Danmark har ända sedan mitten av 90-talet arbetat för att integrera IT i undervisningen på folkeskolen och gymnasiet, men det har inte gått så snabbt som man hoppats på. Förändringar tar, som bekant, ofta längre tid än vad man räknat med, och kräver både tålamod och målinriktade satsningar.

I februari nämnde jag några forsknings- och utvecklingsprojekt som är på gång, och idag meddelade Undervisningsministeriet att en ny nationell IT-strategi för folkeskolen kommer att lanseras senare i år. Men redan nu lanseras tre initiativ på drygt elva miljoner danska kroner som en liten uppvärmning inför det som komma skall.

Det ena utvecklingsinitiativet handlar om digitala lärresurser som vänder sig till lärarna, och har till uppgift att öka deras förmåga att dra nytta av teknik- och mediautvecklingen i sin undervisningen. I höst är det dags för nya kursmål i ämnesundervisningen, det som på danska kallas Fælles Mål, och här pekar man tydligt ut vilka digitala färdigheter och kunskaper som eleverna förväntas utveckla i de olika ämnena. Men för att detta ska kunna förverkligas, är det förstås nödvändigt att lärarna tränar och reflekterar kring det som de behöver kunna. Det hela är gratis och kan användas av lärarna på egen hand eller för kompetensutveckling i organiserad form ute i kommunerna.

Läxhjälp online är det andra initiativet, och här handlar det om interaktiva lärresurser, animationer och videofilmer som ska öka förståelsen av viktiga frågor och problemställningar i olika ämnen. Tanken är både att materialet ska fungera som stöd för eleverna när de gör sina uppgifter hemma, och som ett sätt att differentiera undervisningen i klassen.

Det tredje initiativet gÃ¥r ut pÃ¥ att uppgradera EMU – Danmarks undervisningsplatform, som bland annat rymmer Materialeplatformen. Här handlar det dels om att skapa ett mer lättanvänt gränsnitt, och dels om att satsa pÃ¥ sociala medier och användarskapat innehÃ¥ll. Plattformen ska helt enkelt bli mer i takt med tiden och bättre svara mot lärares och elevers behov.

För att IT-användningen ska komma igång på allvar, gäller det alltså att förstå teknikens och de nya mediernas möjligheter och att kunna dra nytta av dem på ett kreativt sätt i undervisningen.

IgÃ¥r publicerade Undervisningsministeriet en artikel om hur lärarna pÃ¥ Hornbæk Skole arbetar med mobiltelefon och sociala medier i undervisningen – ett konkret exempel pÃ¥ hur man kan gÃ¥ tillväga i praktiken. Och som av en händelse lanserade IT- og Telestyrelsen idag en liten skrift pÃ¥ drygt 40 sidor i pdf-format, riktad till lärare som vill komma igÃ¥ng med mobilt lärande: Vejledning om mobil e-læring introduktion til mobil e-læring. Den är framtagen av eVidencenter, ett forsknings- och utvecklingscenter i jylländska Viby, som har till uppgift att utveckla den pedagogiska IT-användningen inom olika samhällsomrÃ¥den, bland annat i skolan.

Skriften ger en kort och koncis introduktion av de mobila möjligheterna, samtidigt som man resonerar klart och tydligt kring vad man bör tänka på in pedagogiskt och didaktiskt hänseende för att det hela verkligen ska fungera. Bland annat  poängteras att mobiltelefonen kommer bäst till nytta i situationer där eleverna ska arbeta självständigt för att lösa konkreta  problem, och där det gäller att kunna samarbeta för att samla in och analysera den information som krävs.

I skriften lyfter man ocksÃ¥ fram att IT och digitala medier är en kulturteknik – ett sätt att kommunicera, orientera sig och förstÃ¥ omvärlden – som numera är lika viktig som att kunna läsa, skriva och räkna. Därför är det förstÃ¥s avgörande att undervisningen i skolan följer med i samhällsutvecklingen, och lÃ¥ter eleverna utveckla de kompetenser som är nödvändiga.

Mats Larsnäs är IT-pedagog på Smedingeskolan i Kungsbacka, där man undervisar år 6-9. Under de senaste åren har han intresserat sig mycket för hur mobiler och mobilt lärande kan bli en integrerad del av skoldagen. På konferensen Framtidens lärande i Nacka gav Mats i onsdags en kortfattad presentation av hur han och hans kolleger har gått tillväga för att förverkliga sina idéer.

- Härom året deltog vi i det nordiska forskningsprojektet Mobile Learning Environments, berättar Mats Larsnäs. Här var syftet att undersöka vad som krävs för att att skapa ett mobilt lärande som utvecklar barns och ungdomars förståelse och lärande.  I projektet utvecklades bland annat mobila spel som drog nytta av GPS och andra avancerade funktioner. När det avslutades ville vi gärna arbeta vidare med mobilt lärande. Tanken var dock att prova en enklare modell, som det går snabbt att komma igång med.

