I slutet av januari gav OECD ut boken Trends Shaping Education 2013, som ger en lättläst presentation av viktiga globala utvecklingsprocesser som påverkar skola och utbildning. Syftet är att ge beslutsfattare, skolledare, lärare, föräldrar och alla andra intresserade en översiktlig bild av hur världen förändras, och att stimulera till tankar och diskussioner om vad detta kan betyda för den fortsatta utvecklingen.

De senaste åren har flera internationella rapporter pekat på behovet av en bredare utbildnings- och skoldebatt, som tar sig an de pågående samhällsförändringarna. Horizon Report, K-12 Edition lyfte fram detta 2010, och konstaterade då att det nuvarande skolsystemet inte kan hantera de nya förutsättningar som skapas. Därför behövs det både mer forskning, fler experiment med nya sätt att undervisa och en mer djupgående offentlig debatt för att vi tillsammans ska kunna hitta nya vägar. Detsamma konstateras i Connected Minds, den avslutande rapporten i OECD:s projekt New Millennium Learners, som gavs ut förra sommaren. Ingen kan med säkerhet säga hur framtiden ser ut. Därför är det nödvändigt att det sker en öppen och konstruktiv dialog kring skolan och samhället som fäster blicken på dagens villkor.

OECD har gett ut Trends Shaping Education vid två tidigare tillfällen, 2008 och 2010. I årets upplaga fokuserar man, precis som tidigare, på OECD-länderna, men tar även med de snabbväxande BRIC-länderna och andra länder som får en växande betydelse, bland annat Indonesien och Sydafrika, om den tillgängliga informationen är tillräcklig. Totalt analyseras utvecklingen inom trettiofem olika områden, grupperade i fem breda teman:

1. Globalisering
2. Hälsa, välmående och ett gott samhälle
3. Arbetsmarknaden och dess krav på kunskaper
4. Den moderna familjen
5. Den digitala utvecklingen

I boken konstateras att de fyra första trenderna är långsiktiga, linjära och överlag tämligen stabila. Den femte trenden, den digitala utvecklingen, är svårare att förutsäga, är mer kortsiktig och utvecklas exponentiellt. Dessutom påverkar den de andra trenderna.

Efter varje område i boken ställs frågor som kopplar den pågående utvecklingen till skolan och till undervisningen. Här finns det inte några givna svar, utan tanken är att så frön till tankar och diskussioner. Till varje område finns också referenser, lästips och förklaringar av termer och begrepp.

Globaliseringen handlar om att kommunikation och rörlighet ökar över hela världen. Det innebär bland annat att världshandeln ökar, att turism och långväga resande växer och att ländernas befolkning blir mer blandad och mångkulturell. Samtidigt förändras den ekonomiska och politiska maktbalansen, klyftan mellan fattiga och rika ökar och natur och miljö utsätts för växande påfrestningar.

Detta innebär rejäla utmaningar för världens beslutsfattare – men också för skolan och hela utbildningssystemet. Vad kan skolan göra för att hantera den växande mångfalden och för att dra nytta av olika perspektiv, erfarenheter och kunskaper? Hur kan skolan förbereda eleverna för ett globalt, mångkulturellt och dynamiskt samhälle? Vilken roll har skolan för att öka medvetenheten om miljöhot och en förståelse för behovet av långsiktig, hållbar utveckling? Vad krävs för att skola och utbildning ska kunna minska ekonomiska och sociala klyftor inom och mellan länder och regioner?

Urbaniseringen och framväxten av megastäder ökar, särskilt i utvecklingsländerna. Det påverkar förutsättningarna för en god levnadsmiljö, säkerhet och trivsel, social balans och psykiskt välmående. I de mest utvecklade delarna av världen konstateras att fetma och andra hälsoproblem innebär ökade kostnader för samhället, såväl för förebyggande åtgärder som för vård. Människors politiska engagemang och vilja att aktivt arbeta för att delta i samhällsdebatt och politiskt förändringarbete minskar generellt inom OECD.

Vad kan göras för att skapa stimulerande lärmiljöer i städer som blir alltmer tätbefolkade, med färre gröna områden, sämre luft och växande sociala problem? Hur kan skolan stimulera en mer hälsosam livsstil? Hur kan undervisningen väcka det politiska intresset och hjälpa barn och ungdomar att utvecklas till engagerade medborgare som kan stärka det demokratiska samhället?

