inte fram särskilt tydligt i den nationella skolpolitiken eller i den allmänna debatten. Kanske förändras det när Ludvigsen-utvalget, som på uppdrag av Kunnskapsdepartementet utreder i vilken grad skolan ger barnen möjlighet att utveckla de kompetenser samhällsutvecklingen kräver, levererar sin slutrapport före sommaren nästa år.

Senter for IKT i utdanningen knyter i början av sin rapport an till EU:s undersökning ESSIE, som kom i september förra året. I den framgår det tydligt att Norge, precis som Sverige och Finland, hör till de länder som har god tillgång till datorer på sina skolor. I likhet med sina grannländer ligger de dock bara kring genomsnittet när det kommer till den vardagliga pedagogiska användningen.

Rapporten om lärarnas yrkesmässiga digitala kompetens bygger på en kvantitativ undersökning som genomfördes i vintras bland lärare som varit yrkesverksamma i högst två år. I rapporten konstateras att lärarna överlag är positiva till att använda it i undervisningen, men att de också ser utmaningar, till exempel när det gäller att leda eleverna och upprätthålla ordningen i klassrummet. Att kunna klara av det är särskilt viktigt när digitala medier börjar bli en del av det dagliga  arbetet. Men de flesta menar ändå att de klarar av det. Detsamma gäller förmågan att möta vardagens krav på digital kompetens. Ett avgörande skäl till detta är sannolikt att de själva överlag menar att de ligger över genomsnittet när det gäller allmänna it-kunskaper.

Trots att de flesta tycker att det fungerar, menar åtta av tio lärare att de behöver utveckla eller förnya sin digitala kompetens. Skälet till detta är inte att arbetsgivaren, kollegor eller elever trycker på, utan att det själva vill det, av personliga eller yrkesmässiga skäl. De allra flesta anser också att lärarutbildningen inte lärde dem att använda digitala medier i sin undervisning i någon högre utsträckning. Det har de i hög grad fått göra själva, på grund av eget intresse.

Rapporten understryker att lärarutbildningarna bör lägga större vikt på användningen av digitala medier i ämnesundervisningen och på it-didaktiska frågor. De blivande lärarna har den inre motivation som behövs och de har också den rent praktiska förmåga att använda it som krävs. Det är också nödvändigt att förmågan att använda digitala medier i undervisning och lärande betonas tydligare i läroplanen. Dessutom behövs det fler digitala läromedel och lärresurser som kan användas i de olika ämnena såväl som ämnesöverskridande. Detta förutsätter politiska beslut på nationell nivå.

I rapporten påpekas att de nya lärarna klarar av att möta de krav på digital kompetens som de möter i arbetslivet, men att de känner ett behov av att lära sig mer. De upplever en reell nytta med att kunna använda it på ett didaktiskt genomtänkt sätt och med passande lärresurser, och detta måste lärarutbildningarna ta fasta på.

Rapporten lyfter fram några områden som det är särskilt viktigt att lärarutbildningarna börjar arbeta med:

  • Digital omdömesförmåga när det gäller källkritik, upphovsrätt och integritet, i och utanför skolan. Här kan bland annat lärresursen Du bestemmer, som Datatilsynet, Senter for IKT i utdanningen, og Teknologirådet tagit fram tillsammans, komma till nytta.
  • Använd de digitala möjligheter som redan finns på skolan i större utsträckning. Hit hör interaktiva whiteboards, som kan användas på betydligt fler sätt än som en digital svart tavla i katederundervisningen. Ipads och andra plattor kan också komma till nytta på nya och spännade sätt. Satsningen Nettbrettstafetten, som drivs av Senter for IKT i utdanningen, syftar till att få fart på den utvecklingen.
  • Knyt it-användningen tydligare till ämnen och ämesdidaktik. Se till att de lärarstuderande praktiserar på skolor som har en utvecklad och varierad it-användning i undervisningen och där lärarna kan ge det stöd som behövs för att utveckla den yrkesmässiga digitala kompetensen. Här kan IKT i praksis, en plattform som Senter for IKT i utdanningen nyligen startade för att göra det lättare för lärare att dela undervisningsidéer, vara till stor nytta.
  • Lägg större vikt vid hur lärarroll och klassledning bäst bedrivs när digitala medier och digitala lärmiljöer blir allt viktigare i undervisningen. Här finns det stöd att hämta i Veileder for klasseledelse i teknologirike omgivelser, som Senter for IKT i utdanningen gav ut förra året.

Rapporten avslutar med att slå fast att Senter for IKT i utdanningen arbetar för att skolorna verkligen ska dra nytta av de möjligheter som den digitala utvecklingen skapar, så att barn och ungdomar lär sig att hantera det samhälle och den verklighet som de ska leva resten av sina liv i. Det förutsätter att de norska lärarutbildningarna lägger större vikt vid detta, så att de blivande lärarna utvecklar den digitala kompetens som de behöver i sin yrkesliv och i sin vardag framöver.


Postat i kategorin Digital kompetens, Digitala lärresurser, Lärares lärande, Lärarrollen, Skolutveckling | Inga kommentarer »
RSS