Valet föll på Mobile Study, en java- och bluetoothbaserad plattform som är fritt tillgänglig och som det går snabbt att komma igång med. Den tekniska tröskeln är låg och det är enkelt att skapa mobila frågesporter som kan göra undervisningen mer konkret och engagerande.

Mobiltelefoner är en naturlig del av de flesta ungdomars vardag. Istället för att förbjuda dem och insistera på traditionell klassrumsundervisning, vill Mats Larsnäs och hans kolleger överskrida de invanda ramarna och försöka upptäcka nya möjligheter. Eleverna kan till exempel bege sig ut i verkligheten och lösa uppgifter som är baserade på omgivningen runt omkring dem.

- Eleverna arbetar i grupp för att lösa uppgifterna, säger Mats Larsnäs. Vi har använt plattformen i samhällskunskap, matematik, spanska och engelska, men det finns egentligen inga gränser.

Det handlar om att lösa uppgifter med flera alternativ och att välja rätt svar. Men det viktigaste är inte att svara rätt, utan att tillsammans resonera, diskutera och lösa uppgiften. Och det är viktigt att uppgifterna är fast förankrade i verkligheten, så att eleverna lätt ser nyttan med sina kunskaper.

Eleverna dokumenterar själva sin gemensamma lärprocess i gruppen genom att göra videoinspelningar på sina mobiler. De laddas sedan upp på nätet, så att läraren kan titta på dem och bedöma hur eleverna har tänkt.

- Det handlar inte bara om att läraren ska skapa uppgifter för eleverna, påpekar Mats Larsnäs. Eleverna kan också få till uppgift att skapa problem som de andra eleverna ska lösa. Och det är förstås ett utmärkt sätt att att börja reflektera och att utveckla både sin egen och andras förståelse!

Mobile Study har varit ett enkelt sätt att komma igång på allvar med mobilt lärande för lärare och elever på Smedingeskolan. Och erfarenheterna är så goda att Malmö högskola har börjat arbeta på det här sättet som ett moment i lärarutbildningen.

Mats Larsnäs är en flitig användare av sociala medier, både för sin omvärldsbevakning och för att knyta kontakter med andra lärare för att diskutera undervisningsidéer och perspektiv. På Twitter heter han larmats och på Delicious delar han med sig av länkar under identiteten larmat. Diskussionerna på communities som IKT i skolan och Dela, en nystartad svensk version av norska Del og bruk, är också viktiga delar av hans nätverksarbete.

Ta kontakt, dra nytta av erfarenheterna, dela med dig av egna tankar Рoch f̦r utvecklingen vidare!

Man hör ofta att barn och ungdomar borde vara ute och röra på sig istället för att sitta inne och spela datorspel. Men det gäller att inte glömma att båda aktiviteterna faktiskt är nyttiga och har ett värde för den personliga utvecklingen. Datorspelen tränar bland annat den spatiala förmågan och konsten att samarbeta och lösa problem, medan de fysiska aktiviteterna tränar motoriken och är viktiga för kroppen och det fysiska välbefinnandet. Detta poängterades nyligen av Elza Dunkels när hon diskuterade barns lekar och aktiviteter med Kerstin Andersson från Friluftsfrämjandet i morgonsoffan hos TV4.

Dessutom bör man förstås komma ihåg att det ena inte behöver utesluta det andra. Danska dagstidningen Sjællandske nämner idag projektet Det virtuelle landskab som drivs av Konsortiet for Fremtidens Idræts- og Legelandskaber och Gerlev Idrætshøjskole. Det hela går ut på att skapa en utvecklingsplattform som inspirerar till lek och rörelse ute i naturen, vilket bland annat innebär att man tar fram mobila datorspel som spelas ute i naturen. Spelen kombinerar lek och rörelse med praktisk problemlösning och tillämpning av teoretiska kunskaper och kan därför komma till god användning i skolans undervisning.

Efter sommaren kommer konsortiet att erbjuda kurser för lärare, fritidspedagoger och de som arbetar inom skolhälsovården, så att de lär sig att dra nytta av teknikutvecklingen i sitt arbete.

Det pågår även satsningar i Sverige, bland annat inom ramen för forsknings- och utvecklingsprojektet Ung Kommunikation. Tillsammans med forskningscentret CeLeKT och Mapping Växjö, som är ett samarbete mellan Nätverket SIP och två lokala orienteringsklubbar, utvecklar man mobila lärmiljöer i form av datorspel. Syftet är att öka barns och ungdomars intresse för fysiska aktiviteter samtidigt som de lär sig att utföra beräkningar, att läsa kartan och att samarbeta med varandra. Datorspelet Skattjakt är ett bra exempel!

Efter sommaren kommer jag att återkomma med en artikel som tar upp en del om vad som är på gång inom det här intressanta området. Tips välkomnas!