Arbetsmarknaden präglas fortfarande av stora genusskillnader, både när det gäller yrkesval och livsinkomst. Samhällsekonomin blir alltmer kunskapsintensiv och det ställer krav på högre utbildning, mer forskning, kreativitet, initiativförmåga och ett livslångt lärande. Arbetsmarknaden blir också mer flexibel, vilket innebär att kraven på egenföretagande och entreprenörskap ökar. Samtidigt får vi en allt större inkomstklyfta i samhället och många riskerar att stötas bort till utanförskap och fattigdom.

Vad kan skolan göra för att vägleda eleverna bättre när det gäller yrkesval och för att radera stereotypa perspektiv på kön och sociala grupper? Hur kan skolan förbereda eleverna på ett globalt, uppkopplat, samarbetsinriktat och ständigt föränderligt yrkesliv? Vad krävs för att skolans undervisning ska hjälpa eleverna att tänka entreprenöriellt och kunna hantera en tillvaro som egenföretagare som ställer krav på ständigt utveckling? Hur kan skolan motverka utanförskap och främja social mobilitet och utveckling?

Familjen ser annorlunda ut idag än för bara några decennier sedan. Många lever allt längre, allt färre gifter sig, antalet barn blir färre och många blir föräldrar senare i livet. Vad krävs för att skolan ska kunna behålla äldre lärare i skolan? Vilka krav kommer den äldre delen av befolkningen att ställa på utbildningssystemet när det gäller personlig och kulturell utveckling? Vad innebär de förändrade familjestrukturerna för skolan? Vad betyder det att allt fler inte har några syskon i skolan? Hur kan skolan möta äldre föräldrars ökade intress för och engagemang i sina barns lärande?

Den digitala utvecklingen och den ständiga uppkopplingen ställer många och svåra krav på skolan och på undervisningen. Vad innebär det för skolan att de flesta, åtminstone i den mer utvecklade delen av världen, numera har tillgång till Internet? På vilka sätt påverkas och förändras skolan av digitaliseringen? Vad krävs för att beslutsfattare och lärare ska få en bättre förståelse för hur it kan utveckla lärandet i skolan? Hur kan skolan motverka den andra digitala klyftan? Hur ska lärarnas yrkesutveckling kunna hålla någorlunda jämna steg med den snabba utveckling av digital teknik och nya medier?

Överflödet av information och det förändrade medielandskapet där alla kan vara producenter ställer också en rad krav på skolans undervisning och på lärarens kunskaper, inte minst när det det gäller medie- och informationskunnighet. Här handlar det både om att kunna söka effektivt, att granska informationen kritiskt, att kunna lära sig av den, att själv kunna delta i det offentliga samtalet och att förstå hur dagens medier och mediebranschen ser ut och fungerar. OECD nämner inget om skolbibliotek  i boken, men här vill jag även nämna att biblioteksforskare som Ross Todd och Carol Gordon hör till dem som länge lyft fram skolbiblioteksverksamheten internationellt.  De har också betonat dess viktiga roll i undervisningen.

Vad betyder det att många numera ”har världen i fickan” tack vare den mobila utvecklingen? En allt större del av vardagen påverkas och förändras av detta och vi kommunicerar och förhåller oss till information och tillgänglighet på helt andra sätt än tidigare. På vilka sätt påverkar det synen på läroplaner, undervisning, prov, bedömning och på skolans och klassrummets funktion som plats för lärande? Och vad betyder den ökade användningen av appar och nätbaserade tjänster för flexibiliteten, de pedagogiska möjligheterna – och för sökerhet och personlig integritet?

Förra våren skrev jag om UNESCOs presentation av forskning kring mobilt lärande över hela världen. Den här veckan arrangerar UNESCO Mobile Learning Week i Paris, och man har även publicerat riktlinjer kring mobilt lärande för beslutsfattare. OECD lyfter bara frågan i boken, men UNESCO argumenterar både i sina forskningspresentationer och i sina riktlinjer för nyttan och värdet med mobilt lärande. Det ökar möjligheterna att ge alla tillgång till undervisning, oavsett tid och plats. Mobilt lärande kan också öka den produktiva användningen av klassrummet som fysiskt rum för lärande, samtidigt som det blir enklare att ge snabb återkoppling och att överbrygga formellt och informellt lärande. Det ställer även krav på lärarens kunskaper och förmågor, ökar behovet av bra lärresurser och förutsätter strategier för en fungerande infrastruktur samt allas tillgång till tekniken.

