I slutet av februari skrev jag ett inlägg om Del og bruk, ett norskt nätverk för alla som är intresserade av sociala medier, utbildning, undervisning och lärande. Vid det tillfället, dÃ¥ d&b bara hade funnits i nÃ¥gon vecka, omfattade nätverket 181 medlemmar. Nu, drygt tre mÃ¥nader senare, har man drygt tio gÃ¥nger sÃ¥ mÃ¥nga medlemmar – 1825 personer – och det sjuder av aktivitet! Medlemmarna kommer inte enbart frÃ¥n Norge, utan en hel del svenskar finns ocksÃ¥ pÃ¥ plats för att dela, lära och dra nytta av erfarenheterna .

Det här nätverket kan drivas på ett enkelt och smärtfritt sätt tack vare Ning, en tjänst för socialt nätverksbyggande som har funnits i två år, vuxit snabbt, och numera har miljontals användare varje månad. Ning är en plattform som rymmer mängder med uttrycksmöjligheter. Förutom att diskutera, är det till exempel möjligt att blogga och man kan infoga rss-flöden från bloggar och andra webbplatser samt samlingar från sociala bokmärkestjänster.

Självklart finns det en hel del svenska nätverk på Ning som lärare, skolbibliotekarier, skolledare, beslutsfattare och andra som är intresserade av digital skolutveckling kan ha nytta och glädje av. Ett exempel är Dela, som nyligen skapades av gymnasieläraren Niklas Karlsson i Vänersborg, och är ett fristående systernätverk till norska del og bruk. Även här är tanken att alla som är intresserade ska kunna delta i kunskapsutbytet och på så vis föra skolutvecklingen framåt. Just nu har Dela 83 medlemmar, och samtal och diskussioner börjar efterhand ta fart.

Kompetensutveckling kring sociala medier är ett viktigt syfte med de svenska nätverk på Ning som är inriktade mot lärande och biblioteksverksamhet, och konceptet 23 saker, som ursprungligen utvecklades av Public Library of Charlotte & Mecklenburg County i USA, är en viktig inspirationskälla. Nu behöver det ju inte nödvändigtvis handla om just 23 saker, precis som Åsa Kronkvist påpekar i sin koncisa introduktion. Det viktiga är att användarna delar med sig av sina erfarenheter från olika håll, och genom praktisk användning lär sig hur sociala medier och tjänster kan utveckla och förändra det dagliga arbetet.

Stockholms stadsbibliotek och Regionbibliotek Stockholm drev under förra Ã¥ret varsitt nätverk pÃ¥ Ning – 23 saker respektive 23 saker i Stockholms län. Men aktiviteten fortsätter, nya medlemmar tillkommer och kunskapsdelningen lever vidare.

Ning kan även användas som ett sätt att samla information från en mängd spridda källor inom ett givet område. BiblFeed, som skapats av Åke Nygren, är ett exempel på detta. Här försöker man med gemensamma ansträngningar samla hela det digitala bibliotekssverige i en gemensam livsström, så att det blir enkelt att följa med i vad som händer och att delta i den ständigt pågående konversationen.

Detta är bara några exempel på vad som pågår inom den svenska skol- och biblioteksvärlden på Ning.  Tipsa gärna om fler i kommentarsfältet!

Umeå kommun satsar sedan några år tillbaka på att utveckla gymnasieskolan i en digital riktning som är i takt med samhällsutvecklingen. Och nu börjar man så smått se resultat. Det finns en tydlig positiv effekt bland eleverna och lärarna ersätter förmedlingspedagogiken med mer utvecklande arbetssätt och undervisningsmetoder.

Igår pratade jag med Anna Cederblad och Johan Wahlström som båda arbetar på Learning Lab, en pedagogisk utvecklingsresurs och stödfunktion inom pedagogisk IT-användning för de kommunala gymnasierna i Umeå.

- Det finns en uttalad politisk vilja att utveckla och förändra undervisningen med teknikens hjälp, berättar Anna Cederblad. Infrastrukturen kom först och därefter har vi steg för steg börjat arbeta med att göra IT-användningen till en naturlig och integrerad del av den dagliga undervisningen.

Samtliga gymnasielärare har sedan tre år tillbaka en egen laptop, och nu börjar man även satsa på en dator per elev. I höstas fick samtliga 1 500 elever som började ettan varsin dator. Det uttalade målet är att alla som går på gymnasiet ska ha en egen dator inom tre år. Snart är det dags att dra igång en liknande satsning på grundskolan, och där kommer år sju till nio att vara först ut.

- Vi har använt Fronter som lärplattform i drygt två år och det fungerar bra, säger Johan Wahlström. Det är enkelt för lärarna att kommunicera med varandra och med eleverna. Här kan eleverna lämna in sina uppgifter och snabbt få respons. Och all viktig information finns alltid snabbt tillgänglig.

För lite mer än ett år sedan började Umeå kommun arbeta med PIM för att se till att lärarna verkligen lär sig att hantera teknikens möjligheter. Kommunen satsar också på Lärarlyftet och en forskarskola som ska resultera i ett antal lic.-tjänster på gymnasiet.