Upplevelsebaserat lärande och problemlösning med hjälp av datorspel kan göra det enklare att se mönster och sammanhang, och skapar därmed goda förutsättningar för en djupare förståelse av komplexa frågor och problemställningar. Det handlar om något som på engelska kallas pervasive learning, det vill säga konkreta och motiverande lärsituationer som är förankrade i vardagen och där samarbetet spelar en viktig roll. Ofta är det frågan om spel för datorer, mobiltelefoner och handdatorer som adderar ett virtuellt lager till den faktiska verkligheten.

Math X – The Search for Ancient Wisdom är en svensk satsning inom det här omrÃ¥det som ingÃ¥r i det nordiska utvecklingsprojektet Mobile Learning Environments. MÃ¥let är att ta fram ett mobilt datorspel som högstadie- och gymnasieelever kan använda i skolans matematikundervisning.

Trots att matematiken hör till de traditionella baskompetenserna, är det många som har svårt att ta till sig ämnet och att se sambandet mellan uträkningarna och det som sker ute i verkligheten. Därför är det förstås viktigt att kunna visa matematikens betydelse på ett sätt som verkligen kan motivera eleverna och som drar nytta av den teknik som de använder i vardagen.

Spelet går ut på att hitta lösningarna på olika matematiska problem som ursprungligen formulerades av Pytagoras, Heron och Isaac Newton, och svårighetsgraden ökar allt eftersom spelet fortskrider. Själva poängen med spelet är att eleverna ska lämna klassrummet och ge sig ut i verkligheten för att utföra uppgifter som hjälper dem att lösa problemen.

Genom att utföra verklighetsanknutna mätningar, beräkningar och konstruktioner, blir det bÃ¥de enklare att se värdet med matematiken och att förstÃ¥ hur man ska gÃ¥ till väga för att lösa den här typen av matematiska problem. Det handlar om ett slags ”learning by doing” som pÃ¥minner om det erfarenhetsbaserade lärande som sker ute i arbetslivet.

För det mesta anses det självklart att eleverna ska stänga av mobilen när det är dags för undervisning. Men är det verkligen en bra idé? Mobilen är för mÃ¥nga ungdomar en viktig ingrediens i tillvaron, bÃ¥de när det gäller att kommunicera med andra och att dokumentera vad som händer och sker. Den kan användas till det mesta, i stort sett överallt – utom just i skolan.

Steinar Westrheim, lärarutbildare och doktorand på Høgskolen Stord/Haugesund, forskar kring vad mobiltelefonen betyder för dagens ungdomar och vad detta i sin tur innebär för undervisning och lärande. Henri Bergson och andra filosofers tankar kring Homo Faber, redskapsmänniskan, är en viktig utgångspunkt. Utan vår användning av olika artefakter, sedan stenåldern och framåt, skulle vi helt enkelt inte vara det som vi är idag. Våra redskap och verktyg fungerar som förlängningar av våra sinnen och låter oss göra sådant som kroppen inte klarar av.

Den österrikisk-brittiske filosofen Karl Popper menade att redskapsanvändningen är karaktäristisk för människan och att de tekniska förändringarna samspelar med vår sinnliga och intellektuella utveckling. Enligt Popper handlar det om en exosomatisk evolution, det vill säga en utveckling av människans förmågor som äger rum utanför kroppen. Papper och penna, media och bibliotek kan alltså betraktas som en exosomatisk utveckling av minne och tankeverksamhet. Westrheim pekar på att även IT bör räknas hit.

Istället för att främst se mobilen som ett problem i skolan, menar Westrheim att den borde betraktas som en intressant möjlighet. Den är inte bara en teknisk pryl, utan även ett ”funktionellt organ” utanför kroppen som sannolikt kan spela en viktig roll för sÃ¥väl identitetsskapandet som för kunskapsutvecklingen. Dessutom är ju dagens mobiler väldigt avancerade och har en mängd olika funktioner. Samtidigt är det viktigt att komma ihÃ¥g att all teknik bÃ¥de har positiva och negativa konsekvenser.

Den empiriska forskningen spelar förstås en avgörande roll i avhandlingsprojektet. Det är viktigt att ta reda på hur mobilen påverkar beteende och tänkande, hur riskbilden ser ut och hur det är möjligt att dra nytta av teknikens styrkor i undervisning och lärande.

Just nu är Westrheim hos en niondeklass i Haugesund och undersöker hur mobilen kan komma till konkret nytta i undervisningen. Under tre veckor observerar han hur eleverna använder sina mobiler, hur de förhåller sig till tekniken och hur användningen påverkar deras arbetssätt och deras lärande. Eleverna lyfter själva fram att mobilen kan fungera som ett viktigt stöd för minnet. De kan till exempel ta en bild om läraren skriver något viktigt på tavlan eller spela in det som läraren säger.

Kommer mobilen till pedagogisk nytta i svenska skolor? Hur påverkar detta elevernas lärande och verksamheten i klassrummet?