Den ökade användningen av sociala medier, den växande marknadsföringen på nätet och den allt större mängden användargenererat innehåll ställer också krav på skolans undervisning. Dels handlar det om att arbeta på nya sätt, mer kollaborativt och problemlösande, och att föra in medierna och elevernas eget medieskapande i vardagen. Det blir också nödvändigt för eleverna att kunna tolka och värdera marknadsföring och andra budskap på nätet, liksom att skydda sig mot bedrägerier, mobbing och andra hot.

Inom EU är Safer Internet Program ett exempel på hur detta kan hanteras – inte främst genom hinder och förbud, utan genom ökad mediekunnighet, såväl hos vuxna som bland barn och ungdomar. I Sverige arbetar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap med lärresurser om informationssäkerhet, Konsument Europa hjälper skolan att hantera digitala utmaningar och möjligheter för privatekonomi och konsumtion och Staten medieråd har utvecklat undervisningsmaterial som utvecklar yngre barns mediekunnighet.

Den globala samhällsutvecklingen har många dimensioner och rymmer både hot och möjligheter. Med den här boken har OECD gett ett bidrag till att utveckla den allmänna kunskapen, att ge stöd åt en konstruktiv global och lokal samhällsdebatt – och möjligheter till en större delaktighet i arbetet med den fortsatta skolutvecklingen.

Den nya skollag som trädde i kraft vid halvårsskiftet förra året slår fast att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek som stöd för lärande och kunskapsutveckling i alla ämnen. Det är skolhuvudmännen som ansvarar för detta, och Skolinspektionen ska i sina granskningar undersöka att alla kommuner och friskolor verkligen följer lagen.

Just nu är Kungliga biblioteket (KB) i färd med att samla in uppgifter till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik. Hittills har knappt två tredjedelar av landets skolenheter svarat, och även om resultatet ska ses som högst preliminärt pekar det på stora brister. I ett pressmeddelande som släpptes strax före påsk , konstateras att var femte skolenhet helt saknar tillgång till skolbibliotek och att enbart en fjärdedel har ett skolbibliotek som är bemannat minst 20 timmar i veckan.

Statistiken ska vara klar att presentera i juni, men det finns alltså redan tecken på att många skolhuvudmän har svårt att uppfylla de krav som gäller.

I den digitala agenda som regeringen presenterade i oktober förra året, betonas att läroplanerna för grundskolan och gymnasiet säger att eleverna under sin skoltid ska utveckla den digitala kompetens som krävs för att leva och verka i dagens samhälle. Det innebär bland annat att det ska finnas moderna lärverktyg i skolan, och att alla elever efter grundskolan ska kunna använda modern teknik när de söker svar på sina frågor, när de kommunicerar, skapar och lär.

Den praktiska erfarenheten visar att skolbiblioteken ofta spelar en avgörande roll när digitala medier och kommunikationsformer integreras i undervisningen. I mina artiklar om de senaste årens utnämningar till Årets skolbibliotekarie och Årets skolbibliotek finns det tydliga exempel på detta.

Skoledare och pedagoger på Hagalidskolan i Staffanstorp betraktar skolbiblioteket som en naturlig del av skolans vardag, och man knyter undervisningen i informationssökning och källkritik till de olika ämnena. På Möllevångsskolan i Malmö är skolbibliotekarien den sammanhållande länken för det pedagogiska utvecklingsarbetet. Skolbiblioteket finns mitt i verksamheten och fungerar som en välkomnande mötesplats för inspiration, skapande och lärande.

På Norra Fäladens skolområde i Lund arbetar man sedan flera år aktivt och målmedvetet för att se till att skolbiblioteket är en integrerad del av skolans undervisning och verksamhet. Här är man också på det klara med att informationssökning, läsfrämjande åtgärder och lärande är tätt sammankopplade. Detsamma gäller på Pauli gymnasium i Malmö, där skolbibliotekarierna tagit fram en handlingsplan med tydliga mål kring informationskompetens, språkutveckling och kultur. Alla lärare och elever har tillgång til varsin dator och undervisningen är på väg att förändras i en mer problemorienterad och flexibel riktning.