- IT i undervisningen innebär inte distansundervisning eller att eleverna ska sköta allt på egen hand, påpekar Anna Cederblad. Läraren spelar en viktigare roll än någonsin! Men för att kunna klara av detta behövs en rad kunskaper och färdigheter som ständigt måste förnyas och vidareutvecklas. Ett problembaserat och undersökande lärande blir allt viktigare, liksom förmågan att arbeta tillsammans och att kunna dra nytta av varandras kunskaper och perspektiv. Detta ställer förstås nya krav.

Många lärare har fått en nytändning av IT-satsningen och en spännande utvecklingsprocess har dragit igång. Det kräver förstås att skolledarna tar sitt ansvar och både följer upp och ger det stöd som behövs. IT-användningen kan lätt falla in i gamla hjulspår och reduceras till ordbehandling och enkel informationssökning. För att undvika detta är det nödvändigt att väcka liv i det pedagogiska samtalet.

Det är viktigt att börja diskutera hur undervisningen bör bedrivas för att eleverna ska kunna utveckla de kompetenser de behöver. Och det är avgörande att lärarna arbetar i team där man både kan dra nytta av varandra och av andra yrkesgrupper som är verksamma i skolan, inte minst bibliotekarierna. Genom att arbeta tillsammans kan lärare och bibliotekarier hjälpa eleverna att förbättra sin digitala kompetens och skapa goda förutsättningar för ett livslångt lärande.

I Norge har lärare och bibliotekarier på egen hand startat ett socialt nätverk för att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter när det gäller IT och lärande, digital kompetens och sociala medier i undervisningen: communityn Del och bruk, som två månader efter starten har 1056 medlemmar.

- Jag tror att Multimediabyrån skulle kunna spela en liknande uppgift här i Sverige, säger Anna Cederblad. Men då måste man utvecklas mer i riktning mot en community. Det behövs en nationell insats som dammsuger och samlar alla guldkorn som finns ute i landet. Mycket av det goda arbete som görs ute i landet når tyvärr aldrig någon större spridning. Detta måste vi ändra på för att få fart på utvecklingen!

Dagens skola är en produkt av industrisamhället, men det innebär inte att den måste bli omodern när samhällsutvecklingen tar nya vägar. Däremot krävs det att innehåll, form och mål håller någorlunda jämna steg med resten av samhället, så att eleverna lär sig det de behöver.

- Eleverna ska lära sig hur man lär sig, understryker Johan Wahlström. Annars blir det svårt för dem att följa med i samhällets ständiga förändringar. De måste helt enkelt kunna ta till sig och omsätta kunskap, såväl i tryckt som digital form, och de behöver hela tiden kunna lära om och lära nytt. Detta är en nyckeluppgift för skolan och en rejäl utmaning för lärarna som vi helt enkelt måste ta på allvar.

Howard Rheingold är en amerikansk journalist och samhällsanalytiker som brukar vara väldigt bra på att ligga rätt i tiden, och gärna en aning före. Redan 1993 kom han med boken The Virtual Community, där han beskrev framväxten av nya sociala medier och hur de förändrar vårt sätt att umgås och kommunicera. Där pekade han också på hur de nya kommunikationsmöjligheterna skapar nya vägar för opinionsbildning, samarbete och politisk handling, något som han vidareutvecklade i boken Smart Mobs för sex år sedan.

Under de senaste åren har Rheingold undervisat på universitet som Berkeley och Stanford om sociala medier och hur de påverkar samhället och samhällslivet. Vid de tillfällena har han förstås dragit nytta av bland annat bloggar, wikier, sociala bokmärken och RSS  i sin undervisning.

Härom veckan lanserade han Social Media Classroom, en lärplattform som är centrerad kring sociala medier och som bygger på innehållshanteringssystemet Drupal.  Syftet är att göra det enklare för alla som är intresserade att börja undervisa på ett mer samarbetsinriktat och interaktivt sätt över webben. Och alltihop är gratis!

Det handlar om öppen källkod, vilket innebär att programmeringskunniga kan utveckla och förbättra koden och funktionaliteten. Om det finns intresse, är det också möjligt att översätta gränssnittet till andra språk.

Snart kommer Social Media Classroom även att finns tillgänglig som tjänst på nätet. Då blir det förstås ännu enklare att komma igång, eftersom det varken krävs tillgång till egen webbserver eller förmåga att installera och konfigurera programvaran.

En annan viktig tanke med Social Media Classroom är att skapa en praktikgemenskap (community of practice) kring plattformen – Social Media Collaboratory (”Colab”). Här är alla pedagoger och pedagogiskt intresserade hjärtligt välkomna att delta i diskussioner, tankeutbyte och gemensamt lärande!

Än är det förstås alldeles för tidigt att säga om vi har fått en värdig utmanare till Moodle, men nu finns det åtminstone fler alternativ för kommuner och skolor att hålla ögonen på!