Aktuell forskning lyfter också fram skolbibliotekets betydelse i undervisningen. Håkan Fleischer, doktorand vid Högskolan i Jönköping, som jag tidigare skrivit om här på bloggen, menar till exempel att skolbiblioteket och skolbibliotekarien är avgörande när skolor satsar på en-till-en. Det handlar både om att komplettera lärarna, utveckla elevernas informationshantering, väcka föräldrarnas engagemang och att visa värdet av sociala medier och personliga lärnätverk.

Ledande internationella forskare understryker också skolbibliotekets pedagogiska roll. Hit hör bland annat Carol Gordon och Ross Todd,  båda verksamma vid Rutgers University, som i sin forskning konstaterar att den pågående samhällsutvecklingen i hög grad kräver andra kunskaper och förmågor än tidigare och att skolbiblioteket därför får en annan roll och funktion.

Gordon och Todd visar att det inte längre är tillräckligt att kunna söka, bearbeta och hantera information för att klara sig i samhället. Det är minst lika viktigt att kunna ställa bra frågor, tänka kritiskt, utveckla egna ståndpunkter, argumentera för sin sak, kunna bemöta andras åsikter och hantera konflikter på ett konstruktivt sätt. Dessutom är det förstås väsentligt att kunna ge uttryck för sina tankar och idéer för att ge nya perspektiv och väcka nyfikenheten hos andra.

Skolbiblioteket har en avgörande roll för att se till att undervisningen hjälper eleverna att utveckla dessa intellektuella och sociala förmågor, menar Gordon och Todd.

Den amerikanske kulturantropologen Michael Wesch, som jag bloggade om förra sommaren, intresserar sig bland annat för vilka kunskaper och färdigheter som krävs för att fungera som medborgare i dag – och vilket ansvar skolan har i det avseendet. Den pågående teknik- och mediautvecklingen leder till att de samhällsstrukturer som vi tar för givna börjar förändras i grunden. Det är alltså avgörande att förstå vad som händer för att kunna påverka och för att kunna forma det nya samhälle som växer fram. Här har det allmänna utbildningssystemet en nyckelroll, menar Michael Wesch.

I början av veckan publicerade amerikanska THE Journal en artikel där flera amerikanska forskare resonerar kring hur undervisningen ska se ut för att elever och studenter ska utvecklas till goda digitala medborgare. Michael Wesch uttrycker det hela på ett kort och koncist sätt: det handlar om att gå från ”knowledgable” till ”knowledge-able”. I min fria översättning blir det från ”kunnig” till ”kunskapande”.

Undervisningen kan inte gå ut på att förmedla kunskap till eleverna. Istället måste de lära sig att lära och att genom reflektion, analys och pedagogiskt stöd förvandla information till kunskap, menar Michael Wesch. Han tillägger dock att det inte heller räcker att vara kunskapande. Numera är hela samhället präglat av den digitala utvecklingen. Därför är det också nödvändigt att utveckla en djupare förståelse av våra digitala villkor. Hit hör bland annat de algoritmer som styr Googles sökresultat, hur Internet fungerar och vad nuvarande och föreslagna nationella och globala rättsliga ramar för nätanvändning och digitala medier egentligen innebär.

Allt det här formar vår tillvaro, och vi måste förstå vad det egentligen innebär för att kunna förändra och påverka. Och vi måste ständigt förbli undrande, nyfikna och ställa frågor. Det är viktiga delar av den bildning som är nödvändig i dagens samhälle, konstaterar Michael Wesch.

Skolbibliotek blev ett obligatoriskt ansvarsområde för alla kommuner och skolor i och med den nya skollagen, som trädde i kraft 1 juli förra året. Men vad är egentligen ett modernt skolbibliotek och hur ska det se ut och fungera för att verkligen kunna uppfylla sin pedagogiska roll i skolans verksamhet? Detta problematiserar just nu Krister Widell och Mats Östling i en övergripande studie som de utför på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Studien bär arbetsnamnet Skolbiblioteket – det obegränsade rummet. Den blickar fem år framåt i tiden, och syftet är att resonera kring viktiga frågor och problemställningar som utvecklingen av digitala medier, samhället och skolan aktualiserar.

En del av arbetet med studien består i att besöka kommuner runt om i landet där man framgångsrikt tänker och arbetar på nya sätt kring skolbibliotek. Igår besöktes bland annat Pauligymnasiets mediatek i Malmö och idag var det dags för skolbiblioteksverksamheten på Norra Fäladens skolområde i Lund.

Jag passade på att byta några ord med Widell och Östling under deras malmöbesök igår.

- Man kan på sätt och vis säga att vi letar efter skolbibliotekets själ, säger Krister Widell, som tidigare bland arbetat med digitala lärresurser på UR. En viktig del av arbetet består i att reflektera kring vad de nya styrdokumenten säger om skolans och undervisningens syfte och att analysera hur skolbiblioteket kan passa in i det sammanhanget. Här tror vi bland annat att ett uppdaterat bildningsbegrepp kan spela en central roll. Men vi kommer inte att leverera några färdiga svar, utan vill istället stimulera till fortsatt diskussion.

En annan viktig del av arbetet är att undersöka vilken teknisk och administrativ infrastruktur som är nödvändig för ett modernt skolbibliotek.

- Dagens villkor och förutsättningar är på många sätt väsensskilda från de som gällde igår, påpekar Mats Östling, som bland annat varit it-strateg på SKL och på Stockholms stads utbildningsförvaltning. Nu när allt fler skolor och kommuner går över till att använda varsin dator i undervisningen, blir det uppenbart att det behövs en helt annan slags infrastruktur än när läroböcker och andra fysiska medier dominerade. Och det krävs genomtänkta strategier och en nationell samordning för att det hela verkligen ska fungera.

Studien kommer att lyfta fram följande områden:

Det fysiska rummets funktion och betydelse för skolbiblioteket. Detta stipuleras både av styrdokumenten och av den praktiska verksamheten. Därför räcker det inte att analysera texterna, utan det gäller också att ta reda på hur den praktiska verksamheten faktiskt ser ut och vad den leder till.

Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att skolbibliotekets ”rum” inte enbart existerar i den fysiska biblioteksmiljön, utan att det uppstår där bibliotekskompetensen blir en del av eller interfolieras med den pedagogiska kompetensen. Ett exempel på detta är när skolbibliotekarien deltar i undervisningen i klassrummet eller i andra sammanhang utanför skolbibliotekets fysiska ramar.

Vad betyder det för skolans verksamhet att skolbiblioteket är en viktig pedagogisk resurs? Hur förändras yrkesroll och arbetsuppgifter för skolledare, lärare och skolbibliotekarier?

Vikten av att de olika yrkesgrupperna i skolan har den kompetens som krävs för att bedriva verksamheten. Detta är en nyckelfaktor – utan tillräcklig kompetens faller allt. Med andra ord är det nödvändigt att undersöka vad den här kompetensen består av, hur den utvecklas och hur den kan spridas vidare.

De resurser som ett digitalt skolbibliotek måste ha tillgång till för att fungera. Här måste man tänka bortom traditionella läromedel och biblioteksresurser och ta ett bredare perspektiv. Det handlar om betydligt fler källor än vad som används idag, exempelvis arkiv, muséer och myndighetsinformation.

Dessutom handlar det inte bara om att tillhandahålla information, utan också om att hjälpa lärare och elever att dela med sig till andra skolor och kommuner av de lärresurser som skapas kring  undervisningen. Skolans egna resurser ska vara en del av helheten och skolbibliotekets funktion kommer i hög grad att likna den som högskolebiblioteket redan har idag. Här behövs det goda kunskaper om struktur, kategorisering och metadata, och detta finns eller ska finnas hos skolbibliotekarien.

- Det krävs förstås en rad tjänster för att detta ska fungera, säger Mats Östling. Grundtanken är att de ska vara enkla att använda, men för att det ska bli möjligt krävs en komplex infrastruktur baserad på en genomtänkt planering och samordning. Detta är alltså inte något som skolor och kommuner förväntas lösas på egen hand, utan här behöver vi rikstäckande satsningar.

Det pågår redan en hel del projekt som kan komma till god nytta. En kommitté på SIS är till exempel igång med att ta fram it-standarder för lärande. Det handlar bland annat om standarder för att beskriva utbildningar och kurser, elevinformation, enhetlighet kring lärplattformar och lärresurser samt rekommendationer för användning av metadata som beskriver digitala lärresurser.

Forskningsprojektet och molntjänsten WILD vid Umeå universitet, som knyter samman styrdokument och lärresurser, är ett annat exempel. Tjänsten bygger på api:er som gör det möjligt att komma åt olika delar av styrdokumenten och att koppla samman dem med annan information. Den kan enkelt integreras i andra tjänster, exempelvis lärplattformar, och bli en naturlig del av infrastrukturen för skola och utbildning. Snart kommer en pilotstudie kopplad till Spindeln att inledas, där intresserade kommuner, skolor och läromedelsförlag kan delta.

Pilotprojektet Skolfederation.se, som .SE lanserade häromdagen, är ytterligare ett exempel. Här handlar det om en tjänst som gör det möjligt för lärare och elever att komma åt alla interna och externa digitala tjänster med samma konto och lösenord. När administrationen förenklas på det här sättet, finns det goda förutsättninar att få ordentlig fart på såväl tillgång till som användning av digitala innehållstjänster från olika tjänsteleverantörer, exempelvis förlag.

- Det digitala skolbiblioteket kräver mycket arbete, men det blir inte alls särskilt kostsamt för den enskilda skolan eller kommunen om det görs i stor skala över hela landet, säger Krister Widell. Dessutom behöver man inte börja helt från grunden, utan kan ansluta sig till och bygga vidare på projekt och satsningar som redan är igång, och som till stora delar finansieras av andra aktörer.

Krister Widell och Mats Östling räknar med att bli klara med studien kring månadsskiftet. När studien överlämnas till SKL kommer det även att ges en presentation av resonemang och slutsatser, och de hoppas att den ska kunna streamas drekt över nätet. Bloggen kommer att leva vidare som en plats för fortsatta funderingar och diskussioner som kan vara till hjälp i det pågående utvecklingsarbetet.

- Nu är det det dags att de här diskussionerna även börjar föras utanför skolbiblioteksvärlden, understryker Krister Widell och Mats Östling. Inte minst är det viktigt att lyfta frågan till förvaltningsnivån. Det är hög tid att beslutsfattarna börjar reflektera kring vad ett skolbibliotek kan och behöver vara idag!

I torsdags arrangerade Ekerö skolbibliotek och Skolbibliotekscentralen konferensen Att gå från vision till realitet på Barnens eget bibliotek i Stenhamra. Drygt sextio skolbibliotekarier från olika delar av landet mötte upp för en hel dags föreläsningar och samtal kring vad de nya styrdokumenten, framväxten av digitala medier och den ökade betydelsen för kollaborativt skapande och lärande innebär för skolans och skolbibliotekets verksamhet.

Anette Holmqvist, ansvarig för Skolverkets webbplats Kolla källan, inledde dagen med en genomgång av kraven på informationssökning, källkritik och kritisk förståelse i Lgr11, den nya läroplanen för grundskolan. Läroplanen är uppdelad i tre kapitel. I det första behandlas skolans värdegrund och uppdrag, det andra beskriver övergripande mål och riktlinjer och det tredje innehåller kursplaner för de olika ämnena. Ett viktigt mål med den nya läroplanen är att den ska vara tydlig och enkel att förstå, både för lärare, föräldrar och elever.

En avgörande del av skolans värdegrund och uppdrag är att se till att eleverna lär sig att hantera en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Bland annat är det avgörande att utveckla goda studiefärdigheter och att kunna granska fakta och förhållanden på ett kritiskt sätt. Till skolans övergripande mål hör att säkerställa att alla elever kan tänka kritiskt och självständigt bilda sig en egen uppfattning baserad på kunskap och etiska överväganden – och att de kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

I kursplanerna beskrivs varför ämnet ska studeras i skolan, vilka kunskaper och färdigheter som det syftar till, vad som är det centrala innehållet i de olika årskurserna samt vilka kunskapskrav som gäller på de olika betygsnivåerna. Informationssökning, källkritik och kritisk förståelse ingår på olika sätt i de flesta ämnenas motiv, syfte och kunskapskrav redan på lågstadiet. De saknas egentligen bara i några få ämnen: idrott och hälsa, matematik, musik, slöjd och teknik. På Kolla källans wiki finns en komplett sammanställning av vad ämnenas kursplaner innehåller i det här avseendet. Samma sak är på gång när det gäller gymnasieskolans kursplaner. Här välkomnas alla intresserade att registrera sig som användare och hjälpa till!

Anette Holmqvist konstaterade att Lgr11 innebär ett stort ansvar för skolbiblioteket och skolbibliotekarierna. Men för att det hela verkligen ska fungera, gäller det att skolbiblioteket främst ses som en metod och en verksamhet för alla skolans ämnen. Det handlar om att komplettera läraren för att hjälpa eleverna att utveckla viktiga kunskaper och förmågor som är nödvändiga i dagens informationsverklighet. Därför är det värdefullt att skolbibliotekarierna redan nu börjar läsa och reflektera kring innehållet för att kunna fylla sin roll i skolans dagliga verksamhet.

Cecilia Bengtsson, Ekerö skolbibliotek, och Fredrik Ernerot, ordförande i Skolbibliotek Väst, betonade i sin föreläsning betydelsen av att skolbiblioteket överger sitt tidigare fokus på bokutlåning för att istället inrikta sig på att vara en naturlig del av det pedagogiska arbetet. Den snabba digitala utvecklingen och den pågående reformeringen av skolans styrdokument är de avgörande faktorerna, vilket även framgår i min artikel om de bådas framträdande på Mötesplats Skola i Göteborg förra året.

Fredrik Ernerot knöt an till OECDs resonemang om den andra digitala klyftan, som jag tidigare skrivit om här på bloggen, och som jag tog upp på it-ministerns rundabordssamtal om it i skola och undervisning. Det handlar inte enbart om att se till att eleverna har tillgång till och kan använda datorer och internet. De måste även kunna dra nytta av de nya möjligheterna i och för sitt lärande – och här spelar både läraren och skolbibliotekarien avgörande roller. Han citerade också Ross Todd, skolbiblioteksforskare på Rutgers University, som länge pekat på att skolbiblioteket inte kan välja om de vill delta i den pågående digitaliseringen eller stå över. Antingen hänger skolbiblioteket med, eller så förlorar man snart sin betydelse i skolans verksamhet.

Cecilia Bengtsson gav en kort beskrivning av hur man på Ekerö skolbibliotek alltmer lägger tyngdpunkten på den pedagogiska verksamheten där en genomtänkt it-användning och samverkan med elever och lärare spelar en stor roll. Tidigare har skolorna i kommunen hamnat på efterkälken när det gäller att integrera it i undervisningen, men nu är man i full färd med att ta tag  detta. Det pågår till exempel projekt med pilotskolbibliotek som deltar i Webbstjärnan och arbetar med filmprojekt och bloggar. Skolbibliotek Ekerö har också nyligen genomfört en fokusgruppsundersökning, med elever från ettan till nian, där man tittar närmare på deras mediavanor och hur skolbiblioteket kan och bör förhålla sig till detta. Nu återstår bara analysen och en artikel som ska presentera resultatet.

Båda konstaterade att skolbiblioteket har en avgörande roll att spela i undervisningen för att uppfylla de nya styrdokumentens krav och för att göra den pedagogiska it-användningen till en naturlig del av undervisningen. Det kräver dock att skolbiblioteksansvariga och rektorer inser värdet och ser till att detta kan bli verklighet.

Alma Taawo, projektsamordnare för Skolverkets tjänst Länkskafferiet, och biologiläraren Niklas Karlsson, som driver nätverket Dela! och är doktorand vid Göteborgs universitet, presenterade under eftermiddagen sitt pågående arbete med en nationell bokmärkessamling för utbildning och lärande. Det rör sig om ett socialt bokmärkesprojekt som syftar till att skapa en strukturerad samling av länkar till information om utbildning och lärande från hela världen. Man använder sig av den webbaserade tjänsten Diigo, och här finns allt från artiklar till lärresurser, forskningsprojekt och avhandlingar, pedagogiska satsningar och politiska beslut.

Alla som är intresserade är välkomna att delta. Alma Taawo ansvarar för ämnesgrupperna och hon har tagit fram en enhetlig mall för hur kategorisering och taggning ska gå till. Alla som vill kan även ställa frågor och få en introduktion via Skype. Alma Taawo, som är van vid att arbeta på egen hand med att sortera, kategorisera och beskriva lärresurser i Länkskafferiet, konstaterade att samarbete spelar en avgörande roll för att skapa en sådan här bokmärkessamling. Det gäller både beträffande att hitta länkar och att sortera dem på rätt sätt. Således är både lärare och andra intresserade som vill addera länkar och skolbibliotekarier som kan hjälpa nya användare med kategorisering och taggning välkomna att delta i arbetet.

Niklas Karlsson påpekade att det är viktigt att vi på allvar reflekterar kring vilka verktyg som vi använder i undervisningen, eftersom de formar vårt tänkande, hur vi lär oss och hur vi betraktar kunskap. Alla som använder Diigo och liknande tjänster i skolan, vilket han själv har gjort, upptäcker snart att det är minst lika viktigt att känna till vilka personer som är intresserade av samma ämnesområden som att ha faktiska ämneskunskaper. I det nyligen inledda avhandlingsprojektet tittar han närmare på hur gymnasiets biologiundervisning kan utvecklas med hjälp av sociala medier och andra former av digital interaktion.

Genom att bygga upp ett omfattande nätverk, dra nytta av andras kunskaper och perspektiv och dela med sig av sina egna, går det att skapa förutsättningar för ett mer effektivt och mångfasetterat lärande som överskrider skolans ramar, ämnesgränser och länder. Det är något helt annat än att enbart lära sig det som står i läroboken eller som poängteras av läraren. Eleverna tränar sig i att söka, kommunicera, samarbeta och att värdera kritiskt, samtidigt som de skapar resurser som kan användas och vara till nytta för andra, även utanför skolan.

Konferensen avslutades med att Per Falk, it-pedagog på Nacka gymnasium, berättade om hur han arbetar med Wikipedia i sin undervisning under det här läsåret. Han har skapat en ”adoptionsbyrå” för wikipedia-artiklar som han använder svenskundervisningen. Det hela går ut på att eleverna adopterar varsin artikel i valfritt ämne som de sedan redigerar och arbeta vidare med, samtidigt som de reflekterar över innehållet – hur det ser ut, hur det skapas och hur det förändras. Tanken med det här är att göra allvar av skolan genom att samspela med samhället och att skapa information som andra kan använda och bygga vidare på. Samtidigt utvecklar eleverna viktiga kunskaper och färdigheter som de har nytta av genom livet.

Under den gångna terminen har Per Falk fått erfara att arbetet med att skriva i Wikipedia innebär både blod, svett och tårar. Eleverna är helt enkelt inte vana vid det här förhållningssättet till skola, kunskap och lärande. De är institutionaliserade till den traditionella undervisningen, och upplever det ofta som besvärliga att tänka själva, att möta kritik och att fatta självständiga beslut. Det har samtidigt inneburit att eleverna får ett annat förhållande till kunskap och lärande, och de möts av utmaningar som ger djupgående bidrag till deras kunskapsutveckling.  Stränga frågor som rör relevanskriterier, faktagranskning och upphovsrätt på bilder kommer snabbt från andra användare, och det är helt enkelt nödvändigt att följa de regler och riktlinjer som gäller. Wikipedia kan ofta vara en tuff lärmiljö, men det är samtidigt ett bra sätt att skapa lärresurser som verkligen kommer till användning.

Per Falk har stor hjälp av bibliotekarierna som arbetar mycket med källkritik och Wikipedia i klasserna. Eleverna använder Wikipedia dagligen och därför är det förstås viktigt att de lär sig att förhålla sig till den som källa och att de förstår hur innehållet skapas och förändras. Att själva delta i arbetet med att skriva artiklar innebär ett situerat lärande som sätter ordentlig fart på förståelsen!

Det finns mycket att fundera på när det gäller skolbibliotekets roll i skolan. Detta gäller inte minst efter 1 juli, då den nya skollagen träder i kraft. Den slår nämligen fast att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek – och det väcker en rad praktiska frågeställningar kring genomförandet och kraven på personalens kompetenser och förhållningssätt. Således finns det god anledning att återkomma i ärendet!